Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanik - Sidor ... - V. (Vätskors egenskaper, 61-76)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyngden drager kroppen nedåt. I följd häraf
stiger kroppen till en del öfver vätskans yta,
så att den undanträngda vätskevolymen
väger lika med kroppens vigt. Kroppen säges
då i vanlig bemärkelse flyta.
68. Har Arkimedes’ princip fått någon
användning i praktiska lifvet?
Vid skeppsbyggeri begagnar man sig just
af denna princip. Genom att ge fartyget en
lämplig form ernås, att den af fartyget
undanträngda vattenmassan uppbär eller
motväger vigten hos fartyget och lasten. Det
är då lätt att förstå, huru ett fartyg af jern
kan flyta på vattnet. Kunde man klämma
ihop fartyget, hvarigenom det ju blef hvarken
tyngre eller lättare, skulle det sjunka, ty i sin nya
form undanträngde det en mindre vattenmassa
än förut.
Emedan saltvatten är något tyngre än
sötvatten, sjunker ett fartyg djupare, då det
kommer från hafvet in i en flod.
En annan vacker användning af samma
princip är, att medels tunnor eller enkom för
detta ändamål byggda stora behållare af
jernplåt från hafsbottnen lyfta sjunkna vrak o. dyl.
Behållarna fyllas med vatten, nedsänkas och
fästas vid den pjes som skall lyftas. Sedan
de pumpats tomma, flyta behållarna upp till
ytan tillika med det sjunkna fartyget.
69. Hvarför stiger en luftballong i höjden?
Af samma skäl som en kork eller ett bräde,
som hålles under vattnet, flyter upp till ytan.
Fylles en ballong med någon gas, som är
lättare än vanlig luft, t. ex. vätgas (14 ggr.
lättare än luft), väger den undanträngda
luftmassan mer än ballongen och vätgasen, om
ballongen ej är allt för tung. Följden häraf
måste bli den, att ballongen stiger. Men
emedan luften är en kropp, som i hög grad
kan sammanpressas, måste luftlagren närmast
jorden vara tätare och tyngre än de högre
lagren. Ballongen kommer sålunda förr eller
senare till så lätt luft, att den undanträngda
luftmängden väger lika med ballongen. Den
upphör då att stiga och föres endast framåt af
vinden. För att stiga ned med ballongen släp-
per luftseglaren ut gas ur densamma,
hvarigenom dess rymd minskas, lika som han kan
höja sig genom att göra ballongen lättare
medels tömmande af sandsäckar.
70. Hvad menas med täthet eller specifik
vigt?
Om man jämför en kropps vigt med
vigten af en lika stor volym vatten, då det är
som tätast, d, v. s. vid 4°, får man kroppens
specifika vigt. Att qvicksilfrets spec. vigt är
13,6 betyder således, att en volym
qvicksilfver är 13,6 ggr. tyngre än en lika stor vo-
lym vatten af 4°. Härvidlag är det
likgiltigt, hur stora volymerna äro, eftersom de skola
vara lika för båda kropparna. Med namnet
täthet plägar man beteckna vigten af
volymsenheten. Täthet och spec. vigt blifva då
uttryckta genom samma tal, ty om vi till
volymsenhet taga 1 kubikcentimeter, så väger
1 kb.-cm vatten af 4° 1 gram, 1 kb.-cm
qvicksilfver 13,6 gram. Qvicksilfrets täthet
blir då 13,6 gram, dess spec. vigt var 13,6.
71. Huru stor är menniskokroppens
specifika vigt?
Menniskokroppen eger i medeltal en spec.
vigt något större än vattnets; derför behöfves
det ringa ansträngning att hålla sig flytande
på vattnet. I vanligt hafsvatten flyter man
nästan utan någon möda. Döda hafvets
vatten, hvars salthalt är mycket hög (350 gram
salt på en liter vatten) är så tungt, att man
har särskild möda att komma under dess yta.
Salthalten i oceanen är olika på olika ställen,
men kan i genomsnitt uppskattas till 30 gram
på 1 liter vatten.
72. Huru lägga sig olika tunga vätskor,
som icke kunna blandas?
Efter sin olika tyngd, så att den tyngsta
lägger sig på botten och den lättaste öfverst.
73. Huru ordna sig två olika tunga
vätskor i kommunicerande kärl?
I motsatt förhållande mot deras specifika
vigter. Fig. 28 föreställer två
kommunicerande rör; i det vidare är vatten, i
det smalare och i botten befinner sig
qvicksilfver. Uppmätas nu de båda
vätskepelarnes höjder, så finner man genast, att vatten-
pelaren är 13,6 ggr. längre än den öfver-
skjutande qvicksilfverpelaren (från delstrecket
5 på figuren).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
