Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. J. HÖPPENER
321
I sitt album uppgifver Höppener själf, att han föddes den
2 mars 17251 i Linköping, där hans fader var en förmögen
handlande. Efter studier vid fäderneortens gymnasium begaf sig
Höppener 1744 till Lund, där han jämte en broder den 12 okt.
intogs i östgöta nation. 2 Han uppger vidare, att han år 1747
begaf sig till Uppsala och 1749 promoverades till filosofie magister
i Greifswald, men han synes aldrig blifvit inskrifven i sin nation
i Uppsala, och 1748 disputerade han i Lund under Lagerbring
»De ordinibus equestribus». Efter att sedan 1750 hafva
tjänstgjort såsom extraordinarie i riksarkivet, blef Höppener 1752
ordinarie kanslist samt var därjämte auskultant i Svea hofrätt.
Redan 1759 afslöt han sin bana som ämbetsman och fick
hovrättsassessors karakter.
En frukt af tjänstgöringen i riksarkivet var en förteckning
öfver kgl. plakat 1522—1750, ett arbete, som utgafs 1754 och
som fördelaktigt vittnar om Höppeners flit och intresse såsom
bibliograf.8 — Det berättas för öfrigt (i brefvet från 1788),
att han en gång påträffat två fransmän, som lyckats praktisera
sig in i arkivet, där sysselsatta med att afskrifva några viktiga
bref. Höppener skall med värjan i hand hafva tvungit dem att
utlämna sina afskrifter — det första prof på manhaftighet, som
den nyssnämnda källan har att förtälja om honom.
Sin politiska roll började Höppener vid 1756 års riksdag;
det heter, att ban redan nu varit hattarne, särskildt Palmstierna
och Kierrmau, »en terreur», men uppgifterna härom äro så dunkla,
att man af dem ej kan sluta sig till något annat, än att
fiendskapen till hattarne åtminstone delvis haft sitt ursprung däraf,
att kanslikollegiet kastat på elden en relation om franska
subsidierna, den Höppener på befallning utarbetat. Möjligen ligger
i dessa förhållanden äfven orsaken till hans tidiga afgång från
ämbetsmannabanan; gifvet är emellertid, att Höppener på grund
af hela sin karakter icke kunde trifvas i en ställning, där han
1 Enligt samma källa hade H. tvenne äldre systrar, födda d. 13/4 1724 och
d. 2Z., 1725, hvilka uppgifter ej kanna fogas samman med den ofvanstående. Man
vore därför böjd att snarare antaga födelseåret 1726, ss. Braad uppgifver, men
H. uppger flera gånger 1725, hvadan det åtminstone icke kan bero på skriffel.
2 Nationens protokoll upplyser, att bröderna mot en afgift af 6 dlr. sm.
för hvardera fingo lösa sig ifrån den novitjerna åliggande skyldigheten att utdela
posten till de äldre landsmännen — en omständighet, som vittnar om H:s goda
ekonomiska förhållanden.
3 H. omarbetade under 1750-talet på svenska sin disputation om riddarord-
narna; detta arbete har ej blifvit tryckt, men finnes i Uppsala Univ.-bibl. med
påteckning: »Pres. i Seraphimer ordens kapitlet d. 29 april 1754.»
Hist. Tidnhrift 1893.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
