- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
295-296

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. - 716. Huru är en kikare inrättad? - 717. Hvad förstås med en refraktor? - 718. Hvad menas med ett teleskop?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som skall betraktas, kallas objektiv och är
alltid en konvex lins. Den mindre linsen,
som är vänd åt ögat och derför kallas okular,
är äfven i de flesta fall en konvex lins med
kort brännvidd, d. v. s. en loupe. Endast i
teaterkikaren är okularet en konkav lins.
Kikaren användes, då man vill betrakta
aflägsna föremål, som för blotta ögat skulle
visa sig under en allt för liten synvinkel,
eller ock till följd af sitt afstånd äro för
ljussvaga för att direkt kunna ses. Vid en
kikare är det således aldrig fråga om att
förstora själfva föremålet (detta vore ju
otänkbart t. ex. vid betraktandet af solen, månen
o. s. v.). Användandet af kikare har samma
verkan, som om föremålet flyttades närmare,
hvarigenom föremålets detaljer bättre
urskiljas. En förstoring af två gånger flyttar så att
säga föremålet på halfva afståndet mot förut;
fyra gångers förstoring flyttar det på
fjärdedelen af det verkliga afståndet. Olyckligtvis
kan ej förstoringen drifvas utöfver en viss
gräns, beroende på objektivets storlek och
föremålets ljusstyrka. Ju större objektivet är
och ju mera lysande föremålet är, ju större
förstoring tål det. I praktiken anses, att för
hvarje millimeter af objektivets diameter kan
förstoringen ökas två gånger, så att ett
objektiv af 80 mm. diameter tillåter en förstoring
af 160 gånger.

Kikarens verkningssätt kan förklaras på
följande sätt. Af det föremål som betraktas
uppstår i objektivets brännpunkt en mycket
förminskad bild. Denna bild förstoras sedan
genom okularet, som dervid verkar som en
loupe. Ju mer denna lilla bild förstoras, ju
ljussvagare blir den, alldeles så som om en
viss mängd smör skall utbredas på ett
brödstycke; ju större kakan är, ju tunnare blir
smörlagret. Af detta skäl är det, som
förstoringen har en gräns.

717. Hvad förstås med en refraktor?

Dermed menas i allmänhet de stora tuber
astronomerna använda, då de vilja studera
himlakropparnes fysiska beskaffenhet. Största
svårigheten vid förfärdigandet af dessa
instrument ligger i objektivet. Man beräknar att
svårigheten stiger med kuben på objektivets
diameter. Ett objektiv på 20 cm. diameter
är 8 gånger svårare att anskaffa än ett af
10 cm., och ett af 21 cm. är 27 gånger
dyrbarare än ett af 7 cm.

Ett dylikt instrument kostar en hel
förmögenhet. Den största refraktor i Europa
eges af en rik privatman i England, Mr.
Newall. Dess objektiv mäter 63 cm. i
diameter, och hela instrumentet med uppställning
kostar 250,000 francs. Så vidt vi hafva oss
bekant, finnas i Amerika två ännu väldigare
instrument; det ena har ett objektiv af 66
cm., det andra 68 cm. Förstoringen hos det
största af dessa instrument kan drifvas ända
till 2,000 ggr.

De stora refraktorerna äro vanligen
uppställda så, att de röra sig kring en axel
parallel med verldsaxeln, och kallas då eqvatorial.

718. Hvad menas med ett teleskop?

Efter orden skulle dermed förstås ett
instrument, hvarmed man kan se på långt håll.
I så fall borde kikaren äfven räknas såsom
ett teleskop.

Emellertid har ordet fått en inskränktare
betydelse och användes om sådana instrument
för att observera aflägsna föremål, der
objektivet ersatts af en konkav spegel. I bottnen
på ett vidt rör sitter en konkav metall spegel,
som uppkastar en liten bild af det föremål
som betraktas. Denna bild förstoras sedan
på vanligt sätt medels ett okular (se fig. 153).
Metallspegeln sitter, såsom figuren antyder,
i den ända af tuben, der på en kikare
okularet sitter. Tubens andra ända är öppen.
Okularet kan sitta antingen, så som i fig.
visas, bakom spegeln, som i så fall är
genomborrad i midten, och i hvilket fall ännu en
(mindre) konkav spegel behöfs, eller ock vid
sidan af tuben närmare den öppna
ändan, i hvilket fall observatören är
tvungen vända ryggen åt föremålet som
betraktas.

Teleskopen tillhöra numera en förfluten
tid, sedan konsten att slipa stora linser nått
en förr ej anad fullkomning. Dock har på sista
tiden konstruerats ett teleskop för
observatoriet i Paris. Det mest berömda af alla
sådana instrument är det som konstruerades
af den store astronomen William Herschel i
slutet af förra århundradet, och som hade
en längd af 12 meter och en spegel, hvars
diameter var 1.47 meter. Endast spegeln
vägde öfver 1,000 kg. Själfva mekanismen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free