Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. J. HÖPPENER
335
jurisdiktion och svenska friheten under en ny aristokrati.»1
Missbruket upphäfver icke bruket, och »vi äga nu tryckfriheten under
vår välsignade store konungs regering på det fullkomligaste sätt.»
Inom domstolarna var man ock tveksam, om man ägde
rätt att tillämpa den gamla förordningen eller icke, och slutligen
i februari 1774 hänsköts frågan af Svea hofrätt till Kgl. M:ts
afgörande. Rådet var nästan enhälligt emot tryckfrihetens
proklamerande, men konungen ville gifva världen ett lysande prof
på sin upplysta frisinthet, och så utfärdades den 26 april en ny
tryckfrihetsförordning, i allt väsentligt lik den gamla.
Höppener, som s&mma dag utgifvit sin skrift Tertius interveniens,
hade redan sörjt för, att allmänhetens intresse för denna sak
stegrades, i det han den 21 april till konungen ingaf en anhållan
att utfå till tryckning protokollen öfver hofrättens öfverläggning
i ämnet. Gjörwell yttrar,2 att »denne Hannibal har efter min
tanke skyndat på nya förordningen; och har icke varit liten
jäsning i sinnena.»
»Det betydligaste, som kunnat hända», säger Höppener
i sin inlaga, »efter den lyckliga regementsförändringen och
rikets upprättelse utur aristokraters våld, är deras nyligen
gjorda försök emot skrif- och tryckfriheten . . . Ingen med sundt
förnuft kan tvifla därom, att ju skrif- och tryckfriheten . . .
under Eder Kungl. Maj:ts spira får äga sitt säkraste beskydd
och fulla bestånd, så hädanefter som hittills. Men hvad
anledning och ändamål vederbörande ämbetsmän må hafva att
angripa den ädlaste delen af folkets rättigheter och såmedelst sätta
svenska friheten knifven på strupen, därom önskar hvar ärlig
och vitter svensk man vara underrättad igenom trycket > . . Att
nu lämna dessa medel, skrif- och tryckfriheten uti
ämbetsmanna-våld är att lämna själfva jura inajestatica till usurpation; och
däruti ligger grunden till det mesta våld och alla de dombrån,
som af aristokrater ännu i dag utöfvas under rubrik af justice.»
Då Höppener ville inlämna denna skrift i nedre
justitierevisionen, nekade registratorn att mottaga densamma/.
Höppener lade ett exemplar af den på bordet och begaf sig med en
duplett direkt upp till konungen, men blef afvisad af vaklen.
Af en kanslipost blef han dock åter kallad upp till registratorn,
1 Kanslikollegiet ville hafva H. åtalad för detta yttrande, men Gustaf III
afrådde detta och förklarade, att han själf hållit till godo med åtskilligt dylikt i
tryck. Gjörwell till Alströmer d. % 1774.
7 Bref till Schönberg d. 2/6 1?74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
