Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nya universitetsstatuterna.
Denna reformiver sträckte sig även till universiteten. Vid 1800-talets ingång
gällde för Uppsala universitet konstitutionerna av 1655, för Lunds konstitutionerna
av 1666. Mot de obestridligen mycket föråldrade bestämmelserna — särskilt mot
universitetens jurisdiktion — förspordes väl, såsom vi från föregående del minnas,
under 1800-talets förra del en mycket häftig opposition, men denna ledde först vid
århundradets mitt till en reform. På grund av en skrivelse från Riksens ständer
vid riksdagen 1840—1841 tillsatte Kungl. Maj:t, efter förberedande förhandlingar,
1846 en kommitté för förslags avgivande. Kommittéen bestod av kansleren
(kronprinsen), Elias Fries, Reuterdahl och de båda kanslerssekreterarna. Förslaget,
som är sällsport väl motiverat och vars förtjänster huvudsakligen lära tillkomma
kanslerssekreteraren Nordström, avlämnades i april 1851 och ledde till 1852 års
statuter, gemensamma för de båda universiteten. Dessa äro, vad beträffar själva
grundprinciperna, ännu gällande, men hava i detaljer icke så litet ändrats, och
nya statuter hava därför utfärdats 1876, 1908, 1916 och 1927. Under det att de
gamla statuterna gällt omkring 200 år, hava således sedan på sjuttiofem år ej
mindre än fem utfärdats.
Den nya tendensen.
Att i detalj redogöra för dessa olika skolordningar och universitetsstatuter ligger
naturligtvis alldeles utanför detta arbetes plan, och här kan det endast bliva fråga
om den allmänna tendensen i dessa tätt på varandra följande förändringar. I det
stora hela kan man säga, att det nya århundradet här upptog frihetstidens idéer,
vilka då icke kunnat genomföras inom undervisningen. Det är utilismen, som
nu söker arbeta sig fram i strid mot romantiken. Det nya släktet ville lossa
bandet mellan kyrkan och skolan samt giva lekmännen ett större inflytande över
undervisningen, avpassa denna mera för deras behov, stäcka »latinherraväldet»,
skapa en skola, som i främsta rummet var medborgerlig, men även tillgodosåg
de behov, som funnos för olika levnadsbanor, ej blott för det lärda ståndet.
Uppgiften var svår, ty det gällde att bryta med en tusenårig tradition. Skolan
var, liksom universiteten, en skapelse av medeltidens kyrka, och dess uppgift hade
från början varit att utdana latintalande klerker. Då sedan den nyare tiden
inbröt, var det den protestantiska kyrkan, som övertog arvet efter den katolska, ty
staten, i detta fall Gustav Vasa, kände sig här blott äga fordringar, men inga
förpliktelser. Skolans uppgift blev således alltjämt att giva de blivande prästerna
den för deras kall nödiga utbildningen, och genom striden mot Johan III:s liturgi
och Sigismunds katolicism framstod denna uppgift dess mera bjudande. Skolorna
vid 1600-talets början voro således närmast prästseminarier och undervisningen
därefter lämpad. Gustav Adolf sökte väl att giva lekmännen ett större inflytande
över skolan och lämpa denna mera efter det praktiska livets behov. Men i
intetdera fallet lyckades han, mot prästeståndet, genomdriva sin vilja. I någon mån
togo sig dock hans framtidsbådande idéer uttryck i 1649 års skolordning. Denna
efterträddes, såsom vi minnas, av nya 1693 och 1724, vilka båda visserligen blott
reviderat 1649 års, men snarare, åtminstone i tillämpningen, gingo i en mera
reaktionär riktning än denna.
De olika läroverken.
Vid 1800-talets början funnos — universiteten frånsedda — följande läroverk:
apologier, trivialskolor, katedralskolor och gymnasier. Fullständiga gymnasier med
sju lektorer och en gymnasieadjunkt funnos i sju stiftsstäder, mindre gymnasier
med blott fem lektorer i fyra städer. Anmärkningsvärt är, att huvudstaden
saknade ett gymnasium, ty detta hade redan 1668 flyttats till Gävle. Likaså saknades
gymnasier i universitetsstäderna, och där (samt i Visby) funnos blott s. k.
katedralskolor, vilka endast voro trivialskolor med ett annat namn. Trivialskolor hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0031.html
