Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE HJÄLTAR FRÅN TRETTIOÅRIGA KRIGET 29
öfver svåra smärtor, hvarföre denne lämnat honom i full
öfvertygelse om verkligheten af hans sjukdom. Samtidigt med
kaptenens bortgång skedde emellertid vaktombytet. Knyphausens
förslagne lakej underrättade de nya vaktposterna, att hans herre
vore sängliggande sjuk och just hade besök af sin läkare, men
att denne troligen snart skulle lämna honom. Han bad dem
ropa på sig, när läkaren vore gången. Efter en liten stund
syntes också en man med svart skägg, iklädd en svart roek och
lång kappa komma ut ur fångens rum. I dörren vände han sig
om, hälsade vördnadsfullt inåt rummet och gick med stadiga
steg förbi posterna sin väg. Föga anade de, att den sålunda
bortgångne var ingen annan än Knyphausen själf. Hvart han gick,fingo
de icke veta, och det är ej heller uppenbaradt för eftervärlden.
Att han nu erbjudit sin tjänst åt konung Kristian IV är
emellertid sannolikt, emedan denne, trots sin förut mot honom
hysta afvoghet, gifvit honom uppdrag att för sin räkning värfva
trupper i Holland.
Danmarks ställning var dock vid denna tid ej sådan, att
den lofvade mycket hopp om utmärkelse och framgång. Den
enda makt, som nu tycktes vara i stånd att med kraft främja
protestanternas sak var England. Här rustades ock med all
makt på den expedition, som skulle undsätta La Rochelle,
och Knyphausen fick befälet öfver ett af de regementen,
som afgingo dit. Vid sitt afskedstagande efter återkomsten till
London från detta olyckliga företag tillförsäkrades honom en
lifstidspension om 500 pund sterling om året. ’ Han stannade i
London och såg tiden an.
Ett för protestanterna löftesrikare krigsföretag än La
Ro-chelles belägring pågick nämligen samtidigt. Det var Gustaf
Adolfs undsättande af Stralsund. Därmed var ju faktiskt
Sveriges krig med kejsaren börjadt, och dess fullföljande var äfven
å svensk sida beslutadt. Titi 1629 års fälttåg gjordes ock af
Gustaf Adolf mer betydande förberedelser än någonsin tillförene.
I början af 1629 sändes sålunda samtidigt två af konungens
högst betrodde män (bland dem nämligen, som voro af utländsk
börd) med mycket omfattande värfningsuppdrag den ene till
England och den andre till Holland. De voro Jakob Spens och
Dietrich von Falkenberg. Planen var, att de skulle värfva till’
sammans ej mindre än tio nya regementen, ehuru det i
verkligheten blef vida mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
