- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
133

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM MÉMOIRES DE CHANITT

133

Hvem var han? — Vi inskränka oss här till att säga, att
han icke var den äfventyrlige Bourdelot, soin den tyska
skandalskriften »Leben der weltberühmten Königin Christine von
Schweden» (1705) först skildrat såsom sonen till en barberare i Sens,
hvilken i sin ungdom lagt sig på apotekarekonsten, gjort en resa till
Italien och så låtsat sig vara medikus, föregifvande att han varit
anstäld hos Urban VIII och skolat af honom utnämnas till
kardinal, om han ej i stället återvändt till Frankrike1. Arckenholtz
har utan besinning till alla delar tagit denna historia för sann,
och dà Arckenholtz sa småningom kommit att med sina fyra
stora volymer ersätta alla andra källor till drottning Kristinas
historia, har den otaliga gånger blifvit återupprepad. Men den
Pierre Bourdelot, som under senare hälften af 1651 kallades till
Stockholm och 1652 den 28 februari erhöll fullmakt att vara
•drottning Kristinas »råd och förste lifmedikus eller arkiater», hade
sedan 1641 haft titel af Médecin du Roi, under åren 1637—1646

från Stockholm 1655 grundade tillägg om Saumaises och Bourdelots samverkan i
saken samt deras förhållande till hvarandra. Bonrdelots brefväxling med Saumaise
visar detta; förf. har funnit den i en volym i Bibliothèque Nationale nnder den
allmänna titeln I.ettres originales dn XVII siècle (M. 3,930 fol). Ur dessa bref
framgår, att Bourdelot och Saumaise stått i ett gammalt vänskaps- och
skyddskaps-förhållande, som grundat sig på vänskapsbandet mellan Saumaise och Bourdelots
morbröder Jean och Edme Bourdelot, två ej alldeles obekanta personligheter från
förra hälften af 17:de århundradet, den ene lifmedikui ho» Ludvig XIII, den
andre berömd filolog, af hvilka Pierre Michon — det var Bourdelots fädernenamn
— ärft det tillnamn han bar. Han »äger uttryckligen 1647 "/„ om Saumaise:
»la protection et amitic de qui j’ai herité à la mort de mes oncles». På grnnd
af detta förhållande söker han att använda sin ställning i Condéska hofvet till
fördel för Saumaise. Huru ärofull också ställningen i leyden är för den lärde
huguenotten, soin ej kunnat stanna i sitt eget land, står dock för honom så9om
högsta syfte att blifva återkallad till Frankrike och där vinna lämplig
anställning. Detta söker nu Bourdelot utverka genom prins Condé. Han kan också
1647 berätta, att han vunnit denne därför: ofta har han talt med prinsen om
Saumaise, och han har fattat den öfvertygelse Bourdelot önskar. Prinsen är mycket
tystlåten, tillägger han, men han skall vid tillfälle göra allt hvad han förmår:
«mais je voudrais qu’il operait tout seul votre rétour et votre établissement»,
säger han. Detta Bourdelots försök att genom Condé åstadkomma för sin vän
och beskyddare uppfyllandet af hans lifligaste önskningar ledde visserligen icke
till något resultat. Men huru nära ligger ej det antagandet till hands, att Claude
Saumaise, då han nu i Stockholm anbefalde Bourdelot hos drottning Kristina,
helt enkelt därmed visade honom en återtjenst för hvad denne sökt uträtta för
honom hos prinsen af Condé, på samma gång soin han också bevisade drottningen
-den största tjenst genom att förmå en läkare af Bourdelots skicklighet och rang att
begifva sig till Stockholm. En af de orsaker, som förmådde Bourdelot därtill, var
«äger han sjelf (Bourdelot till Saumaise 1651 ’/io Paris) just Sanmaises bref
angående saken. Bourdelot har väntat, att Saumaise skulle återvända till
Stockholm under året 1652. Han hade ej tagit afsked för beständigt, när han hösten
1651 därifrån afreste. Han hade där qvarlemnat två af sina söner i
drottningens tjenst. Han var uf drottningen med största godhet och utmärkelse
behandlad och synes hafva varit henne uppriktigt tillgifven.

1 Leben der weltberühmten Königin Christine von Schweden, 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:01:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1888/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free