95 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den tidens anteckningar omstrålas av en egendomlig poetisk glans och som efter
allt att döma måtte hava haft något underbart tjusande i hela sin apparition.
Ehuru hon knappast fick någon efterföljerska, som nådde upp till hennes
ryktbarhet, stod den svenska scenen likväl omkring 1870 på en mycket hög nivå.
Almlöfarna, både far och son, voro ännu verksamma, likaså Dahlqvist och den
förträfflige Edvard Stjernström.
De stora tragiska rollerna
uppburos av fru Hwasser och
Edvard Swartz (1826—1897), vars
Hamlet troligen var den finaste
och själfullaste
karaktärsskapelse, som någon skådespelare
mäktat giva av den
drömmande danaprinsen. I Gustaf
Fredrikson hade slutligen
teatern 1862 fått en ypperlig
skådespelare inom det fack,
»resonörens», som särskilt
odlades inom den tidens franska
komedi. Men även frånsett
de mera berömda »stjärnorna»,
var uppsättningen vid denna
tid mycket god, ej blott vid
den Kungl. teatern, utan ock
vid de mindre scenerna.

Edvard Swartz som Hamlet.

Litografi av Th. Öberg efter teckning av A. G. Hertzberg. 1853.

Repertoaren.

Själva dramat stod däremot
lågt under hela den tid, med
vilken vi nu sysselsätta oss,
och teatrarna levde, särskilt
under den första tiden, mest
på översättningar. Vid valet
av dylika hade
teaterdirektionen en märkvärdigt
konservativ smak, och då den före 1842 ej hade någon konkurrent, kunde den också låta
allt gå i de gamla hjulspåren; ännu 1834 uppfördes Voltaires Mahomet, och över
huvud förblev repertoaren densamma som under den eftergustavianska tiden: äldre
stycken från 1700-talet, dramer av Kotzebue och hans franska själafrände
Pixérécourt, o. d. Av Shakspere uppfördes väl (1819) Hamlet i P. A. Granbergs
prosaöversättning och bearbetning, men denna visar bäst, huru föga man förstod av
styckets poesi, ty Granbergs Hamlet är en rent grotesk produkt. I en trognare
bearbetning, av Nicander, gavs Othello 1827, men föll efter blott några få
representationer, av vilka de båda sista gåvos för nästan tomma hus. Macbeth följde 1838,
men på Djurgårdsteatern, icke på den kungliga scenen. Det var allt av
Shakspere. Av Goethe spelades intet drama före 1846. Schiller var naturligtvis
populärare, särskilt Röfvarbandet, som redan 1814 kom upp på De Broens teater;
1821 följde — och nu på Kungl. teatern — Maria Stuart, 1831 Wallensteins
död, 1833 Kabal och kärlek, 1835 Fiesco, 1836 Orleanska jungfrun och 1838 Don
Carlos. Schiller-repertoaren var således tämligen fullständig och blev även av
betydelse för den inhemska produktionen. Ett annat uppslag kom, då den första

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/6/0127.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 6. Efterromantiken / 95 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|