Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
OSCAR ALIN.
förslag blefve gällande lag, vore därmed en otvifvelaktig regel
stadgad för behandlingen så väl af de grundlagsfrågor, som nu
vore till afgörande beredda, som af dem, hvilka sedermera i laglig
ordning kunde uppstå. »Riksens Ständers rätt att antaga eller
förkasta de redan lagligen beredda förslagen är», yttrade
Utskottet?, »i hela dess vidd bevarad, och en laglig utväg öppnad
att genom återremiss åstadkomma förbättringar, som eljest ej
kunnat ega rum. Det är sedan vår Grundlag redan i flere år
bevist sin förmåga att skydda folkets rätt och konstituera en
fullt kraftig styrelse, som Konstitutions-Utskottet såsom en
förtjenst i det föreslagna stadgandet för Riksens Ständer framställer
sjelfva den långsamhet, hvilken enligt detsamma
grundlagsförändringar åtföljer, och tillika tror sig förutse, att inga andra än
fullmognade förslag någonsin efter detta tilläggs antagande kunna
komma att Riksens Ständers bestämda bifall eller afslag
underkastas; och då under det lyckliga lugn, hvari fäderneslandet
befinner sig, ingen trängande nöd fordrar hastiga beslut, torde
Riksens Ständer finna både rättvist och klokast att förut stadga
en bestämd föreskrift och sedan handla derefter vid de öfriga
grundlagsfrågornas afgörande».
Det ifrågavarande förslaget blef också den 17 april 1815 af
Ständerna antaget: af Presteståndet utan votering, af de öfriga
Stånden enhälligt.2) Kongl. Maj:ts sanktion meddelades den 24 april.
Det märkligaste af de yttranden, som frågan framkallade
inom Stånden, var det, som den 29 mars afgafs på Riddarhuset
af friherre L. A. Mannerheim, och hvari denne ådagalade, att
den grundsats, enligt hvilken ett hvilande förslag till
grundlagsändring endast i oförändradt skick kunde af Ständerna antagas,
redan förut var i Regeringsformen stadgad. »Utskottets förslag
har,» yttrade han bland annat, »äfven den förtjenst att
ytterligare förtydliga, hvad man förut förmodat vara tydligt nog, men
hvilken förmodan med erfarenheten icke instämmer. Den som
jämför, hvad 1810 års Utskott rörande förändringar i
Tryckfrihetslagen föreslagit, med hvad Riksens Ständer vid 1812 års
Riksdag i sådana ämnen beslutit, blir snart öfvertygad därom,
att öfverflödande tydlighet icke kan vara skadlig.» 3)
* *
_ *
*) Bih. t. Rikast. Prot. 1815, II, 55—62.
2) Rikast. Prot. 1815: R. o. Ad. II. 322; Prestest. 1, 202-4, 209—14;
Borgareat. I, 294 f.; Bondest. I, 412 f.
») Se R. o. Ad. Prot. 1815, I, 203—10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
