- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
111-112

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - III. - 204. Hvilka försök har man gjort för att öfverföra ljud på längre afstånd? - 205. Hvad är en fonautograf? - 206. Hvad är en fonograf?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sättes i likartade vibrationer och derigenom återger
talet. Med en dylik apparat kan man göra
sig hörd på 40 till 50 meters afstånd. Göres
telefonen med omsorg, och man använder en
metalltråd i stället för snöret, lär man kunna
höra tydligt på 600 till 800 meter.

205. Hvad är en fonautograf?

Dermed förstås hvarje apparat, hvarmed
ljud kunna upptecknas. Hvad som då upptecknas
är vibrationerna. Den bästa apparat
i den vägen är uppfunnen af Scott och
har det utseende fig. 77 antyder. Den består
af en stor trattformig pjes af något
oelastiskt ämne, öppen i sin breda ända och
i den andra sammanhållen af en ring, som
är öfverspänd med en hinna af kautschuk.
Vid kautschukhinnan är fastsatt en fin och
lätt spets, så stäld, att den berör en sotad
cylinder, som kan kringvridas om en horisontel
axel. Denna axel är gängad, så att
cylindern vid kringvridningen skjutes längs
axelns riktning. Då intet ljud når kautschukhinnan
ritar stiftet på cylindern en jämn spirallinie,
men då ett ljud sätter hinnan och
stiftet i vibrationer, uppstår på cylindern en
våglinie, olika för olika ljud. Denna apparat
är ytterst känslig för det svagaste ljud, och
man får för sina ögon afritade de mest vexlande
kurvor.

illustration placeholder

Fig. 77. Scotts fonautograf.


206. Hvad är en fonograf?

Den nyss beskrifna apparaten ger blott
en så att säga geometrisk framställning af
de olika ljuden; vida fullkomligare är den af
Edison 1877 uppfunna s. k. fonografen eller
talmaskinen, ty den återgifver för örat det talade
ordet. A (fig. 78) är ett trattformigt
rör, hvars inåt cylindern vända ända är tillsluten med ett tunt metallbleck, i hvars midt
är fäst en fin metallspets. Cylindern B, som
kan kringvridas medels vefven C, är spiralformigt
urgräfd i en fin ränna och rör sig i
axelns led samtidigt med det att den kringvrides,
således lika med cylindern hos Scotts
maskin; denna ränna är så afpassad, att stiftet
alltid löper i rännan. Då apparaten skall
begagnas, beklädes cylindern med stanniol
eller tennpapper, och trattröret A skjutes
medels en skruf, som synes till höger på figuren,
intill cylindern. Nu sättes cylindern i
jämn rörelse, och man talar i röret A. Till
följd af de luftvibrationer, som då uppstå, sättes
metallblecket i vibrationer, och spetsen
gör djupare eller grundare intryck i stanniolen.
I dessa intryck har nian således ett
slags ljudskrift, och hela apparaten vore sålunda
att jämföra med Scotts i föregående
stycke afhandlade apparat. Men nu kommer
just det, som gör Edisons apparat till ett under.
På andra sidan cylindern sitter ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free