Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖDDA BIDRAG TILL 8VENSKA STATSSKICKETS IIISTORIA. 27
ledamöter från hvartdera riket, nämligen från Norge Norske
Statsministern och de 2 Statsråd, som voro i Stockholm, 2 andra
Statsråd, samt 1 Statssekreterare, och från Sverige de 2
Statorn inistrarne, Hof kansleren och 2 Statsråd, samt 1
Statssekreterare. »Den i Norge varande Regering», hette det vidare, »fort^
far att emottaga, granska och bereda alla Norska saker, samt i
öfverensstämmelse med dess instruktion att afgöra de mindre
betydliga mål och att underställa de vigtigare, likasom förut till
Konungen, till det sammansatta Statsrådet (Interimsregeringen).
Likaledes skola alla Svenska saker först granskas och beredas
af Svenska Statsrådet, som i likhet med Norska Regeringeti i
afseende på Norska saker, hafver rätt att afgöra alla mindre
vigtiga Svenska mål och till det sammansatta Statsrådet
(Interimsregeringen) skall underställa de vigtigare».
Därjämte beslöt Storthinget att till det Svenska förslaget
till Riksakt foga en ny paragraf, den 12:te, så lydande: »Då de
stadganden, som i denna Riksakt innehållas, dels äro afskrifna
ur Norges Rikes Grundlag, dels utgöra tillägg till densamma,
grundade på den till innevarande Storthing, genom Grundlagen,
uppdragna rättighet, så skola de, i anseende till Norge, ega och
behålla samma kraft, som detta Rikes Grundlag, och icke kunna
förändras utan på det i nämda Grundlags § 112 föreskrifna
sätt» *).
Storthingets beslut anmäldes hos Norska Regeringen den 13
juli. Redan den 19 juli var Kongl. Maj:t med anledning däraf
färdig med en ny proposition till Sveriges Rikes Ständer. Där
uttalades den förhoppningen, att Ständerna vid pröfningen af
Storthingets ändringsförslag »endast skulle ådagalägga tänkesätt
af nit för detta vigtiga ärendes snara afgörande och af
sammanjämkning i meningar, till vinnande af detta ändamål». Som det
emellertid vore möjligt, att Ständerna ej kunde antaga
Storthingets förslag rörande §§ 7 och 12 oförändrade och Storthingets
i följd däraf erforderliga nya yttrande möjligen åter kunde blifva
afvikande från det af Ständerna fattade beslut, så föreslog Kongl.
Maj:t till förekommande af ytterligare dröjsmål med Riksdagens
afslutning, att Ständerna för nämda händelse måtte hemställa,
att Storthinget ville instämma i det alternativa förslag, att
») Jfr Storthingets Forhandlinger 1815—16, I, 79—98, 99, Jll—120,
121—140, 147, 149-160, 191—204; och Bih. t. Rikast. Prot. 1815, V, 3, s.
1779—94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
