Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
Sid. 66, 67 (Köpenhamns och Trondhjems belägringar 1658,
1659) ha synbarligen sin källa hos Carlson, Karl X Gustafs historia
(2 uppl.) sid. 522, 523, 532.
Sid. 70—74 (fortifikationscheferna 1719—1837) igenfinnas till
största delen hos Prytz, anf. arb.
Sid. 77—79 (beskrifning på 1750-talets och 1813 års
ponton-tränger) återfinnas till större delen i Tidskrift i Fortifikation 1878,
sid. 197—203.
Sid. 87, 88 (redogörelse för kapten Stålsvärds befästningssystem)
äro hämtade ur Busch, anf. arb., samt Hazelius, »Lärobok i
befästningskonsten» (3 uppl.), 8. 330; noten sid. 88, 89 är ur Busch.
Sid. 88, 89 (hela karakteristiken af generalmajor Virgins
fortifikatoriska idéer) återfinnas hos Hazelius sid. 331 och Busch sid. 78.
Sid. 103—108 (Karlsborg, Vaxholm, Karlskrona under
1800-talet): större delen hämtad ur Berglund, »Öfversikt af
fästningsbyggnadskonstens utveckling», s. 98, 99, samt Busch, s. 66—69, 80, 83, 87.
Sid. 110, 111 (Karlsborg, Eindö redutt) till god del hos
Berglund, s. 100, och Busch 8. 84.
Vi skola ej längre trötta våra läsare med dessa textkritiska
undersökningar. Det är att förmoda att liknande förebilder kunna
återfinnas till många andra stycken i hr T:s »öfversikt», och det torde
ej blifva godt att säga, huru mycket som verkligen är hans eget.
En liten parallel, väld på måfå, må för ordningens skull afsluta dessa
anmärkningar:
Weibull, Sveriges Historia IV, s.34.
Ur strategisk synpunkt är det
företrädesvis ett krig om fasta
platser, fördt i andan af den krigskonst,
som den närmast föregående tiden
utvecklat sig på den nederländska
krigsskådeplatsen, under striderna
mellan Oranierna och de spanska
fältherrarne, en Ålessandro af Parma
och en Spinola. Ur denna skola
hade också alla de mera
framträdande anförarne på både svensk och
dansk sida framgått. I 1611 års
fälttåg rörde sig detta fästnings- och
belägringskrig omkring Kalmar,
gränsfästet i öster, 1612 omkring
gränsf&stena i vester, Elfsborg och
Gullberg; fienden tränger fram till
Jönköping medelpunkten för Sveriges
inre försvar.
Tidander, sid. 62.
Kriget med Danmark 1611—13
är ur strategisk synpunkt
företrädesvis ett krig om fasta platser, fördt
i andan af den krigskonst, som den
närmast föregående tiden utvecklat
sig på den nederländska
krigsskådeplatsen, under striderna mellan
Ora-nierne och de spanska fältherrarne.
Ur denna skola hade också alla de
mera framträdande anförarne på
både svensk och dansk sida fram-
f&tt. I 1611 års fälttåg rörde sig
etta fästningskrig omkring Kalmar,
gränsfästet i öster, 1612 omkring
gränsfästena i vester, Elfsborg och
Gullberg; fienden tränger fram till
Jönköping, medelpunkten för Sveriges
inre försvar och hejdas här
omsider.
Ingenstädes i boken finner man hrr Arbin, Berglund, Busch,
Carlson, Hazelius, Meyer, Norrman, Prytz eller Weibull så mycket
som med ett ord eller en antydan omnämnda; om någou
tacksamhetsyttring till dem är det naturligtvis ännu mindre fråga. De ha
ju varit så »föga gifvande».
Vi förstå ej rätt ett dylikt tillvägagående eller hvarföre förf. ej
angifvit de källor, ur hvilka han öst med så fulla händer. Icke för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
