Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. En slug katt och en listig pungråtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detsamma, fattande med sina framfötter om stammen,
alldeles som en mensklig varelse. Hennes flykt till
trädet framkallade våra unga jägares förvåning, ty
det var ett litet träd, icke öfver trettio fot högt, och
de visste att katten kunde klättra lika väl som
pungråttan.
Bergkatten kom nu ut ur törnsnåret och var
med ett hopp vid foten af pecanträdet. Han
klättrade icke strax upp, utan stannade en stund för att
hämta andan, synbarligen triumferande, ty han visste
att han lätt kunde komma upp, och kände sig
tillfredsställd öfver att hafva sitt rof i säkerhet.
»Der har jag dig till sist, gamla mamma
pungråtta!» mumlade han, fastän icke högt. »Jag skall
gifva dig ett godt rapp för det besvär du förorsakat
mig, du skall få se att jag gör det! Jag vill icke
äta upp dig, visst icke, du smakar icke nog fint,
men jag skall äta haren der, och tukta dig, som så
illa gått åt honom.»
Och med detta beslut ilade bergkatten uppfor
trädet och skrapade med klorna mot marken.
Pungråttan hade nu gått upp nära till trädets
topp och ut på en af grenarne, som sträckte sig
horizontalt utåt. Bergkatten följde efter och hade
kommit så nära att han nästan kunde vidröra
föremålet för sin förföljelse, då pungråttan, hastigt
omlindande grenen med sin svans, sänkte sig ned till
en lägre gren. Bergkatten tycktes för ett ögonblick
ämna springa efter, men grenen var svag och han
vågade det icke. Han vände sig derföre om,
synbarligen förargad, nedsteg på hufvudstammen och
sprang ut på grenen, der pungråttan satt. Liksom
förut sänkte hon sig ned till en annan gren, och
derpå, utan att invänta sin förföljare, till en ännu
lägre, tilldess hon blef hängande på trädets lägsta
gren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
