Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
S. J. B0KTHIUB
1795) ledde företaget till detta lands fullständiga eröfring, ocli
samtidigt öppnades officielt i Basel, 3 dagar efter Staëls ankomst
dit, den franskt-preusiska underhandlingen.1
Med anledning af dessa förhållanden skref Stael den 11
januari från Basel till Sparre, att det nu gälde att skyndsamt
försäkra sig om Frankrikes vänskap för att kunna korsa
Preussens plan att bemäktiga sig lnedlareskapet, hvilket, om det ti
II-fölle Sverige, skulle kunna förskaffa detta alla nationers
tacksamhet. Ett säkert medel att lyckas liäri ansåg han vara
erhållandet af kreditivet och fullmakten att erkänna republiken,
och han förnyade därför sin anhållan därom. Hans uppfattning
om kreditivets nödvändighet vann en fullständig bekräftelse vid
hans ankomst till Paris, ty dä han uppvisade sina pleins pouvoirs
för välfärdsutskottet, fordrade detta såsom vilkor för
underhandlingen, att han skulle låta presentera sig såsom ambassadör för
konventet. Han lät då genast Signeul resa hem för att hemta
de båda handlingarna * och medsände en depech (af den 28 jan.),
hvari han framhöll, att ett erkännande nu, efter Hollands
eröfring och sedan Preussen börjat underhandla om fred, ej längre
vore förenadt med någon risk. Framför alt sökte han dock
inverka på sin regering genom subsidiefrågan. Han förklarade,
att det kunde bero på ett ögonblick, om man skulle erhålla
några tunnor guld mer eller mindre, och att, om han blott haft
kreditivet, skulle han straxt kunnat afsluta ett fördrag och
Signeul nu hafva fort med sig 100 tnr guld; ja, han försäkrade,
att i samma ögonblick, som Signeul återsändts med kreditivet,
skulle hertigen lugnt kunna upplana halfva denna summa. Han
lofvade dessutom att med sitt hufvud ansvara för, att Frankrike
skulle med hela sin makt understödja Sverige, om detta anfölles
af Ryssland ined anledning af förbundet. Slutligen uppmanade
han hertigen att underrätta Danmark om sina afsigter samt söka
förmå äfven denna makt att erkänna republiken, ty äfven detta
skulle kunna inbringa några tunnor guld.
I själfva verket hade Sveriges utsigter i Frankrike nu
ljusnat. Efter Robespierre! fall öfvergick ledningen af den yttre
politiken alt mer till de s. k. Independenterna. renhåriga
Jakobinen som önskade dpt revolutionära tillståndets fortvaro, ehuru
1 Svbel, a. a. III «. tiöl årh 362—4.
- 1’ppgift nf Starl i inlngmi af ilen 15 germinnl Sr III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
