- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
115-116

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Läran om ljudet - III. - 207. Hvad är en audifon? - 208. Hvilken nytta gör resonansbottnen i ett stränginstrument? - Värme - I. - 209. Hvad är värme? - 210. Hvad menas med temperatur?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nervapparaten, så att den döfve ej hör sin egen
röst, hjelper audifon ej något.

illustration placeholder

Fig. 80. Colladons audifon.


208. Hvilken nytta gör resonansbottnen i
ett stränginstrument?


Den förstärker strängarnes ljud. Utan
dylik botten skulle en strängs vibrationer ej
uppfattas, med mindre man hölle örat alldeles
intill strängen. Orsaken härtill är, att strängarna
sjelfva till följd af sin ringa massa ej
förmå sätta luften i synnerligen starka svängningar.
Finnes åter resonansbotten, sättes den
ock i vibrationer, hvarigenom större luftmassor
fås att vibrera.

VÄRME.


I.



209. Hvad är värme?

Förr i verlden tänkte man sig värmet
vara ett flytande ämne, som fanns hos de varma
kropparna. Då en kropp uppvärmdes, upptog
den mer af detta värmefluidum än den
hade förut; då den afsvalnade, lemnade den
ifrån sig värmefluidum.

Detta fluidum eller ämne saknade dock
en af de allmännaste egenskaper, som tillkomma
alla kroppar – tyngd. Man kallade det
derför imponderabelt eller ovägbart. Dylika
hypoteser fanns det godt om på den tiden; vi
kunna begripa, att ett dylikt ämne är otänkbart.

Baco, Descartes, Newton voro bland dem,
som först uppträdde mot denna hypotes och ansågo
värmet vara en dallrande eller vibrerande
rörelse hos kropparnes molekyler eller
smådelar. Denna åsigt, som numera är den
enda antagna, utvecklades vidare af Rumford,
Mayer, Joule, Clausius m. fl. Vi antaga
således, att värmet, lika väl som ljuset och
ljudet, är en vibrationsrörelse. Är det luften
som vibrerar, uppfatta vi dessa vibrationer i
allmänhet såsom ljud; är det kropparnes egna
molekyler som vibrera, uppfatta vi det som
värme hos kropparna. För att förklara ljusföreteelserna
och vissa värmeföreteelser, har
man nödgats antaga ett ämne, kalladt eter,
som tänkes finnas öfverallt, ej blott i verldsrymden
utan ock emellan alla kroppar, ja ända
in i kropparna emellan deras molekyler. Etern
tänkes vara ytterligt tunn men egande stor
spänstighet eller elasticitet. Liksom ljudet
icke är något ämne, så är äfven förhållandet
med värmet. Om man genom stöt eller friktion
ökar hastigheten hos molekylernas rörelse,
stiger kroppens temperatur; minskas molekylernas
hastighet, afkyles kroppen. Från
molekylerna kan rörelsen öfverflyttas till etern.

210. Hvad menas med temperatur?

En kropps temperatur står i ett visst förhållande
till hans förmåga att meddela värme
åt andra kroppar. En gifven kropp har
högre temperatur, i samma mån han kan uppvärma
en annan kropp. Två kroppar hafva
samma temperatur, om vid beröring mellan
dem ingen öfvergång af värme från den ena
till den andra eger rum. Man kan ej annat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free