- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna
(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Titel och innehåll | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna


Förord till den elektroniska utgåvan

Under arbete...


The above contents can be inspected in scanned images: titelsida, titelbladets baksida

Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titel och innehåll - titelsida, titelbladets baksida
Register - i, ii, iii, iv, v, vi, vii, viii, ix, x, xi, xii, xiii, xiv, xv, xvi, xvii, xviii, xix, xx, xxi, xxii, xxiii
    Absorption ... - i
    Attrahering ... - ii
    Bomullskrut ... - iii
    Diffraktion ... - iv
    Etsning ... - v
    Födoämnen ... - vi
    Grädde ... - vii
    Infallsvinkel ... - viii
    Kalk ... - ix
    Kolsyreapparater ... - x
    Kärna ... - xi
    Ljuskronor ... - xii
    Maranhao ... - xiii
    Månförmörkelser ... - xiv
    Pappersdrake ... - xv
    Reflexionskula ... - xvi
    Shetland ... - xvii
    Solenoider ... - xviii
    Storlek ... - xix
    Tal ... - xx
    Upphettning ... - xxi
    Wiesbaden ... - xxii
    Växtfärger ... - xxiii
    Mekanik - 1-2
    I. (Krafter, 1-26) - 1-2
1. Hvad är kraft? - 1-2
2. Hvad menas med »tröghet» eller framhärdelse? - 1-2
3. Hvad menas med gravitations- eller tyngdkraft? - 1-2, 3-4
4. Hvilka äro lagarne för kroppars fall? - 3-4
5. Med hvilken hastighet når en fallande kropp marken, om den faller från olika höjd? - 3-4, 5-6
Sidor ... - 5-6, 7-8, 9-10, 11-12, 13-14, 15-16, 17-18, 19-20, 21-22, 23-24, 25-26, 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36, 37-38
    II. (Enkla maskiner, 27-37) - 13-14
    III. (Mekaniskt arbete, 38-47) - 19-20
    IV. (Drifkraft, 48-60) - 23-24
    V. (Vätskors egenskaper, 61-76) - 29-30
    76. Hvad är en areometer? - 37-38
    Astronomi - 37-38
    I. (Fixstjernor, 77-89) - 37-38
77. Hvad är en fixstjerna? - 37-38
78. Huru långt bort befinna sig stjernorna? - 37-38, 39-40
79. Hvad veta vi om stjernornas verkliga storlek? - 39-40
80. Hvarför tindra stjernorna? - 39-40
81. Huru har man indelat stjernorna? - 39-40
82. Huru många stjernor finnes det? - 39-40
83. Hvad menas med föränderliga stjernor? - 39-40
84. Hafva alla stjernor samma färg? - 39-40
85. Hvad menas med dubbelstjernor? - 39-40
86. Hvad menas med en konstellation eller stjernbild? - 39-40, 41-42
87. Hvarför ser man inga stjernor om dagen? - 41-42
88. Hvad är en nebulosa eller Stjerntöcken? - 45-46
89. Äro nebulosorna sällsynta företeelser på himmeln? - 45-46
90. Hvad veta vi om vintergatan? - 45-46
    II. (91-) - 45-46
91. Hvilken betydelse har solen inom vårt solsystem? - 45-46, 47-48
92. Hurudant är tillståndet på solen? - 49-50
93. Huru stor är solen, och hurudan är dess yta? - 49-50
94. Hvad menas med solfläckar och solfacklor? - 49-50
95. Hvad veta vi om solfläckarna? - 49-50
96. Huru varm är solen? - 49-50, 51-52
97. Huru mycket värme utsänder solen på ett år? - 51-52, 53-54
98. Hvilken rol spelar solen inom vårt planetsystem? - 53-54
99. Har solen någon atmosfär? - 53-54
100. Huru ter sig solen sedd från närmaste fixstjerna? - 53-54
101. Huru långt är det mellan solen och jorden? - 53-54
102. Är solen stillastående i verldsrymden? - 53-54, 55-56
    III. - 55-56
103. Hvilka bevis hafva vi för jordens klotform? - 55-56
104. Huru stor är jorden? - 57-58
105. Huru lång är jordens omsvängningstid? - 57-58
106. Hvilka bevis ha vi för jordens rotation? - 57-58
107. Hvaraf härleder sig jordens afplattade form? - 57-58, 59-60
108. Har jorden någon annan rörelse? - 59-60
109. Hvaraf beror årstidens olikhet? - 59-60, 61-62
110. Hvarför är vintern kortare än sommaren? - 61-62
111. Hvad menas med skymning? - 61-62
112. Huru lång är den längsta dagen på jorden? - 61-62
113. Hvad menas med jordklotets fem zoner? - 63-64
114. Huru ändra sig de bågar solen dagligen beskrifver i de olika zonerna? - 63-64
115. Hvad menas med Precession? - 63-64, 65-66
116. Hvad är nutation? - 65-66
117. Hvad menas med djurkretsen eller zodiaken? - 65-66
118. Hvad menas med Stjerndygn och soldygn? - 65-66
119. Hvad menas med sideriskt och tropiskt år? - 65-66
120. Huru bestämmes det borgerliga året? - 65-66, 67-68
    IV. - 67-68
121. Hvad veta vi om tillståndet på månen? - 67-68
122. Huru rör sig månen? - 67-68, 69-70, 71-72
123. Hvad menas med månens faser? - 71-72, 73-74
124. Hvarför synes fullmånen större, just då den går upp, än sedan den hunnit ett stycke på himlahvalfvet? - 73-74
125. Utöfvar månen något inflytande på vår jord? - 73-74
126. Äro flod och ebb alltid lika starka? - 73-74
127. Hvilken tid på året inträffar högsta floden? - 73-74
128. Hvarför inträffa ebb och flod i verkligheten ej så regelbundet som teorien fordrar? - 73-74
    V. - 75-76
129. Hvad är orsaken till sol- och månförmörkelse? - 75-76
130. Huru kunde forntidens astronomer förutsäga månförmörkelser? - 75-76
131. Hur ser månen ut vid en månförmörkelse? - 75-76, 77-78
132. Hvad menas med protuberanser? - 77-78
133. Hvad menas med solens corona? - 77-78
134. Hvilka himmelskroppar räknas till planeterna? - 77-78
135. Huru skall man skilja planeterna från fixstjernorna? - 77-78
136. Hur många planeter känner man? - 79-80
137. Hvilka planeter kallas de inre? - 79-80
138. Hvad känna vi om dessa två planeter? - 79-80, 81-82
139. Hvad veta vi om de yttre planeterna? - 81-82, 83-84
140. Hvad känna vi om de små planeterna eller asteroiderna? - 83-84
141. Äro planeterna bebodda? - 85-86
    VI. - 87-88
142. Hvad är en komet? - 87-88
143. Huru röra sig kometerna? - 87-88
144. Är det många kometer, hvilkas återkomst man kunnat beräkna? - 87-88
145. Huru skulle det gå, om jorden stötte tillsammans med en komet? - 87-88
146. Hvad veta vi om kometsvansarne? - 87-88
147. Hvaraf bestå kometerna? - 87-88, 89-90
148. Hvilka äro de förnämsta periodiska kometerna? - 89-90
149. Hvad menas med meteorstenar? - 89-90, 91-92
150. Hvad menas med eldkulor eller bolider? - 91-92
151. Hvad är stjernfall? - 91-92
152. Hvarifrån leda stjernfallen sitt ursprung? - 91-92, 93-94
153. Hvad förstås med zodiakalljuset? - 93-94
    Läran om ljudet - 93-94
    I. - 93-94
154. Hvad menas med ljud? - 93-94
155. Huru fort går ljudet? - 93-94
156. På hvad sätt fortplantas ljudet? - 93-94, 95-96
157. Hvilka omständigheter inverka på ljudets fortplantningshastighet? - 95-96
158. Hvarför kan man i medvind höra ljud, som i lugnt väder icke höras? - 95-96
159. Hvarför höres i allmänhet ljud svagare på höga berg? - 95-96
160. Huru vet man, att det behöfves luft eller något annat elastiskt ämne för att fortplanta ljudet? - 95-96
161. Hvarför höres ljudet så långt i polartrakterna? - 95-96
162. Hvarför hör man ljud bättre om natten än om dagen? - 95-96
163. Hvarför hör man bättre genom en hörsellur? - 95-96
164. Hvarför höres talet på längre afstånd, då man talar i en ropare? - 95-96
165. Fortplanta sig alla ljud med samma hastighet? - 95-96
166. Huru skall man med kännedom om ljudets fortplantningshastighet kunna på ett ungefär beräkna afstånd? - 97-98
167. Går ljudet lika fort nedifrån och uppåt som uppifrån och nedåt? - 97-98
168. Huru stor är ljudets hastighet i andra ämnen? - 97-98
169. Hvarför hör man hästtramp o. dyl. bättre, om man lägger örat till marken? - 97-98
170. Hvarför dämpar bomull, ull, sågspån etc. ljudet? - 97-98
171. Hvarför höres ett fickurs pickande bättre, om uret lägges på ett bord eller upphänges på väggen, än om det hålles fritt i luften? - 97-98
172. Huru är det möjligt att höra något, äfven fast öronen tilltäppas? - 97-98
    II. - 97-98
173. Hvaraf kommer eko? - 97-98
174. Är ekots hastighet den samma som ljudets egen? - 97-98
175. Huru långt borta måste en vägg vara, för att ett eko skall uppkomma? - 97-98, 99-100
176. Hvad menas med ett repeterande eko? - 99-100
177. Hvilka omständigheter bidraga att framkalla eko? - 99-100
178. Hvarför höres ett eko bättre om natten än om dagen? - 99-100, 101-102
179. Hvarför hör man sämre i vissa rum och lokaler än i andra? - 101-102
    III. - 101-102
180. Hvad är det för skillnad mellan ett ljud och en ton? - 101-102
181. Hvari skiljer sig den ena tonen från den andra? - 101-102
182. Huru betecknas de olika tonerna? - 101-102
183. Hvad förstås med tonskala? - 101-102
184. Huru benämnas hufvudtonerna i skalan, och hvilka äro deras svängningstal i förhållande till första tonen? - 101-102
185. Hvilken betydelse ha de i föregående stycke angifna talen? - 101-102
186. Huru bär man sig åt, för att få alla instrument att stämma öfverens? - 103-104
187. Hvarför sjunker tonen i en fiol, då strängarne ej äro tillräckligt spända? - 103-104
188. Hvarför stiger tonen hos en fiol i ett rum fyldt med menniskor? - 103-104
189. Hvarför äro strängarne på ett piano eller en harpa olika långa? - 103-104
190. Hvarpå beror det, att somliga toner ljuda väl tillsammans, under det andra göra ett obehagligt intryck på örat? - 103-104
191. Hvilka toner bilda tillsammans det bästa välljudet? - 103-104
192. Hvad menas med öfvertoner? - 103-104
193. Hvilken är sammansättningen hos klockmetall? - 103-104
194. Hvarför ljuda ej alla klockor lika? - 103-104, 105-106
195. Hvarför dämpas ljudet hos en klocka, om man berör henne med fingret? - 105-106
196. Hvarför låter en sprucken klocka illa? - 105-106
197. Hvarigenom åstadkommes tonen hos en vibrerande sträng? - 105-106
198. Huru uppkomma tonerna i blåsinstrument? - 105-106
199. Hvarför dämpas ej tonen i ett blåsinstrument, fastän man håller det i handen? - 107-108
200. Huru uppstå luftvibrationerna hos ett blåsinstrument? - 107-108
201. Hvarför hviner det i fönster- och dörrspringor, när det blåser? - 107-108
202. Äro alla blåsinstrument inrättade så som i stycket 200 omtalas? - 107-108
203. Huru uppkomma stämljuden hos menniskor och djur? - 107-108
204. Hvilka försök har man gjort för att öfverföra ljud på längre afstånd? - 109-110, 111-112
205. Hvad är en fonautograf? - 111-112
206. Hvad är en fonograf? - 111-112, 113-114
207. Hvad är en audifon? - 113-114, 115-116
208. Hvilken nytta gör resonansbottnen i ett stränginstrument? - 115-116
    Värme - 115-116
    I. - 115-116
209. Hvad är värme? - 115-116
210. Hvad menas med temperatur? - 115-116, 117-118
211. Hvilka förändringar åstadkommer värme hos kropparne? - 117-118
212. Hvilka äro värmekällorna? - 117-118
213. Kan solvärmet antända kroppar? - 117-118
214. Får jorden någon värme från månen? - 117-118, 119-120
215. Hvarpå beror det, att solen "både värmer och lyser? - 119-120
216. Huru mycket värme får jorden af solen? - 119-120
    II. - 121-122
217. Hvarför uppstår värme, då två kroppar ingå en kemisk förening? - 121-122
218. Hvarför uppstår värme, då en kropp sammanpressas? - 121-122
219. Hvarför uppstår afkylning, då en kropp utvidgar sig? - 121-122
220. Hvarför upphettas nybränd kalk, om den begjutes med vatten? - 121-122
221. Hvad menas med »latent» eller »doldt» värme? - 121-122
222. Kan man få reda på, hur mycket värme, som åtgått till att smälta en viss mängd af en kropp? - 121-122, 123-124
223. Huru mäter man värmemängder? - 123-124
224. Huru mycket värme behöfver vattnet för sina förvandlingar? - 123-124
225. Huru mäter eller bestämmer man temperaturen? - 123-124
226. Huru är en termometer inrättad? - 123-124
227. Begagnas andra slag af termometrar? - 123-124
228. Huru skall man förvandla från en termometerskala till en annan? - 123-124, 125-126
229. Hvad är is? - 125-126
230. Fryser alltid vattnet till is vid 0°? - 125-126
231. Huru inverkar afkylning på vattnets volym? - 125-126
232. Hvarför är is lättare än vatten? - 125-126
233. Hvarför utvidga sig isen, då den stelnar? - 125-126
234. Hvarför söndersprängas ofta vattenledningsrör, då det är kallt? - 125-126, 127-128
235. Då en vattenmassa fryser till is, hvarför blir ej isen bugtig utåt, om isen utvidgar sig? - 127-128
236. Hvarför spricka tegelstenar, klippor, träd o. s. v. ofta sönder under vintern? - 127-128
237. Huru stor är isens sprängkraft? - 127-128
238. Hvarför böja sig kantstenarna på våra gångbanor ofta utåt? - 127-128
239. Hvarför omlindar man vintertiden vattenledningsrör med halm, kolstybb eller sand? - 127-128
240. Hvarför bör man ej fortsätta med murningsarbete, sedan det blifvit fryskallt? - 127-128
241. Hvarför spricker marken sönder, då det är kallt? - 127-128
242. Hvarför stelnar ej allt vatten i en sjö till is? - 127-128, 129-130
243. Bildas alltid isen på det sätt vi ofvan beskrifvit? - 129-130
244. Hvarför fryser rinnande vatten ej så tidigt som stillastående? - 129-130
245. Hvarför kännes vattnet jämförelsevis varmt om vintern? - 129-130
246. Hvarför tillfryser sällan hafvet? - 129-130
247. Hvarpå beror det, att vissa sjöar aldrig tillfrysa, oaktadt de äro belägna i ett kallt klimat? - 129-130
248. Hvaraf kommer det sig, att fotspår och dylikt på en väg ofta synas såsom upphöjda isbildningar? - 129-130
249. Hvarför kännes det ofta kallare vid töväder, än då det är någon grad under noll? - 129-130
250. Huru skall man förklara, att värme uppstår, då vattnet fryser? - 131-132
251. Hvaraf kan man sluta, att värme frigöres, då vattnet fryser? - 131-132
252. Innehåller isen något värme? - 131-132
253. Huru skall man på ett enkelt sätt visa, att isen är varm? - 131-132
254. Hvad menas med en »köldblandning»? - 131-132
255. Hvarför kyler nollgradig is, mer än nollgradigt vatten? - 131-132
    III. - 131-132
256. Hvad är förbränning? - 131-132
257. Hvarifrån komma värmet och ljuset vid en förbränning? - 131-132, 133-134
258. Hvilka äro de vanligaste brännmaterialen? - 133-134
259. Huru är luften sammansatt? - 133-134
260. Hvarför måste en kropp först antändas, innan den brinner? - 133-134
261. Hvilka ämnen uppstå vid förbränning? - 133-134
262. Hvad är aska? - 133-134
263. Hvarför är en brinnande glödhög röd? - 133-134
264. Hvarpå beror det, att en kolhög kan vara glödande inuti, ehuru den är svart ytterst? - 133-134
265. Hvarför brinner en brasa lifligare, så länge det finnes ved qvar, än sedan blott glöd återstå? - 133-134
266. Hvarför blir förbränningen alltid lifligare, då man lägger nytt kol på en glödhög? - 133-134
267. Hvarför ryker en eld mera strax i början än under förbränningens fortgång? - 133-134, 135-136
268. Hvarför hör man alltid tända en eld nedtill? - 135-136
269. Hvarför stiger lågan i höjden? - 135-136
270. Hvarför är det så svårt att få eld i sur ved? - 135-136
271. Hvarigenom blifva växande träd ett så utmärkt skydd mot hetta? - 135-136
272. Hvarpå beror det, att föremål öfverdragna med s. k. eldfärg icke så lätt antändes? - 135-136
273. Hvad är orsaken till de små lifliga lågor, som man ofta ser skjuta fram från ett brinnande ved- eller kolstycke? - 135-136
274. Hvarifrån komma de blå lågor, som man ser öfver en glödhög? - 135-136
275. Hvilka faror medföra användandet af s. k. fyrfat för uppvärmning af ett rum? - 135-136
276. Hvad menas med en »värmenecessär» eller flyttbar kamin? - 135-136
277. Hvarför brinna stenkol långsammare än koks? - 135-136, 137-138
278. Hvarför brinna stenkol med låga? - 137-138
279. Hvarför brinner en eld lifligare om vintern än om sommaren? - 137-138
280. Hvarför brinner en eld trögare på höga berg? - 137-138
281. Hvarför brinner elden sämre vid töväder än vid kallt väder? - 137-138
282. Hvarför brinner en öppen eld bättre när det blåser än i lugnt väder? - 137-138
283. Hvarpå beror det, att en eld, som håller på att slockna, »tar sig», om man blåser på elden? - 137-138
284. Hvarför blir det bättre drag i en kakelugn, om man slår igen luckorna och blott öppnar draghålen? - 137-138
285. Hvarför är förbränningen vanligtvis lifligare i en kakelugn än i en öppen spis? - 137-138
286. Hvarifrån kommer det dånande ljud, som ofta höres vid häftig förbränning? - 137-138
287. Hvarför fortfar det så länge att glöda under askan? - 137-138
288. Hvarpå beror det, att vatten släcker eld? - 137-138
289. Hvarför är det ibland mer skada än gagn, att slå vatten på eld? - 137-138, 139-140
290. Hvarför fuktar man stenkol? - 139-140
291. Finns det något som släcker eld bättre än vatten? - 139-140
292. Huru släcker man bäst brinnande olja? - 139-140
294. Hvarför brinner en koleld bättre, sedan man rört om den? - 139-140
295. Hvarför känns det ofta kallt om fötterna, oaktadt man sitter framför brasan? - 139-140
296. Hvad är sot? - 139-140
297. Hvad är rök? - 139-140
298. Hvarför sätter sig mesta sotet i skorstenen och minst i eldstaden? - 139-140
299. Hvarför synes endast stundtals svart rök uppstiga från en ångmaskins skorsten? - 139-140, 141-142
300. Hvarför hvirflar röken ur ett lokomotiv? - 141-142
301. Hvarpå beror det, att det stundom »röker in» i en kakelugn? - 141-142
302. Hvarför låter man skorstenen räcka ett stycke öfver taket? - 141-142
303. Hvarför får en skorsten ej vara för vid? - 141-142
304. Hvarför äro alla fabriksskorstenar så höga? - 141-142
305. Hvarpå beror draget i en skorsten? - 141-142
306. Är det någon skilnad mellan draget i en skorsten af plåt och i en af tegel? - 141-142
307. Hvilket inflytande ha böjningar eller knän på draget i en skorsten? - 141-142
308. Hvarför ryker det ofta in i öppna spisar? - 141-142
309. Hvarför ryker det ofta in i ett rum, der två kakelugnar samtidigt eldas? - 143-144
310. Hvarför framtränger ofta rök ur en kakelugn, då brasan är tänd, och man öppnar en dörr till rummet? - 143-144
311. Hvarför ryker det ofta in i lågt belägna byggnader? - 143-144
312. Hvartill tjäna rökhufvar på skorstenar? - 143-144, 145-146
313. På hvad sätt hindras rökens uppstigande i skorstenen af en nedåt gående luftström? - 145-146
314. Hvarför ryker det in i en kakelugn, som ej på länge blifvit sotad? - 145-146
315. Huru starkt bör draget i skorstenen vara, för att röken ej skall gå tillbaka i eldstaden? - 145-146
316. Hvarifrån kommer sotlukten, som stundom framtränger ur kakelugnar på sommaren? - 145-146
317. Hvad innehåller aska? - 145-146
318. Hvarifrån kommer lukten af brändt svafvel, då stenkol eller koks brinner? - 145-146
319. Hvarför blifva taken i boningsrum ofta svarta? - 145-146
320. Hvaraf består lamprök? - 145-146
321. Hvarför ryker en lampa? - 145-146
322. Hvarför ryker en lampa, om man tager bort lampglaset? - 145-146, 147-148
    IV. - 147-148
323. Huru uppstår en låga? - 147-148
324. Hvarför brinna ej alla kroppar med låga? - 147-148
325. Huru är lågan sammansatt? - 147-148
326. Hvarför är lågans nedersta del blå och genomskinlig? - 147-148
327. Hvad menas med hvitglödgning? - 147-148
328. Hvarpå beror det, om en låga är lysande eller icke? - 147-148
329. Hvarför är lågans inre del ofärgad och genomskinlig? - 147-148, 149-150
330. Huru kan det vara möjligt, att så pass brännbara gaser som kolväten hunna finnas i lågan utan att vara brinnande? - 149-150
331. Hvarför är ljuslågans öfre del lysande? - 149-150
332. Hvarför lysa ej de yttersta delarna af lågan? - 149-150
333. Hvad menas med »sjungande», »dansande», »känsliga» lågor? - 149-150
334. Hvad är en pyrofon? - 151-152
335. Huru han en låga uppstå, då fasta och flytande ämnen (stearin, olja) brinna? - 151-152
336. Hvilka gasformiga produkter uppstå vid lysämnets sönderdelning i lågan? - 151-152
337. Huru kommer oljan, stearinet etc. upp i veken? - 151-152
338. Hvarför lysa en del lågor bättre än andra? - 151-152
340. Hvarför beslår sig ett kallt föremål med imma, om det hålles ofvanför en ljuslåga? - 151-152
341. Hvarför kännes luften hetare ofvanom lågan än på sidorna eller under densamma? - 153-154
342. Hvarför börjar en ljuslåga att flämta, då ljuset är nära slutbrändt? - 153-154
343. Hvarför utsläckes en ljuslåga, om man blåser hårdt på den? - 153-154
344. Hvad är skälet till, att ett nyss utsläckt stearinljus åter tändes, om en brinnande tändsticka hålles strax ofvanför veken? - 153-154
345. Hvarför tänder sig en glödande veke ej af sig själf? - 153-154
346. Huru är det möjligt, att en glödande veke kan ånyo tändas blott genom att blåsa på den? - 153-154
347. Hvarför utsläckes en mindre lampa så lätt af drag? - 153-154
348. Hvarför ryker en lampa, om den bäres ovarsamt? - 153-154
349. Hvaraf består lysgas? - 153-154
350. Huru beredes lysgas? - 153-154, 155-156
351. Hvarför brinner etyléngasen med så lysande låga? - 155-156
352. Hvarför är inre delen af en gaslåga genomskinlig och blåhvit? - 155-156
353. Hvarför är det lättare att blåsa ut en gaslåga, om den är nedskrufvad? - 155-156
354. Hvarpå beror det, att man kan släcka ett ljus med s. k. ljussläckare? - 155-156
355. Hvarpå beror det, att ljus stundom rinna? - 155-156
356. Hvarför behöfver man ej »snoppa» veken på ett stearinljus? - 155-156
357. Hvart tager askan efter den förbrända veken vägen? - 155-156
358. Hvarför behöfver ett talgljus putsas? - 155-156
359. Hvarför smetar talgljus ifrån sig mer än stearinljus? - 155-156
360. Hvarför osar en rykande ljusveke? - 155-156
    V. - 157-158
361. Huru uppstår värme? - 157-158
362. Genom hvilka mekaniska anordningar alstras värme? - 157-158
363. Hvad menas med stöt? - 157-158
364. Hvarför upphettas ett järnstycke, då det hamras? - 157-158
365. På hvad sätt brukade förr smederna skaffa sig eld? - 157-158
366. Hvarför uppstår en gnista, då man slår flintan mot eldstålet? - 157-158
367. Hvarför gnistrar det ofta om hästarnes hofvar? - 157-158
368. Hvarför uppstår värme vid friktion? - 157-158
369. Huru bete sig vildarne för att få eld? - 157-158
370. Hvarför blir en hjulaxel varm, om den ej smörjas? - 157-158
371. Hvarför smörjes hjulaxlar och rör- liga maskindelar? - 157-158, 159-160
372. Hvarför brukar man, då det är kallt, gnida händerna, stampa med fötterna eller slå armarna om sidorna? - 159-160
373. Huru skall man förklara, att ett isstycke smälter, om det gnides mot ett annat isstycke? - 159-160
374. Hvarför upphettas en borr, en fil, en såg etc, då de användas? - 159-160
375. Hvarför blir, då man borrar i järn, borrspånen brännhet? - 159-160
376. Kan man använda friktionsvärmet som värmekälla? - 159-160
377. Hvad menas med sammantryckning? - 159-160
378. Hvad menas med kondensation? - 159-160
379. Hvilken verkan har sammanpressning på en kropps temperatur? - 159-160, 161-162
380. Hvarför antändas explosiva blandningar så lätt vid ovarsamt handterande eller stöt? - 161-162
381. Hvarför utvecklas värme, då en kropp stelnar? - 161-162
382. Hvarför förbrukas värme, då en kropp smälter? - 161-162
    VI. - 161-162
383. Hvilken verkan har värmet på en kropps volym? - 161-162
384. Huru skall man på ett enkelt sätt visa, att luften utvidgas vid uppvärmning? - 161-162
385. Hvarför springa vissa slag af kastanjer sönder med en liten knall, om man lägger dem på het aska? - 161-162
386. Hvarför blir ett »stekt» äpple mjukt och skrynkligt? - 163-164
387. Hvarför sprakar och hoppar ett stycke vanligt salt, om det lägges på en varm spishäll? - 163-164
388. Hvarför springer korken ur en ölbutelj, om denna ställes på ett varmt ställe? - 163-164
389. Huru är en värmeledning med varm luft inrättad? - 163-164
390. Om en ballong, som ej är fullständigt fylld med luft, upphettas, sväller den ut; hvad är orsaken till detta? - 163-164
391. Hvarför stiger en montgolfier i höjden? - 163-164
392. Hvarför sitter en inslipad glaspropp ofta så hårdt fast? - 163-164
393. Hvilka kroppar utvidgas mest genom uppvärmning? - 163-164, 165-166
394. Huru stor är luftens utvidgning? - 165-166
395. Hvilket samhand finnes mellan tätheten och temperaturen hos en gasmassa? - 165-166
396. Hvilka beståndsdelar ingå i krut? - 165-166
397. Hvad är orsaken till knallen, som uppstår vid ett skotts affyrande? - 165-166
398. Hvilka kemiska förändringar ega rum, då krut exploderar? - 165-166
399. Hvad innehåller krutrök? - 165-166
400. Hvarifrån härleder sig krutets sprängkraft? - 165-166
401. Hvarför ger man krutet formen af små korn? - 165-166
402. Huru är det möjligt, att krutet kan förbrinna inuti skjutvapnet titan luftens tillträde? - 167-168
403. Huru äro de s. k. »smällkaramellerna» inrättade? - 167-168
404. Hvad menas med nitroglycerin? - 167-168
405. Hvad är dynamit? - 167-168
406. Hvad är bomullskrut? - 167-168
407. Hvilka äro lagarna för fasta krop- pars utvidgning? - 167-168
408. Huru skall man kunna visa, att en fast kropp utvidgar sig? - 167-168
409. Hvarför utvidga sig fasta kroppar mindre än vätskor och gaser? - 169-170
410. Hvarför begagnas qvicksilfver såsom vätska i våra termometrar? - 169-170
411. Hvarför stiger qvicksilfret i termometern, då det bli varmt? - 169-170
412. Hvarför faller qvicksilfret till en bör- jan, om man nedsänker en termometer i varmt vatten? - 169-170
413. Hvilka fordringar bör man kunna ställa på en termometer? - 169-170
414. Hvarför biter en rakknif bättre, om den doppas i kokhett vatten, innan den begagnas? - 169-170
415. Hvarför upphettar tunnbindaren järn- banden, innan han sätter dem på tunnan? - 169-170, 171-172
416. Hvarför drager sig ett pendelur efter, då det blir varmt? - 171-172
417. Hvad menas med en kompensationspendel? - 171-172
418. Huru beter man sig, för att i balansuren motverka temperaturens inflytande? - 171-172
419. Huru skulle det gå, om skenorna på en järnväg lades tätt intill hvarandra, då de fastspikades? - 171-172
420. Hvarför »smäller det i knutarna», då det är kallt? - 171-172
421. Hvarför spricker glaset på en tafla stundom sönder? - 171-172, 173-174
422. Hvarför spricker ett glas, om man deri häftigt häller en kokhet vätska. - 173-174
423. Hvarför spricker ej en metallbägare sönder, om i den oförsigtigt hälles en het vätska? - 173-174
424. Hvarför spricker en het tackjärnsgryta sönder, om man häller kallt vatten i densamma? - 173-174
425. Hvarför spricker ett tjockt glas lättare sönder vid upphettning än ett tunt? - 173-174
426. Om en glaspropp fastnat i en flaska, huru skall man få den lös? - 173-174
427. Hvarför rullar ofta ett pappersark ihop sig, om det ligger i solen? - 173-174
428. Hvarför fuktas ett ritpapper, innan det sättes på ritbrädet? - 173-174
429. Huru är Bréguet's metalltermometer inrättad? - 173-174, 175-176
430. Hvarför rullar en pappersremsa ihop sig, om man drager den öfver ryggen af ett knifblad? - 175-176
431. Hvarför kröker sig ett tunt trästycke, då det upphettas på ena sidan? - 175-176
432. Hvarför knorlar sig håret, då det brännes med hårtång? - 175-176
433. Hvarför raknar brändt hår med tiden? - 175-176
434. Hvarför är rödglödgadt järn böjligare än kallt? - 175-176
435. Hvarför äro vid vanlig temperatur en del kroppar fasta, andra flytande och andra gasformiga? - 175-176
436. Hvad är det för skilnad mellan en ånga och en gas? - 175-176
437. Huru förtätar man gaser? - 175-176, 177-178
438. Huru förhålla sig förtätade gaser? - 177-178
439. Hvartill användes flytande kolsyra? - 177-178
440. Hvarför är ångan, som strömmar ut ur en ångpanna under högt tryck, hetare än den, som utströmmar vid lägre tryck? - 177-178
441. Hvad menas med afdunstning? - 177-178, 179-180
442. Hvad menas med sublimering? - 179-180
443. Hvilka omständigheter påskynda afdunstningen? - 179-180
444. Hvarför svalnar en het dryck fortare, om den slås på ett fat, än om den förvaras i en kopp? - 179-180
445. Hvarför torkar allting fortare i solskenet än i skuggan? - 179-180
446. Hvarför torka våta kläder fortare, då det blåser? - 179-180
447. Huru bör man fördelaktigast placera våta kläder, som äro uthängda till torkning? - 179-180
448. Huru är det möjligt att torka kläder i fria luften under vintern? - 179-180
449. Hvarför sker afdunstningen fortare på höga berg? - 179-180
450. Hvarför är marken fuktigare i skogen än på öppna trakter? - 179-180
451. Hvarför erfar man en känsla af kyla, om man slår eau de cologne eller eter i handen? - 181-182
452. Hvarför känner man sig ruskig efter en stark svettning? - 181-182
453. Hvarför svettas man, då man är tjockt klädd? - 181-182
454. Hvilken betydelse för kroppen har svettningen? - 181-182
455. Hvarför svettas man vid kroppslig ansträngning? - 181-182
456. Hvarför förlorar kroppen i vigt genom svettning? - 181-182
457. Hvarför svettas man mer i regnväder än vid vackert väder, äfven om det vid båda tillfällena är lika varmt i luften? - 181-182
458. Hvarför minskar man vanligen i vigt, om man kommer till ett torrt klimat? - 181-182
459. Hvarför blir alltid luften sval efter regn? - 181-182
460. Hvarför är det alltid fuktigt i källare, dalsänkningar etc.? - 183-184
461. Hvarför är ett glas, stjälpt öfver en växande planta, fuktigt på inre sidan? - 183-184
462. Försiggår vattnets afdunstning lika lätt från stora som från små vattenytor? - 183-184
463. Hvad är orsaken till, att man erfar en känsla af kyla i fingret, om man först vätt det och sedan håller det i luften? - 183-184
464. Hvarför hålla sig fisk, grönsaker m. m. längre friska, om man öfvertäcker dem med ett vått skynke? - 183-184
465. Hvarför får man lätt snufva och hosta i mycket fuktig luft? - 183-184
466. Huru är det möjligt, att is kan bildas på grunda vattensamlingar, utan att luften varit under fryspunkten? - 183-184
467. Huru skall man kunna visa, att värme bindes, då en vätska afdunstar? - 185-186
468. Huru gör man is? - 185-186
469. Hvarför är vattenångan från verldshafven ej salt? - 185-186
470. Hvarifrån kommer det hvita öfverdrag, som hafsvattnet qvarlemnar på allt, som kommer i beröring med detsamma? - 187-188
471. Huru äro de små glastaflor inrättade, som genom sina färgförändringar spå väder? - 187-188
    VII. - 187-188
472. Hvad är kokning? - 187-188
473. Huru försiggår kokning? - 187-188
474. Hvarför stiga ångbubblorna vid kokningens början ej upp till vätskans yta? - 187-188
475. Hvilken är vattnets kokpunkt? - 187-188
476. Hvarför är kokande vatten mindre hett på höga berg än nere vid hafsytan? - 187-188
477. Hvad är en hypsometer? - 187-188
478. Kan vatten upphettas till mer än 100 grader? - 189-190
479. Kan vatten koka utan att uppvärmas? - 189-190
480. Huru skall det förklaras, att vatten kan koka genom afkylning? - 189-190
481. Hvarför går det långsammare att koka upp vatten i ett högt kärl än i ett grundt? - 189-190
482. Hvarför kokar vatten fortare i metallkärl än i glaskärl? - 189-190
483. Hvarför bör man ej ställa ett torrt kokkärl öfver en eld? - 189-190, 191-192
484. Hafva alla vätskor samma kokpunkt? - 191-192
485. Hvarpå beror det, att vatten, som kokas i öppet kärl, aldrig blir varmare än 100°? - 191-192
486. Hvarför »sjunger» vattnet, innan det kokar upp? - 191-192
487. Hvarför upphör vattnet att sjunga, sedan det kommit i full kokning? - 191-192
488. Hvarför kokar ett kärl med vatten långsammare upp, om elden träffar kärlets sida, än om den träffar dess botten? - 191-192
489. Hvarför uppvärmes en vätska knappt märkbart, om den upphettas från öfre ytan? - 191-192
490. Hvilket går fortare, att koka upp vatten i ett kärl med eller utan lock? - 191-192, 193-194
491. Hvarpå beror det, att en vätska »kokar öfver»? - 193-194
492. Hvarför kokar mjölk lättare öfver än vatten? - 193-194
493. Hvad är orsaken till, att ångpannor explodera? - 193-194
494. Hvad är det som gör ångan synlig, då den strömmar ut ur en ångpanna? - 193-194
495. Hvarför synes ångan, som med häftighet rusar ut genom en ångventil, ej invid ventilen utan först ett par centimeter ofvanom ventilens öppning? - 193-194
496. Hvarför försvinner ofta ångan, sedan den kommit ut i luften? - 193-194
497. Hvarför kokar vatten ej förr än vid en temperatur öfver 100°, om i vattnet finnas ämnen upplösta? - 193-194
498. Hvarför flyta en del kristaller (t. ex. pottaska) sönder i fuktig luft? - 193-194
499. Hvad menas med destillering? - 193-194, 195-196
500. Hvarför väter ej vatten en upphettad metallskifva, titan bildar droppar, som ligga och dallra på skifvan? - 195-196
501. Hvarför antager en vattendroppe i det sferoidala tillståndet klotform? - 195-196
502. Hvarför dröjer det så länge, innan en droppe i det sferoidala tillståndet dunstar bort? - 195-196, 197-198
503. Hvarför försvinner så plötsligt en droppe, som en tid befunnit sig i det sferoidala tillståndet? - 197-198
504. Kan det sferoidala tillståndet medföra någon fara? - 197-198
505. Huru är det möjligt, att man, genom att med det våta fingret beröra ett strykjärn, kan afgöra, om detta är tillräckligt varmt? - 197-198
    VIII. - 197-198
506. Hvad är smältning? - 197-198
507. Förhålla sig alla kroppar lika, då de smälta? - 197-198
508. Hvarför smälter en kropp vid upphettning? - 197-198
509. Hvad menas med smältpunkt? - 197-198, 199-200
510. Kunna alla fasta ämnen smälta? - 199-200
511. Hvilka egendomligheter visa legeringar vid smältning? - 199-200
512. Har kännedomen om legeringars olika smältpunkt någon praktisk användning? - 199-200
513. Hvarför kan ej trä smälta? - 199-200
514. Hvad menas med Stelningspunkt? - 199-200, 201-202
515. Är isens smältpunkt alltid densamma? - 201-202
    IX. - 201-202
516. Hvad förstås med ett ämnes ledningsförmåga för värme? - 201-202
517. Äro alla kroppar lika goda värmeledare? - 201-202
518. Hvilka ämnen äro goda värmeledare? - 201-202
519. Leda alla metaller värmet lika bra? - 201-202
520. Hvilka kroppar äro dåliga värmeledare? - 201-202
521. Hvad är orsaken till, att man kan hålla en ganska kort brinnande tändsticka eller lackstång mellan fingrarna, utan att bränna sig? - 201-202
522. Hvarför bränner man sig, om man berör ena ändan af en kort järnstång, som är glödande i andra ändan? - 201-202
523. Huru kan en betäckning af sågspån skydda ett isupplag från att smälta? - 201-202
524. Hvarför äro handtagen på kaffe- och tekannor ofta af trä? - 203-204
525. Hvarför är en upphettad tegelsten, omlindad med ylle, en utmärkt fotvärmare? - 203-204
526. Hvad är orsaken till, att man kan hålla en glödgad järnbit i handen titan att bränna sig, om man lägger ett lager af sand mellan handen och järnbiten? - 203-204
527. Hvarför afstannar kokningen, om man nedlägger kalla ägg i kokande vatten? - 203-204
528. Hvarför kännas somliga kroppar kalla, andra varma, ehuru de befinna sig i samma rum? - 203-204
529. Hvarför kännas glas, marmor, glaseradt kakel o. s. v. kalla? - 203-204
530. Hvarför svider det i händerna, om man berör kallt järn? - 203-204
531. Huru är det möjligt för menniskor, att utan skada vistas i rum, betydligt hetare än menniskokroppen? - 203-204
532. Hvarför kännes ej en kropp kall, äfven fast det är en metall, om den har samma temperatur som handen? - 205-206
533. Hvilka kroppar leda värmet sämst? - 205-206
534. Hvarför kyler luften, oaktadt den är en så ytterligt dålig värmeledare? - 205-206
535. Hvarför fryser man mer, då det blåser, än då det är lugnt? - 205-206
536. Hvarför fryser man mer i tätt åt- sittande kläder än i vida? - 205-206
537. Hvarför kännes ett färskt ägg kallt, om det med tjockändan sättes mot tungan, medan ett gammalt ägg kännes varmt? - 205-206
538. Hvilken nytta medför användandet af innanfönster? - 205-206
539. Hvarför blir det varmare i ett rum, då rullgardinerna äro nedfällda? - 205-206
540. Hvad menas med, att ett klädesplagg värmer? - 205-206
541. Hvarför äro pelsar så varma? - 207-208
542. Är silke en god eller dålig värme- ledare? - 207-208
543. Hvarför kännas persedlar af linne kallare än sådana af bomull? - 207-208
544. Hvilket är varmare, groft eller fint tyg? - 207-208
545. Hvarför äro pulverformiga ämnen så dåliga värmeledare? - 207-208
546. Ar jordskorpan en god eller dålig värmeledare? - 207-208
547. Hvarför är vattnet i en källa kallt äfven under sommaren? - 207-208, 209-210
548. Hvarför är det alltid svalt i skogen? - 209-210
549. Hvarför äro vätskor och gaser så dåliga värmeledare? - 209-210
550. Hvarför kännes vatten kallare än luft af samma temperatur? - 209-210
551. Hvarför tilltager isen så långsamt i tjocklek? - 209-210
552. Hvilken betydelse har snön för jordytans temperatur? - 209-210
553. Huru kan isen i en iskällare hålla sig hela sommaren? - 209-210
554. Hvarför hindrar ett tunt oljelager, utbredt öfver vattnet, detta från att frysa? - 209-210
555. Huru uppvärmas vätskor och gaser? - 209-210, 211-212
556. Hvad förstås med värmestrålning? - 211-212
557. Uppvärmes luften af solstrålarna på deras väg till jorden? - 211-212
558. Huru uppvärmes atmosfären? - 211-212, 213-214
559. Hvarför blir det kallare, ju högre upp man kommer i atmosfären? - 213-214
560. Hvarför äro höga bergstoppar alltid beklädda med snö? - 213-214
561. Hvad menas med snögränsen? - 213-214
562. Hvarför värmer en kakelugn mer än en öppen spis? - 213-214
563. Hvad är orsaken till, att en varm kropp svalnar i luften? - 213-214
564. Hvarför svalna maträtter, om man blåser på dem? - 213-214, 215-216
565. Hvarför svalnar fet buljong långsammare än vatten? - 215-216
566. Hvarpå grundar sig metoden att koka mat utan eld? - 215-216
567. Hvad förstås med en kropps strålningsförmåga? - 215-216
568. Hvarför bestryker man en kamin med blyerts? - 215-216
569. Hvarför håller sig en kakelugn längre varm än en kamin? - 215-216, 217-218
570. Hvarför göras säng- och fotvärmare ofta af polerad metall? - 217-218
571. Hvarför smälter smutsig snö fortare än ren? - 217-218
572. Hvart taga de värmestrålar vägen, som träffar en kropp, men hvarken absorberas eller genomsläppas? - 217-218
573. Hvilka kroppar reflektera värme bäst? - 217-218
574. Hvarför upphettas blanka ytor mindre än skrofliga af värmestrålarna? - 217-218
575. Hvad förstås med »mörkt» värme? - 217-218
576. Huru skall man visa värmets reflexion? - 217-218, 219-220
577. Huru kunna metallerna, som äro de dästa värmeledarne, reflektera värmet så bra? - 219-220
578. Hvarför äro ljusa kläder svalare än mörka? - 219-220
579. Hvarför blir en polerad eldskärm mindre uppvärmd än en skroflig? - 219-220
580. Hvarför går det lättare att bränna hål med ett s. k. solglas i en mörk yta än i en hvit? - 219-220
581. Hvarför blir man afkyld, om man fläktar sig med en solfjäder? - 219-220
582. Hvarför är ett öklimat jämnare än ett fastlandsklimat? - 219-220
    Läran om ljuset - 221-222
    I. - 221-222
583. Hvad är ljus? - 221-222
584. Hvad menas med en ljuskälla? - 221-222
585. Hvilka olika slag af ljuskällor hafva vi? - 221-222
586. Huru uppstår ljus? - 221-222
587. Kan ljus uppkomma utan värme? - 221-222, 223-224
588. Kan en kropp värma titan att lysa? - 223-224
589. Kunna värme- och ljusstrålarna, som utsändas från en ljuskälla, skiljas? - 223-224
590. Hvad menas med en ljusstråle? - 223-224
591. Huru kan man veta, att ljuset går rätlinigt? - 223-224
592. Huru aftager belysningens styrka med afståndet? - 223-224
593. Huru förhålla sig kropparna, då de träffas af ljusstrålar? - 223-224
594. Hvarför är solen mera bländande midt på dagen än på aftonen? - 223-224, 225-226
595. Huru uppstår skugga? - 225-226
596. Hvarför blir skuggan af en menniska stundom lång, stundom kort? - 225-226
597. Hvarpå beror skuggans utseende? - 225-226
598. Huru fort går ljuset? - 225-226, 227-228
599. Hvarför lyser ett ljus svagare på afstånd än på nära håll? - 227-228
600. Hvarför ser man stjernorna tydligare på ett högt berg? - 227-228
601. Hvarför lysa ej eldflugor och lys- maskar om dagen? - 227-228
602. Hvarför ser man ej stjernorna om dagen? - 227-228
603. Hvad är skalet till, att stjernorna synas på ljusa dagen, om man stiger ned i ett mörkt schakt? - 229-230
604. Huru uppmätes ljusstyrkan hos en ljuskälla? - 229-230
605. Hvad menas med en fotometer? - 229-230
606. Hvilken enhet begagnas vid uppmätning af ljusstyrkan? - 229-230
607. Hvad menas med ljusets reflexion? - 229-230
608. Hvilka kroppar reflektera ljuset bäst? - 229-230
609. Enligt hvilka lagar sker ljusets reflexion? - 229-230, 231-232
610. Hvad menas med en spegel? - 231-232
611. Hvarför uppstår en bild i spegeln? - 231-232
612. Hvar ligger bilden, som uppstår i en spegel? - 231-232
613. Huru förhålla sig bild och föremål till hvarandra? - 231-232
614. Hvarför tyckes bilden närma sig, då man går mot en spegel? - 231-232
615. Huru stor bör en väggspegel vara, för att man skall se sig hel och hållen deri? - 231-232
616. Hvarför är bilden i en vattenyta vänd upp och ned? - 231-232
617. Huru kunna föremål, som befinna sig ett stycke från stranden, afspegla sig i vattnet? - 231-232
618. Hvarför speglar sig den motsatta stranden tydligare i vattnet än den sidan, der man själf står? - 233-234
619. Hvarför lysa fönsterrutorna i solnedgången? - 233-234
620. Hvarför lysa ej fönsterrutorna midt på dagen? - 233-234
621. Hvad är orsaken till, att man i en glasruta ser två bilder af samma lysande föremål? - 235-236
622. Hvarför speglar en butikruta bättre, om föremålen bakom densamma äro mörka än om de äro hvita? - 235-236
623. Hvarför ser man inga bilder vid reflexionen från skrofliga ytor? - 235-236
624. Hvilken betydelse har den »diffusa» reflexionen? - 235-236
625. Huru beskaffade äro de bilder, som uppstå i bugtiga speglar? - 235-236
626. Hvad är orsaken till, att solen, månen, gaslågor m. m. afspegla sig i vattnet vanligtvis såsom lysande vägar, och att ej en ordentlig bild af ljuskällan uppstår? - 235-236
    III. - 235-236
627. Hvad menas med ljusets brytning eller refraktion? - 235-236, 237-238
628. Hvad är orsaken till ljusets brytning? - 237-238
629. Hvarför synes en käpp, en åra m. m., som nedsänkes i sned riktning i vattnet, afbruten i vattenytan? - 237-238
630. Hvarför synes vattnet i en sjö grundare, än hvad det i verkligheten är? - 237-238, 239-240
631. Huru mycket djupare är vattnet i en sjö, än hvad det ser ut för att vara? - 239-240
632. Hvarför synes ett föremål, nedsänkt i vatten, förstoradt? - 239-240
633. Hvilket inflytande har atmosfären på stjernornas synbara plats på himlahvalfvet? - 239-240
634. Hvad menas med en lins? - 241-242
635. Huru indelas linserna? - 241-242
636. Äro alla konvexa linser af samma slag? - 241-242
637. Huru indelas de konkava linserna? - 241-242
638. Huru skall man lätt skilja mellan en konvex och en konkav lins? - 241-242
639. Hvad menas med ljusets dispersion? - 241-242, 243-244
640. Hur många ljusstrålar finnas i spektrum? - 243-244
641. Hvad är orsaken till dispersionen? - 243-244
642. Hvarför uppstår ej någon färgspridning, om enfärgadt eller s. k. »enkelt» ljus brytes? - 243-244
643. Huru kan man ytterligare visa, att solljuset är sammansatt af de sju spektralfärgerna? - 243-244
644. Hvad menas med komplementfärger? - 243-244, 245-246
645. Hvarför synes ingen färgspridning vid ljusets gång genom en fönsterruta? - 245-246
646. Hvarifrån kommer färgspelet, då solljus träffar glasen på en ljuskrona? - 245-246
647. Hvad förstås med de s. k. Frauenhoferska linierna? - 245-246
648. Förekomma alltid mörka linier i ett spektrum? - 245-246
649. Huru ser det spektrum ut, som en glödande gasformig kropp alstrar? - 245-246
650. Hvad menas med spektralanalys? - 245-246, 247-248
651. Hvad menas med ett spektroskop, och huru är det inrättadt? - 247-248
652. Finnes något samband mellan de mörka linierna i solspektrum och de ljusa linier, som glödande gaser alstra? - 247-248, 249-250
653. Hvad säga oss de mörka linierna i solspektrum? - 249-250
654. Hvad förstås med ljusets dubbelbrytning? - 249-250, 251-252
655. Hvad förstås med polariseradt ljus? - 251-252
656. Huru får man polariseradt ljus? - 251-252
657. Huru visar sig polariseradt ljus? - 251-252
658. Hvad förstås med ljusets interferens? - 251-252, 253-254
659. Hvad menas med ljusets diffraktion? - 253-254
    IV. - 253-254
660. Huru är menniskans öga inrättadt? - 253-254
661. Huru uppkommer en synförnimmelse? - 253-254
662. Hvilka äro vilkoren för, att en skarp och tydlig bild skall uppkomma i ögat? - 253-254, 255-256
663. Huru är ögat inrättadt, för att bilderna alltid skola falla på näthinnan? - 255-256
664. Hvarför känner man en smärta öfver ögonen, om man betraktar ett föremål på nära håll? - 255-256
665. Hvilken nytta gör iris eller regn- bågshinnan? - 255-256, 257-258
666. Hvad förstås med ett närsynt öga? - 257-258
667. Hvad menas med ett »öfversynt» öga? - 257-258, 259-260
668. Hvad är orsaken till »långsynthet»? - 259-260
669. Hvarför hålla gamla personer föremål, som de betrakta, långt ifrån sig? - 259-260
670. Huru kan man se föremålen rättvända, ehuru bilderna i ögat äro omvända? - 259-260
671. Är näthinnan öfverallt lika känslig för ljus? - 259-260
672. Huru kan man upptäcka tillvaron af blinda fläcken? - 259-260, 261-262
673. Hvilket gagn har menniskan af seendet med två ögon? - 261-262, 263-264
674. Hvad är ett stereoskop? - 263-264
675. Hvarför bedömer man afstånd riktigare på land än till sjös; bättre på en gata än på en slätt? - 263-264
676. Hvarför lemnar ett glödande kol, som hastigt föres omkring i luften, en lysande linie efter sig? - 263-264, 265-266
677. Hvarför ser man ej ekrarne på ett hastigt rullande hjul? - 265-266
678. Hvarför uppväcker ett plötsligt ljus smärta i ögonen? - 265-266
679. Hvarför föredrager ögat starkt ljus bättre, sedan det vant sig dervid? - 265-266
680. Hvarför är man nästan blind, då man en solig dag kommer utifrån in i ett skumt rum? - 265-266
681. Hvarför ser man bättre i ett skumt rum, sedan man hunnit vänja sig vid mörkret? - 265-266
682. Huru kunna kattor och i allmänhet djur, som fånga sitt rof om natten, se i mörkret? - 265-266
683. Hvad menas med »efterbilder» i ögat? - 265-266
684. Hvarför lyser det till, om man slår sig på ögat, gnuggar ögonen o. s. v.? - 267-268
685. Hvarigenom bedöma vi föremålens storlek och inbördes afstånd? - 267-268
686. Hvarför kunna vi ej se mycket små föremål? - 267-268
687. Hvarför synas träden i en allé, skenorna på en järnväg o. s. v. löpa tillsammans, ehuru de äro parallela? - 267-268
688. Huru kan ett finger eller annat mindre föremål bortskymma en hel menniska? - 267-268
689. Hvarför synes månen så stor mot fixstjernorna? - 267-268, 269-270
690. Hvarför synes solen stundom tillplattad, då den sjunker ned under horisonten? - 269-270
691. Hvad är orsaken till kropparnes färger? - 269-270, 271-272
692. Har en kropp samma färg i genomgående som i reflekteradt ljus? - 271-272
693. Hvarför synas pulverformiga kroppar hvita? - 271-272
694. Finnes någon praktisk metod, enligt hvilken man kan klassificera de olika färgerna? - 271-272, 273-274
695. Hvarifrån härleder sig växternas gröna färg? - 273-274
696. Hvarför gulna löfven om hösten? - 273-274
697. Hvarför blifva växter bleka, om de uppdragas i mörkret? - 273-274
698. Hvad förstås med färgblindhet? - 275-276
699. Hvarpå beror färgblindheten? - 275-276, 277-278
    V. - 277-278
700. Huru uppkommer regnbågen? - 277-278
701. Hvarför ser man stundom två regnbågar? - 277-278
702. Hvarför är biregnbågen mattare än hufvudbågen? - 277-278, 279-280
703. Kan man se fler än två regnbågar? - 279-280, 281-282
704. Huru uppstå mån- och solgårdar? - 281-282
705. Hvad förstås med bisolar och bimånar? - 281-282
706. Hvarifrån kommer den svagt lysande gloria, som stundom omgifver månen? - 283-284
707. Hvad förstås med »Anthelier»? - 283-284
708. Huru uppkommer det s. k. »spöket på Brocken»? - 283-284
709. Hvad menas med »total reflexion»? - 285-286
710. Hvad förstås med hägring? - 285-286, 287-288, 289-290
711. Hvad är »Fata Morgana»? - 289-290
712. Har luften någon färg? - 289-290, 291-292
713. Huru uppstår himmelns blåa färg? - 291-292
714. Huru uppkomma morgon- och afton- rodnaden? - 291-292
    VI. - 291-292
715. Hvad är en loupe? - 291-292, 293-294
716. Huru är en kikare inrättad? - 293-294, 295-296
717. Hvad förstås med en refraktor? - 295-296
718. Hvad menas med ett teleskop? - 295-296, 297-298
719. Huru är ett mikroskop inrättadt? - 297-298
    Magnetism och elektricitet - 297-298
    I. - 297-298
720. Hvad förstås med magnetsten? - 297-298, 299-300
721. Hvilka äro de förnämsta egenskaper, som tillkomma en magnet? - 299-300, 301-302
722. Huru förfärdigas en magnet? - 301-302
723. Hvad är magnetism? - 303-304
724. Hvad förstås med ett »magnetiskt magasin»? - 303-304
725. Hvad är det för skilnad i magne- tiskt hänseende mellan stål och järn? - 303-304
726. Hvarigenom försvagas en magnets kraft? - 303-304
727. Hvarför ställer sig en fritt rörlig magnetnål alltid i norr och söder? - 303-304, 305-306
728. Hvad förstås med den magnetiska deklinationen? - 305-306
729. Hvad är en kompass? - 305-306
730. Hvad förstås med kompassens missvisning? - 305-306
731. Hvad menas med den magnetiska inklinationen? - 305-306, 307-308
732. Huru uppmätes inklinationen? - 307-308
    II. - 307-308
733. Hvad är elektricitet? - 307-308
734. Huru skall man visa den elektriska attraktionen? - 307-308, 309-310
735. Hvilka kroppar kunna elektriseras? - 309-310
736. Hvilka kroppar äro ledare och hvilka äro oledare för elektricitet? - 309-310
737. Finnes det mer än ett slags elektricitet? - 309-310, 311-312
738. Huru förhålla sig de båda slagen af elektricitet till hvarandra? - 311-312
739. Hvad sker, då en kropp elektriseras genom gnidning? - 311-312
740. Huru fördelar sig elektriciteten på en kropp? - 311-312
741. Hvarför samlar sig elektriciteten endast på ytan af en ledare? - 311-312
742. Hvarför går ej elektriciteten från kroppens yta ut i luften? - 311-312
743. Lägger sig elektriciteten lika öfver kroppens hela yta? - 311-312
744. Hvad förstås med elektrisk induktion? - 311-312, 313-314
745. Hvad förstås med »fri» och »bunden» electricitet? - 313-314
746. Hvarför fastnar ett pappersark vid väggen, om det strykes med handen? - 313-314
747. Hvad förstås med en electricitetsmaskin? - 313-314
748. Huru är den vanliga elektricitetsmaskinen inrättad? - 313-314, 315-316
749. Huru arbetar den vanliga elektricitetsmaskinen? - 315-316
750. Hvad menas med en elektrofor? - 315-316
751. Hvad förstås med en elektrisk kondensator? - 317-318
752. Huru är den elektriska kondensatorn inrättad? - 317-318
753. Hvad menas med en laddflaska? - 317-318, 319-320
754. Hvad är ett elektroskop? - 319-320
755. Huru är Voltas kondensationselektroskop inrättadt? - 319-320, 321-322
756. Hvad menas men en elektrometer? - 321-322
757. Hvad menas med det elektriska klockspelet? - 321-322
758. Hvad förstås med det elektriska svänghjulet? - 321-322
759. Hvad förstås med den elektriska gnistan? - 323-324, 325-326
760. Hvarifrån kommer ljuset i den elektriska gnistan? - 325-326
761. Hvilka andra fenomen åtfölja den elektriska gnistan? - 325-326
762. Hvarifrån kommer den egendomliga lukt, som alltid uppstår i närheten af en i gång varande elektricitetsmaskin? - 325-326, 327-328
763. Huru uppstår åskväder? - 327-328, 329-330
764. Huru har man kunnat visa, att åsk- vädret är en elektrisk företeelse? - 329-330, 331-332
765. Huru har man sökt förklara uppkomsten af luftens elektricitet? - 331-332
766. Hvad veta vi om blixten? - 331-332
767. Hafva alla blixtar samma utseende? - 331-332
768. Huru ser en linieblixt ut? - 331-332
769. Hvarför går strålen i zigzag? - 331-332, 333-334
770. Hvad förstås med en ytblixt? - 333-334
771. Hvad förstås med kulblixtar? - 333-334
772. Hvad är en kornblixt? - 333-334
773. Huru länge fortvarar en blixt? - 333-334
774. Hvad är orsaken till åskdundret? - 333-334
775. Hvarför kommer dundret alltid en stund efter blixten? - 333-334
776. Huru långt bort kan åskan få vara, för att dundret ändock skall höras? - 333-334
777. Huru skall man på ett ungefär kunna beräkna, hur långt bort ett åskväder är? - 333-334
778. Förekomma åskväder lika talrikt öfver hela jorden? - 335-336
779. Hvad betyder det, att »blixten (åskan) slår ned»? - 335-336
780. Hvilka verkningar åstadkommer blixten, då den slår ned? - 335-336
781. Hvarför går ej blixten raka vägen ned i jorden, utan hoppar öfver från det ena föremålet till det andra? - 335-336
782. Hvarför splittras en del kroppar, då de träffas af blixten? - 335-336
783. Hvilka föremål äro i synnerhet utsatta för att träffas af blixten? - 335-336
784. Är det farligt att under åskväder söka skydd under plåttak eller annan metallbeklädnad? - 335-336
785. Hvarför är det farligt att ställa sig vid ett högt träd under åskväder? - 335-336
786. Hvarför bör man undvika att under åskväder hålla sig i närheten af en spis? - 335-336, 337-338
787. Är det farligt att färdas fort under åskväder? - 337-338
788. Hvilket ställe i ett rum är säkrast under åskväder? - 337-338
789. Hvarför hör man ej elda i en kakelugn eller spis under åskväder? - 337-338
790. Är döden genom åskslag smärtfri? - 337-338, 339-340
791. Är sannolikheten att träffas af blixten synnerligen stor? - 339-340
792. Hvad förstås med »bakslag»? - 339-340
793. Huru skall man förklara uppkomsten af de bilder, som blixten stundom inbränner på träffade föremål? - 339-340, 341-342
794. Hvarifrån kommer »svafvel-lukten» vid starka åskslag? - 341-342
795. Hvilka kemiska verkningar åstadkommer blixten? - 341-342
796. Hvad förstås med »blixtrör»? - 341-342
797. Huru är åskledaren inrättad? - 341-342, 343-344
798. Hvarför är åskledarens spets af platina? - 343-344
799. Är det alldeles oundgängligt att åskledaren slutar i en spets? - 343-344
800. Är en byggnad försedd med åskledare alldeles säker för blixten? - 343-344
801. Huru vidt sträcker sig åskledarens skyddande inverkan? - 343-344
802. Huru skall man få en god »jordledning» för en åskledare? - 343-344
803. Finnes någon annan form på åskledaren än den nu omtalade? - 343-344, 345-346
804. Hvad förstås med S:t Elmselden? - 345-346
805. Hvad är orsaken till S:t Elmselden? - 345-346, 347-348
806. Hvarför visar sig S:t Elmselden oftare på sjön än på landet? - 347-348
807. Hvad förstås med norrsken? - 347-348, 349-350
808. Huru uppstår norrskenet? - 349-350, 351-352
809. Huru högt öfver jordytan befinner sig norrskenet? - 351-352
810. Förekomma norrsken lika talrikt på alla breddgrader? - 351-352
    III. - 351-352
811. Hvad menas med galvanism eller beröringselektricitet? - 351-352, 353-354
812. Hvad förstås med »Voltas stapel»? - 353-354
813. Hvad förstås med elektromotorisk kraft? - 353-354
814. Huru uppkommer elektriska strömmen? - 353-354, 355-356
815. Hvartill tjena de fuktiga klädeslapparna i Voltas stapel? - 355-356
816. Hvad förstås med ett galvaniskt element? - 355-356, 357-358
817. Hvad förstås med galvanisk polarisation? - 357-358
818. Huru är ett Daniells element inrättadt? - 357-358, 359-360
819. Huru är Bunsens element inrättadt? - 359-360
820. Huru är ett kromsyre-element inrättadt? - 359-360
821. Huru är Radiguets element inrättadt? - 359-360, 361-362
822. Huru är Leclanchés element inrättadt? - 361-362
823. Hvad förstås med ett amalgam? - 361-362, 363-364
824. Hvarför amalgameras alltid zinken i ett galvaniskt element? - 363-364
825. Hvarför håller sig zinken längre, då den är amalgamerad? - 363-364
826. Hvad förstås med en »volt»? - 363-364
828. Hvad förstås med strömstyrka? - 363-364
829. Hvad förstås med elektriskt ledningsmotstånd? - 363-364
830. Hvad förstås med en »ohm»? - 363-364
831. Huru förhålla sig de olika metallernas ledningsmotstånd till hvarandra? - 363-364, 365-366
832. Hvad förstås med en »ampere»? - 365-366
833. Hvad säger Ohmska lagen? - 365-366
834. Huru uppmätes strömstyrkan? - 365-366
835. Hvad är en voltameter? - 365-366, 367-368
836. Hvad förstås med en galvanometer? - 367-368
837. Hvad förstås med termoelektricitet? - 367-368, 369-370
838. Hvad förstås med en termoelektrisk stapel? - 369-370
839. Hvad förstås med ett »sekundärt» element? - 369-370, 371-372
840. Hvad förstås med en accumulator? - 371-372
841. Hvad menas med galvanoplastik? - 371-372, 373-374
842. Hvad menas med stereotypering? - 373-374
843. Huru tillgår galvanisk förgyllning, försilfring etc? - 373-374, 375-376
844. Huru får man elektriskt ljus? - 375-376, 377-378
845. Huru är det möjligt, att en ström kan gå genom ljusbågen, då strömbanan der är öppen? - 377-378
846. Huru hög är temperaturen i ljusbågen? - 377-378
847. Hvarför blifva skuggorna så skarpa vid »bågljus»? - 377-378
848. Hvilka olikheter visa de båda kolspetsarna hos ljusbågen? - 377-378, 379-380, 381-382
849. Huru är Jablochkoffs elektriska lampa, inrättad? - 381-382
850. Hvad förstås med en båglampa? - 381-382
851. Hvad förstås med en glödlampa? - 381-382, 383-384
    IV. - 383-384
852. Finnes något samband mellan magnetismen och galvanismen? - 383-384, 385-386
853. Finnes något annat sätt att magnetisera en stålstång än strykning? - 385-386
854. Hvad förstås med en elektromagnet? - 385-386
855. Hvilka äro skilnaderna mellan en stålmagnet och en elektromagnet? - 385-386, 387-388
856. Hvad förstås med induktions- strömmar? - 387-388
857. Hvad förstås med en strömbrytare? - 387-388, 389-390
858. Hvad förstås med magnetinduktion? - 389-390
859. Hvad förstås med en magnetoelektrisk maskin? - 389-390, 391-392
860. Hvad förstås med »transformatorer»? - 391-392
861. Hvad förstås med en elektro-magnetisk induktionsmaskin? - 391-392, 393-394
862. Hvad förstås med en dynamo-elektrisk maskin (korteligen benämd »dynamo»)? - 393-394
863. Huru är Grammes maskin inrättad? - 393-394, 395-396
864. Hvad förstås med elektrisk kraftöfverföring? - 395-396, 397-398
865. Huru är den vanliga elektriska telegrafen inrättad? - 397-398, 399-400
866. Huru är den elektriska ringklockan inrättad? - 399-400
867. Hvad förstås med en »relais»? - 399-400
868. Huru är det möjligt, att den galvaniska strömmen kan cirkulera på endast en telegraftråd? - 399-400
869. Huru är den vanliga telefonen inrättad? - 399-400
870. Huru sker ljudöfverföringen i Bells telefon? - 399-400, 401-402
871. Hvad är en mikrofon? - 401-402, 403-404
872. Huru är en »strömtelefon» inrättad? - 403-404, 405-406
873. Hvad förstås med ett elektriskt ur? - 405-406
    Meteorologi - 407-408
    I. - 407-408
874. Hvad förstås med meteorologi? - 407-408
875. Huru hög är atmosfären? - 407-408
876. Hvad är en barometer? - 407-408
877. Huru uppstår luftens tryck? - 407-408
878. Huru är den vanliga barometern inrättad? - 407-408, 409-410
879. Hvad förstås med en aneroidbarometer? - 409-410, 411-412
880. Huru angifves luftens tryck? - 411-412
881. Huru stort är luftens tryck på en fullväxt menniska? - 411-412
882. Hvarför använder man qvicksilfver såsom vätska i barometern? - 411-412
883. Huru förändras lufttrycket med höjden? - 411-412
884. Huru kan barometern användas för höjdbestämningar? - 411-412
885. Hvad förstås med uttrycket »1 atmosfärs» tryck? - 413-414
886. Hvilket inflytande har temperaturen på barometern? - 413-414
887. Hvad förstås med att barometern står »högt» eller »lågt»? - 413-414
888. Hvilka praktiska användningar har man gjort af luftens tryck? - 413-414
889. Huru är den vanliga pumpen inrättad? - 415-416, 417-418
890. Hvad är en sifon? - 417-418
891. Hvad förstås med en maximi-termometer? - 417-418, 419-420
892. Hvad förstås med en minimi-termometer? - 419-420
II. - 419-420, 421-422, 423-424, 425-426, 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436, 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446, 447-448, 449-450, 451-452, 453-454
893. Hvad förstås med luftens fuktighet? - 419-420
894. Hvad förstås med relativ och absolut fuktighet? - 419-420
895. Hvad förstås med daggpunkt? - 419-420
896. Huru uppmätes fuktighetsgraden? - 419-420, 421-422
897. Hvad förstås med en psykrometer? - 421-422
898. Hvad förstås med imma och dagg? - 423-424
899. Hvar bildas daggen? - 423-424
900. Hvarför faller ej daggen jämnt på marken? - 423-424
901. Hvarför faller det mera dagg, om himmeln är klar än om den är mulen? - 423-424
902. Hvarför bildas ej dagg, om det blåser? - 423-424
903. Hvarför bildas ej dagg under lummiga träd? - 423-424
904. Hvad förstås med rimfrost? - 423-424
905. Huru är det möjligt, att frost kan inträffa under sommaren? - 423-424
906. Huru skall man med någorlunda visshet kunna förutsäga, om frost skall inträffa under natten? - 423-424, 425-426
907. Hvad är orsaken till, att vid inträffande töväder föremål öfverdragas med rimfrost? - 425-426
908. När faller daggen ymnigast? - 425-426
909. Hvarför »synes andedrägten» då det är kallt? - 425-426
910. Hvarför blifva glasögon immiga, då man kommer utifrån in i ett varmt rum? - 425-426
911. Huru uppstår dimma? - 425-426
912. Hvarför försvinner dimman oftast strax efter soluppgången? - 425-426
913. Hvarför inträffar mist eller dimma oftare på hösten än på våren? - 425-426
914. Hvarför uppstår ofta dimma i dälder? - 425-426
915. Hvarför skingras dimman af vinden? - 425-426
916. Hvarför äro bergstoppar ofta insvepta i dimma? - 425-426, 427-428
917. Huru skall man skydda växter från frost? - 427-428
918. Hvad är ett moln? - 427-428
919. Huru högt ligga molnen? - 427-428, 429-430
920. Huru skall man förklara molnens stundom plötsliga framträdande på himmeln? - 429-430
921. Huru kunna molnen sväfva fritt i luften? - 429-430
922. Hvarifrån härleder sig molnens färg? - 429-430
923. Hvarför äro qvällsmolnen ofta så röda eller guldglänsande? - 429-430
924. Hvarför ändra molnen färg? - 429-430
925. Hvarpå beror molnens olika form? - 429-430
926. Huru indelar man molnen? - 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
927. Huru fort röra sig molnen? - 435-436
928. Huru uppstår regn? - 437-438
929. Hvilka omständigheter äro gynnsamma för uppkomsten af regn? - 437-438
930. Hvarför faller regnet i droppar? - 437-438
931. Huru uppskattas mängden nederbörd för en gifven ort? - 437-438
932. Huru uppmätes regnmängden? - 437-438
933. Faller det lika mycket regn öfverallt på jorden? - 437-438, 439-440
934. Hvilka trakter af jorden hafva s. k. »regntid»? - 439-440
935. Hvarför är regnet så uppfriskande för växterna? - 439-440
936. På hvad grund kan regnet sägas rena luften? - 439-440
937. Hvarför »slår röken ned» vid mulet väder? - 439-440
938. Huru bildas snö? - 439-440, 441-442
939. Hvaraf kommer det sig, att snön stundom är röd? - 441-442
940. Huru stort rum intager snö i jämförelse med vatten? - 441-442
941. Hvad förstås med trindsnö? - 441-442
942. När faller trindsnö? - 441-442
943. Hvad förstås med hagel? - 441-442
944. När förekommer hagel? - 443-444
945. Huru uppstå trindsnö och hagel? - 443-444
946. Hvad är orsaken till det egendomliga ljud, som föregår en hagelby? - 443-444
947. Hvad förstås med »isbark»? - 443-444
948. Hvarför sätter sig isbark endast på den ena sidan af en trädgren eller qvist? - 443-444
949. Hvad är orsaken till blodregn, svafvelregn, askregn, m. fl. likartade företeelser? - 443-444
950. Hvad förstås med vind? - 443-444
951. Huru angifves vindens riktning? - 443-444
952. Huru angifves vindens styrka? - 443-444, 445-446
953. Huru bör en vindfana eller vindflöjel vara inrättad? - 445-446
954. Hvad förstås med en anemometer? - 445-446, 447-448
955. Hvad är orsaken till vindarna? - 447-448
956. Hvarpå bero ändringarna i lufttrycket? - 447-448
957. Huru uppstå land- och sjövind? - 447-448
958. Hvarför uppvärmas landet och hafvet olika? - 447-448
959. Hvad förstås med passadvindarna? - 447-448
960. Hvad förstås med stilla bältet? - 447-448
961. Hvarför ligger det stilla bältet ej midt öfver eqvatorn? - 447-448
962. Hvad är orsaken till passadvindarna? - 449-450
963. Hvad är orsaken till riktningen hos passadvinden? - 449-450
964. Hvad förstås med Monsun? - 449-450
965. Hvad förstås med Samum? - 449-450
966. Hvad förstås med Sirroccovinden? - 449-450
967. Hvad förstås med ventilation? - 449-450, 451-452
968. På hvad sätt cirkulerar luften i ett rum? - 451-452
969. Huru kan man uppvisa luftens cirkulation genom en dörröppning? - 451-452
970. Hvaruti består luftens förskämning i ett rum genom andningsprocessen? - 451-452
971. Hvilken betydelse har fuktighetsgraden hos luften i ett boningsrum? - 451-452
972. Hvarför äro nyss uppförda stenhus skadliga att bo uti? - 451-452
973. Hvarför äro vingarna på en väderqvarn skefva? - 451-452, 453-454
974. Hvarför äro qvarnvingarnes yta af segelduk? - 453-454
    III. - 453-454
975. Hvilka meteorologiska omständigheter bestämma väderleken? - 453-454
976. Är det möjligt att förutsäga den kommande väderleken? - 453-454, 455-456
977. Hvad förstås med en synoptisk karta? - 455-456, 457-458
978. Hvad förstås med ett barometerminimum eller stormcentrum? - 457-458
979. Hvad är orsaken, att vinden blåser snedt in mot stormcentrum? - 457-458, 459-460
980. Hvad förstås med »gradient»? - 459-460
981. Hvad förstås med ett barometermaximum? - 459-460
982. Huru är det möjligt, att ett barometerminimum kan fortfara flere dagar, oaktadt luft hela tiden strömmar in till centrum? - 461-462
983. Hvarför röra sig barometerminima framåt? - 461-462
984. Huru fort rör sig ett barometerminimum? - 461-462
985. Hvilket inflytande har ett annalkande oväderscentrum på väderleken? - 461-462
    Kemi - 463-464
    I. (Inledning, 987-1001) - 463-464
    II. (Oorganisk kemi, 1002-1113) - 467-468
    III. (Tillämpad kemi, 1114-1217) - 507-508
    IV. (Mineralogi, 1218-1232) - 531-532
    V. (Organisk kemi, 1233-1303) - 537-538
Sidor ... - 463-464, 465-466, 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476, 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486, 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496, 497-498, 499-500, 501-502, 503-504, 505-506, 507-508, 509-510, 511-512, 513-514, 515-516, 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526, 527-528, 529-530, 531-532, 533-534, 535-536, 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546, 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
    VI. (Lifsmedelskemi, 1304-1315) - 555-556
1304. Hvad förstås med jäsning? - 555-556, 557-558
1305. Hvad förstås med ferment? - 557-558
1306. Hvad är förruttnelse? - 557-558
1307. Hvarifrån härleder sig s. k. »likgift»? - 557-558
1308. Hvad är förmultning? - 557-558, 559-560
1309. Huru skyddar man organiska ämnen från jäsning och förruttnelse? - 559-560
1310. Hvarför håller sig kött längre färskt, om det stekes än om det förvaras rått? - 559-560
1311. Hvarför är is ett så bra konserveringsmedel? - 559-560
1312. Hvarför kan insaltning konservera födoämnen från förskämning? - 559-560
1313. Huru kan rökning bevara kött från förskämning? - 559-560
1314. Hvilken är den bästa konserveringsmetoden för födoämnen? - 559-560
1315. Hvarför hemfaller ej den lefvande organismen under förruttnelse? - 559-560

Project Runeberg, Sat Apr 23 05:01:11 2005 (runeberg) (diff) (history) (download) Next >>
http://runeberg.org/huru/

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free