- Project Runeberg -  Hur styrs landet? /
186

(1982) [MARC] Author: Gunnar Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1982, less than 70 years ago. Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Partiet kunde ändra uppfattning - 4. Jordbruket - 5. Befolkningsfrågan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inställningen fått råda ganska ensidigt. Men sedan kom "kohandeln"
våren 1933.

Jag som i denna fråga från min tidiga ungdom hade haft en helt
annan uppfattning än den som varit gängse i partiet, kan intyga att
kohandeln så som jag som socialdemokrat upplevde den, var något
mycket mer än en taktisk omställning för att få en riksdagsmajoritet att
stödja regeringens konjunktur- och arbetslöshetspolitik, även om den
saken var viktig nog. Grunden var, såsom jag erfor uppgörelsen, en
djupare åsiktsändring inom partiet, som ju Sköld, som också kom från
landet, fick leda och personifiera.

Underlättande för denna partiets åsiktsändring var den skärpning
av jordbrukskrisen som hade ägt rum efter valstriden 1932. Men
inbegripandet av bönderna bland dem som skulle ha hjälp i världskrisen
hade en djupare grund. Folk i det socialdemokratiska partiet började
faktiskt mera allmänt tänka, som jag länge gjort,3 i termen "arbetare
och bönder".

Den mycket stora andel av arbetarklassen i städerna, som då mer än
nu var relativt nyinflyttade från landet, bidrog till att ge en
folkpsykologisk realitet åt detta nya uttryck. Det fanns också mellan bönder och
arbetare en större likhet i levnadssvårigheter under dessa kristider och
i synen på samhällets förpliktelser, vilket också sedermera skulle
möjliggöra samregeringen från 1936.

5 Befolkningsfrågan



En annan radikal och relativt hastig förändring i åsikter ägde ju rum i
befolkningsfrågan från mitten av trettiotalet. Den vanliga
uppfattningen bland socialdemokraterna, särskilt bland de ledande vilka, som jag
påpekat, alla var "intellektuella" — även de som fått skola sig själva —
men också djupt ner i arbetarklassen, var den gammaldags enkla
nymalthusianska, tagen i arv från Knut Wicksell. Partiet hade stått
tämligen samstämmigt mot den 1910 genomtrumfade preventivlagen
och mot de konservativas intresse för ökat barnantal, motiverat som
det var av nationalistiska, föregivet moraliska och religiösa skäl. Vid
1934 års riksdag hade den borgerliga majoriteten i riksdagen avslagit
en proposition om preventivlagens avskaffande.

I detta läge framlade två unga makar och föräldrar en åskådning som
radikalt bröt mot allt konventionellt tänkande i båda lägren. I Kris i
befolkningsfrågan,
hösten 1934, stod vi klart för frivilligt föräldraskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hurstyrs/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free