- Project Runeberg -  Hvarför? och Huru? Nyckel till naturvetenskaperna /
407-408

(1890) [MARC] Author: Ebenezer Cobham Brewer, François Napoléon Marie Moigno, Henri de Parville, Thore Kahlmeter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologi - I. - 874. Hvad förstås med meteorologi? - 875. Huru hög är atmosfären? - 876. Hvad är en barometer? - 877. Huru uppstår luftens tryck? - 878. Huru är den vanliga barometern inrättad?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

METEOROLOGI.


I.



874. Hvad förstås med meteorologi?

Så kallas den vetenskap, som sysselsätter
sig med luftkretsen eller atmosfären. Den
har att utforska atmosfärens olika tillstånd
och de lagar, efter hvilka dess förändringar
försiggå. Dessutom försöker sig meteorologien
på, att efter vetenskapliga grunder förutsäga
väderleken för den närmaste framtiden.

875. Huru hög är atmosfären?

Luften omgifver jorden såsom ett skal af
förmodligen betydlig tjocklek. Beräkningen
af atmosfärens höjd är ett ytterst vanskligt
problem. Luftens täthet aftager nämligen
mot höjden men efter en obekant lag. Genom
att observera, huru mycket luftens tryck
aftager för t. ex. hvar 100 meter i höjd,
har man försökt beräkna atmosfärens höjd.
Enligt denna beräkning skulle vid en höjd
af 60 kilometer ännu luften utöfva ett tryck
svarande mot en qvicksilfverpelare af 1 millimeter.
Detta tryck är ytterst ringa och visar,
att om ock atmosfären sträcker sig betydligt
öfver denna gräns, dess inverkan på
våra mätinstrument sedan är nästan omärklig.
Man har ock på andra vägar sökt bestämma atmosfärens
höjd. Så t. ex. har man ur skymningsfenomenet
beräknat den till 80 kilometer;
d. v. s. den luft som befinner sig högre upp,
utöfvar ej något märkbart inflytande på solstrålarnes
brytning och reflexion. Observationer
på norrsken och stjärnfall tyckas dock
antyda, att ännu på en höjd af 400 à 500
kilometer finnes det luft af tillräcklig täthet
för att inverka på dessa fenomen.

För att få en någorlunda klar föreställning
om luftkretsens höjd i förhållande till
jordens storlek, kunna vi hålla oss till siffran
80 kilometer (ofvanom denna höjd har
luften upphört att inverka på de vanliga företeelserna
i luftkretsen). Antages då jorden
vara ett klot af 1 meters diameter, så skulle
atmosfärens höjd representeras af ett lager
mellan 6 och 7 millimeter tjockt.

876. Hvad är en barometer?

Ett instrument med hvilket man mäter
luftens tryck.

877. Huru uppstår luftens tryck?

Luften så väl som hvarje annan gas kan
sammanpressas till snart sagdt huru liten volym
som helst, men den kan ock utvidga sig
huru mycket som helst, d. v. s. en viss mängd
luft kan utfylla hvilket rum som helst. Denna
luftens förmåga att utvidga sig kallas spänstighet
eller elasticitet. Till följd af sin elasticitet
utöfvar luften ett tryck på alla ytor,
med hvilka den är i beröring. Elasticiteten
är en sträfvan hos luftmolekylerna att aflägsna
sig från hvarandra. Man skulle ock
kunna säga, att lufttrycket härrör af luftens
tyngd, men detta blir i sak detsamma, ty
tyngden gör, att luftpartiklarna skulle trängas
tillsammans, så att afståndet mellan molekylerna
blefve mindre, men detta motarbetas af
elasticiteten. Dessa två krafter motverka således
hvandra. I meteorologien menas nu
alltid med luftens tryck dess elasticitet.

878. Huru är den vanliga barometern inrättad?

Man tager ett ungefär 800 millimeter
långt glasrör, tillsmält i ena ändan och fyldt
med rent qvicksilfver. Håller man fingret
för den öppna ändan och ställer röret med
öppningen nedåt i en skål, fylld med qvicksilfver
till sådan höjd, att detta står öfver
fingret, och borttager sedan fingret, så sjunker
qvicksilfret i röret ett stycke, medan den öfriga
delen af röret fortfarande är fylld med
qvicksilfver (fig. 235). Under vanliga förhållanden
återstår i röret en qvicksilfverpelare
af ungefär 760 mm. höjd. Denna pelare
uppbäres af lufttrycket och är sålunda ett
mått på detta. Rummet V ofvanom qvicksilfret
i röret är lufttomt och kallas det Torricelliska
tomrummet
efter den man, som först
utförde detta försök år 1643. Höjdskilnaden
mellan T och qvicksilfverytan A är hvad man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:43:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/huru/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free