- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
115

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Den nya konstitutionen - 14. Det kommunala sambandet - 15. Proportionalismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

valperiod. Sedan kan det ju diskuteras om vi skall låta kommunernas
valda församlingar väljas samtidigt för de då längre valperioderna eller
alldeles släppa det kommunala sambandet. Jag är för det senare
alternativet, alltså för självständiga och till tidpunkten fastställda
kommun-och landstingsval.

15 Proportionalismen



Proportionellt valsätt var ursprungligen ett villkor från högern, när
partiet gradvis fick vika genom penningstreckens avskaffande för
valen till andra kammaren och sedermera även för kommunalvalen.
Detta valsätt har sedan godtagits av de andra partierna och blivit
nästan självklart för alla här i landet. Det har likväl alltid funnits
enstaka företrädare för majoritetsval.

Vetskapen om att England och ett flertal andra utomeuropeiska
länder med ett parlamentariskt styrelsesätt och dessutom Förenta
Staterna håller fast vid majoritetsval i enmansvalkretsar, borde dock ge
anledning till att vi i Sverige skulle ge en tanke åt fördelar och
nackdelar.

Det brukar i allmänhet antas att majoritetsval ger starkare utslag och
så tryggar ett fastare regeringsunderlag vilket i och för sig är
fördelaktigt för effektivitet och stabilitet i statsstyrelsen. Som vissa erfarenheter
på senare tid i England, Kanada och andra länder visar, gäller detta
emellertid inte alldeles genomgående.

En obestridlig fördel vid majoritetsval är att det skapar tillfälle att
rösta på en person och inte bara på en lång lista av för mängden av
väljare oftast okända personer i de stora valkretsar som blir naturliga
vid ett proportionellt valsätt. Avståndet mellan väljare och valda ökar.
Ett majoritetsval skulle också i sin mån minska inflytandet av
organisationer och funktionärer vid kandidatnomineringarna. Det opersonliga
i våra val skulle dock kunna något minskas genom lagstiftning om
reglerade provval eller genom att man som i Finland låter väljarna
markera ordningsföljden på vallistorna eller på många andra tänkbara
vägar.

Den stora fördelen med proportionella val är naturligtvis att de kan
väntas ge mera rättvisa valutslag. En annan fördel är att
riksdagsmännen borde bli mer oberoende mot påtryckningsförsök av
intressegrupper. Är någon en gång vald någorlunda högt upp på en lista, särskilt i
ett stort parti, är han nu i allmänhet säker om att bli återvald i Sverige,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free