Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 13 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1851 I DU N 53
I vâr tid är det England och Amerika,
som gå i spetsen för reformerna af kvinno-
dräkten. I dessa länder hafva under de
senaste årtiondena en mängd personer — sär-
skildt kvinliga läkare äfvensom konstnärin-
nor — med framgång arbetat i detta syfte.
Den rörelse, som därifrån utgått, skiljer sig
i väsentlig mån från föregående sådana, näm-
ligen därigenom att den hygieniska synpunkten
gjorts till hufvudsak. Till följd däraf är det
nu förnämligast underkläderna reformerandet
afser, hvaremot i äldre tider förändringarna
hufvudsakligen gällde öfverdräkten.
Äfven i Sverige ha upprepade gånger af
läkare och andra skarpa anmärkningar rik-
tats mot kvinnornas underkläder, särskildt
snörlifvet. Under en diskussion i Läkare-
sällskapet den 19 april 1887 omnämndes af
professor Sandahl, att redan 1836 i det då
utkommande »Lördagsmagazinet» står att läsa
en illustrerad uppsats om snörlifvets skadlig-
het. I början af 1860-talat lät professorn
friherre G. von Düben, som då var lärare i
fysiologi och helsolära vid Högre lärarinne-
seminarium i Stockholm, rita en »snörlifs-
plansch», hvilka ännu alltjämt därstädes
nyttjas som åskådningsmateriel och jämväl
någon gång visats för en större publik. Denna
förträffliga plansch åskådliggör på ett utmärkt
sätt snörlifvets förderfbringande verkningar
på den kvinliga organismen.
Enligt sakens natur kunde några verkliga
förbättringar i kvinnornas sätt att kläda sig
dock ej genomdrifvas, så länge man endast
dömde ut det gamla, men ej hade något be-
stämdt nytt att sätta i stället. Detta senare
hade emellertid åstadkommits i England och
Amerika. Om hvad där uträttats fingo vi i
vårt land kännedom genom en år 1885 på
svenska öfversatt bok, »Reformdräkten». Kort
därpå hölls i Stockholm af professor Wallis
ett föredrag i ämnet. Därigenom ökades ytter-
ligare intresset för den viktiga frågan, och i
april månad 1886 bildades Dräktreformföre-
ningen, »med syfte att omsätta de nya idéerna
i svensk jordmån och lämpa dem efter våra
speciella önskningar och behof.»
Medlemmarna i Dräktreformföreningen för-
binda sig iclce att antaga någon viss vare sig
öfver- eller underdräkt, utan endast att kläda
sig enligt hygienens fordringar. Hvad särskildt
klädningar beträffar, har föreningen, från-
räknadt en dräkt att bäras under graviditets-
perioden, icke ens låtit utarbeta några model-
ler till sådana -för vuxna kvinnor. Denna
del af beklädnaden kommer ju alltid att mer
eller mindre rätta sig efter det gängse modet
och är i hygieniskt hänseende af jämförelsevis
ringare betydelse. Med den s. k. »reform-
dräkten», en klädning i fornnordisk stil, har
Dräktreformföreningen intet att skaffa. Detta
torde behöfva särskildt påpekas, då, antagligen
i följd af namnförvexling, hos allmänheten
.den föreställningen tyckes ha inrotat sig,
att nämnda förenings enda syftemål är att
söka sprida ifrågavarande dräkt. Den finnes,
som sagdt, ej ens bland dess modeller. Dräkt-
reformföreningens syfte är att verka för an-
tagandet af sådana kläder, hvilka »bevara
värmen likformigt öfver hela kroppen, ej hindra
någon kroppsdels funktioner eller rörlighet,
kunna snabbt på- och aftagas samt äro lätta»
och med dessa egenskaper förena dem af
prydligt utseende och prisbillighet.
Med iakttagande af dessa principer har
Dräktreformföreningen, under de fem år den
egt bestånd, utarbetat modeller till underklä-
der för vuxna kvinnor, till späda barns be-
klädnad, till kläder för barn om 1-3 år, till en
Sonja Kowalewski.
«listes
pi’i/1 IIlip
mj
a X
Budskapet om ett plötsligt och smärtsamt
dödsfall ha vi i dag att bringa våra läsarin-
nor; deltagandet torde bli så mycket mer all-
mänt och vidsträckt, som det denna gång
gäller en kvinna, hvilken genom sitt snille
framstod till ett smycke för sitt kön, och
hvilken länge, ehuru till börden en främling,
tillhört vårt land och från hufvudstadens
högskola öfver hela den vetenskapliga värl-
den bredt aktningen för svensk forskning.
Idun har visserligen en gång förut under
den första tiden af sin tillvaro, meddelat sina
läsarinnor Sonja Kowalewskis bild. Men då
vi nu satts i tillfälle att återgifva det allra
senaste af henne tagna porträtt, ha vi kännt
oss vissa om våra läsarinnors gillande, så
mycket mer som dessas krets sedan den gån-
gen mångfaldigt vidgats.
Då professor Sonja Kowalewski, efter att
ha tillbringat sina julferier i södern, i medlet
af förra veckan återkom till hufvudstaden
för att återupptaga sina föreläsningar, hade
hon måst utstå en svår resas strapatser och
särskildt vid passerandet af Bälten ådragit
sig den förkylning, som nu ändat hennes lif.
Med sin vanliga energi bjöd hon dock sjuk-
domen i det längsta spetsen; de första före-
läsningarna höllos på torsdag och fredag. På
lördagen måste hon dock intaga sängen, och
ehuru såväl läkarne som hennes närmaste
vänner ännu in i det sista ansågo sig ha
skoldräkt för flickor, till en dräkt att bäras
under graviditetsperioden samt till lämplig
beklädnad för kroppsarbetande kvinnor. Dess-
utom ha, med anledning af en af trädgårds-
mästaren Abelin i Idun förut omnämnd, för
unga kvinnor inrättad kurs i trädgårdsskötsel,
anvisningar lemnats på för kvinnor lämplig
beklädnad vid detta slags arbete.
För att få hygieniska modeller till frun-
timmersskodon utsatte föreningens styrelse i
maj 1886 ett täflingspris af 75 kronor. I
denna täflan deltogo åtta skomakare i hufvud-
staden och en i landsorten. I enlighet med
det af prisdomarne, professorerna Heyman och
Wallis samt fru Julia Jolin, afgifna utlåtan-
det fördelades priset lika mellan tre af de
täflande, hvilkas insända modeller närmast
och i ungefär lika hög grad motsvarade de
uppställda fordringarna.
Den 19 april 1887 förevisades i Svenska
läkaresällskapet afdoktor Karolina Widerström
de då utarbetade förslagen till underkläder
för kvinnor och till en skoldräkt för flickor.
skäl till bästa hopp, skulle hon aldrig lef-
vande lemna den. Vid fyratiden på tisdagens
morgon släcktes hennes lif.
Sonja Kowalewski föddes i december 1853
i Moskva af en förnäm magnatsläkt. Hen-
nes fader var general och chef för det ryska
artilleriet, och hennes moder dotterdotter till
den celebre astronomen Schubert. Redan i
sin första barndom visade hon en förunderlig
vetgirighet och tidigt utveckladt förstånd,
ehuru hennes bokliga håg ej synnerligen till-
fredsställde föräldrarne, som ansågo den
okvinlig. Sedan hon lemnat långt bakom
sig en medtäflande gosse-studiekamrat, erhöll
hon dock sin slutliga frihet att egna sig åt
vetenskapen.
Sin första lärda undervisning erhöll hon i
Petersburg. Därifrån begaf hon sig 1869 till
universitetet i Heidelberg, sedan hon vid fem-
ton års ålder gift sig med den nästan lika
unge och inom sitt fack likaledes framstående
paleontologen Kowalewski. Fortsatte 1871—
74 i Berlin sin utbildning under världens
störste nu lefvande matematiker Weierstrass
och blef sistnämnda år, tjuguett år gammal,
filosofie doktor vid ett annat matematiskt
högsäte, Göttingen.
Våren 1884 efter sin makes hastiga från-
fälle kallades fru Kowalewski till Stockholm
att hålla enskilda föreläsningar i matematik.
Prof. Mittag-Leffler anskaffade medel till en
professur i högre matematisk analys, och i
juni samma år fästes hon vid det unga uni-
versitetet, hvars vetenskapliga verksamhet hon
så högt hedrat.
Särskildt torde hos de flesta vara i godt
minne den ovanliga utmärkelse, fru Kowa-
lewski rönte, då vid Franska vetenskapsaka-
demiens högtidssammankomst den 27 decem-
ber 1889 ett af henne författadt vetenskap-
ligt arbete under det amplaste erkännande
belönades med det inom vetenskapliga kret-
sar så synnerligen högt skattade Badinska
priset.
Äfven åt skönliteraturen egnade sig den
rikt begåfvade kvinnan med mindre vanlig
framgång. Hennes för något öfver ett år
sedan på svenska utkomna skildringar, »Ur
ryska lifvet», väckte stort och berättigadt upp-
seende inom vida kretsar, och lär dessutom
hennes kvarlåtenskap gömma fullt afslutade
skönliterära arbeten.
Flere läkare yttrade sig med stort erkännande
om föreningens syfte och det sätt, hvarpå den
löst dessa sina första uppgifter. Doktor A.
Levertin erinrade om »det rätt betydande an-
talet af myiter» (= muskelinflammationer)
»i halsens och nackens muskler hos fruntim-
mer och trodde en orsak till dessa vara att
söka i den vanliga kvinnodräkten, som lem-
nade dessa delar otillräckligt betäckta.» Det
bör här tilläggas, det läkarne konstaterat, att
de nämnda muskelinflammationerna oftast för-
orsaka svår hufvudvärk.
Till Dräktreformföreningen ha frikostiga
penningebidrag skänkts af hennes majestät
drottningen, fruarna Ekman, Lind af Hageby
och Betzius samt professor Wallis m. fl.
Stiftelsen Lars Hiertas minne och Patriotiska
sällskapet hafva tilldelat föreningen respektive
500 och 200 kronor.
I maj månad 1890 ingick Dräktreformföre-
ningen som sektion i Fredrika-Bremer-förbun-
det.
Flerstädes i landsorten ha utställningar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
