Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
ÖFVER8IGTER OCH GRANSKNINGAR.
ryckt upp till rang, heder och värdighet af en epokgörande
hufvud-drabbning. Jag återkommer längre fram till denna affär och dess
Mstoria.
Sedan Karl Johan och Essen fått på nämnda sätt intyga Norges
försvarsstyrka, bestyrker förf. själf densamma genom att framhålla
1) styrkan af dess armé. 2) förrådens tillräcklighet, 3) nationens
offervillighet och 4) den allmänna entusiasmen för kriget.
Författaren angifver på ett annat ställe den svenska arméns
styrka i Norge under hösten 1814 till öfver 41,000 och, »om man
inräknar alla sjötrupper, tillsammans 50,000 man, verkligen effektive».
Dessutom räknar han 10,000 man kavalleri på roten, garnisoner,
sjöfolk och oorganiserad beväring. Den norske hären uppgifver han
där till »öfver 30,000» *). I detta nya arbete kastas siffrorna
under-stundom om, så att det blir svenskarne som i läsarens föreställning
manövrera med 30,000 man och norrmännen med 50,000. A sid. 28
räknas visserligen alla svenska härens afdelningar mot Norge till
högst 42,000 man landtrupper, och å sid. 152 till 40,000, men
så-snart det blir fråga om ett krigsföretag af den samlade svenska armén,
då stoppar författaren 10,000 man landtrupper i fickan, och om
sjö-trupperna hör man icke talas, ja icke ens om de detacheringar till
flottan, som blifvit enkom gjorda för att landsättas i fiendens flank
och rygg. Mot Karl Johans tillämnade anfall mot Kristiania
anmärker förf. sålunda (sid. 98), att »blott något öfver 30,000 man
återstodo, sedan förluster och detacheringar (särdeles belägringscorpsen
mot Fredriksten) blifvit afdragne». Då ingen detachering blifvit gjord,
som icke skulle medverka i front, flank eller rygg vid den gemensamma
rörelsen mot den norska hufvudkåren och Kristiania, utom
belägringstrupperna mot Fredriksten, som enligt Surmains, af författaren
*an-tagna, uppgift (sid. 122) utgjorde 1,500 man, så komma sålunda
10,000 man på rubriken »förluster».
Men när det blir frågan om att komma Karl Johan till lifs,
då växer den svenska armén med en förundransvärd hastighet; de
10,000 man stå upp igen för att vittna emot sin trolöse
öfverfält-herre. Författaren finner nämligen, att Karl Johan ännu den 15
sept. i fullkomlig strid mot konventionen i Moss hade 35,379 man
(utom Gahns afdelning) qvar i Norge, och denna styrka »kallas större
delen af svenska hären».
Den norska hären räknas (sid. 37 och 152) till närmare 30,000
man eller fulla 30,000, men med tillägg att sannolikt 10,000 lågo
spridda längs kusten. Bortsedt därifrån att det sistnämda är allt utom
sannolikt — för såvidt icke med uttrycket »spridda längs kusten»
menas oorganiserade och förlagda i sina respektiva hemorter —
stämmer uppgiften tämligen med andra källor t. ex. Aall (a. st. s. 490)
och Meydell (Feldttoget i Norge 1814, s. 12), som bägge angifva
den mot Sverige uppstälda norska armén till 26,000 man, och med
*) Mankell, Uppgifter rörande svenska krigsmaktens styrka etc. jämte
Öfversigt af den svenska krigshistoriens vigtigaste händelser. Stockholm 1865, sid.
596, 597, 601 och 602.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
