- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Åttonde årgången. 1888 /
369

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ERIK DEN HELIGES ÄTTLINGAR

369

dighet, som möjligen kan belysa denna sak, må dock framhållas.
Rimkrönikan berättar, som bekant, om en mäktig riddare vid namn
Ivar Blå, som skulle ha genomdrifvit Birger jarls soii Valdemars val
till konung, och då jarlen fann sig missnöjd med valet, skulle ha
yttrat, att han i värsta fall kunde ur sin mantel framskaka en konung.
Dënne Ivar Blås existens har dock på senare tid blifvit dragen i
tvifvel, emedan diplomen ej skulle omnämna någon person med detta
namn; i ett k. Erik Erikssons bref (1220—30, S.D. I, n. 216)
nämnes dock en »Joarus filius Johannis», hvars sigill visar: öfra
delen grip, undre delen vingar och liljestjert, 1 d. v. s. ett
fantasidjur, liksom det s. k. lejonörnska vapnet. Då man finner, att k.
Sverker Karlsson i en kronologi kallas Blåfot 2 och att dottern Helena,
enligt Peringskiölds afritning, i sitt sigill har en drake eller dylikt
fantasidjur, 3 så ligger nära till hands att antaga, det Joar Johansson
med det ofvannämda fantasidjuret i sitt vapen af rimkrönikans
författare blifvit kallad Joar Blå; någon annan Joär eller Ivar veta ej
heller diplomen från denna tid att omnämna. Därnäst blir frågan
om Ivar Blås eller Ivar Johanssons anspråk på tronen. Han måste
ju antingen då vara en Sverkers- eller Eriksättling, men det förra är
mindre troligt, om ock vapenbilden skulle tala därför; ty då hade
han säkert ej uppgifvit siDa anspråk. Ej heller finnes någon känd
medlem af Sverkerska ätten, som bar namnet Joar eller Ivar, men
väl fans en sådan inom den Erikska, nämligen Erik d. heliges ofvan
nämda broder, från hvilken han sålunda kunde härstamma.

Knut Erikssons gemål känner man hvarken till namn eller
härkomst; visserligen uppgifva Dalin, Peringskiöld ra. fl., att hon skulle
ha varit dotter till Benkt, Folke den tjockes son; men detta är
otänkbart, då Birger Brosa, Benkts son, och Knut, drottningens broder,
nämnas i samma bref, utan att någon antydan om slägtskap dem
emellan finnes, och deu samtida k. Håkan Håkanssons saga ej heller
nämner något därom (S.D. I, n. 113). Stiernman uppgifver,4 att
en Knut Ulvidæsson 1196 nämnes i ett Alvastra klosterbref och där
kallas drottningens broder; men detta bref är tydligen numera
förloradt — om från samma bref förskrifver sig Stiernmans uppgift,
att Knut varit gift med en viss Kristina, är svårt att afgöra.
Någon Knut Ulvidæsson omnämnes ej i de till vår tid bevarade
diplomen, men att en person med detta namn funnits är mycket
troligt, då en »Kagus» Ulvildisson — Kagus kan möjligen vara skriffel
för Kanutus — nämnes i ett k. Knuts bref (S.D. I, n. 67). Med
sin gemål egde k. Knut flera (4?) söner (S.D. I, n. 825), af hvilka
tre blefvo aflifvade efter striden vid Elgarås d. 15 nov. 1205, men
sonen Erik undkom.

1 Hildebrand, Sv. sigill III, n. 7.

2 Benzelius, Monum. eccles. s. 18. Jfr Lagerbring, Svea rik. hist. II, 307.

3 Hildebrand, Sv. sig. III, n. 10. Anmärkas bör att i Danmark lefde i
förra hälften af 1300-talet en Erik Blaa (Blå), som egde sönerna Johan och
Hartvik Erikssen och dottern Ingeborg. Langebek, S.R.D. VIII, 64, 71.

4 Höfdingaminne (2 uppl.) I, 227.

Hist. Tidskrift 1888. 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 16:49:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ht/1888/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free