Note: This work was first published in 1980, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Contributor Gun Kessle died in 2007, less than 70 years ago. Contributor Björn Bergström is or might still be alive. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Gudarnas återkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den 2 juni 1853 hade Marx skrivit till Engels om hur han läste Bernier
och hur Bernier förklarade att kungen var den ende jordägaren i sitt
rike och att städer som Agra och Delhi blott var stora härläger. Och
efter att ha citerat sammanfattar Marx:
Bernier finner med rätta att grundformen för alla Orientens
företeelser — han talar om Turkiet, Persien, Hindustan — består i
att det icke existerar någon privatägd jord. Det är den verkliga
nyckeln också till den orientaliska himlen.
Engels svarade omgående. Den 6 juni 1853 skriver han från
Manchester:
Käre Marx,
Jag skulle ha svarat dig med den första posten men blev
uppehållen av kontorsarbete ... Frånvaron av jordägande är verkligen
nyckeln till hela Orienten. Däri befinner sig dess politiska och
religiösa historia. Men hur kommer det sig att orientalerna inte
nått fram till jordägande, inte ens till ett feodalt? Jag tror det
huvudsakligen beror på klimatet.
Nu grundades Marx’ uppfattning av den asiatiska historien dock inte
bara på läsningen av Bernier och brevväxlingen med Engels våren
1853. Också Marx såg med hjälp av begreppen, och begreppen om
den asiatiska historien hade han fatt från de två stora inspirerande
traditioner som samman med den franska revolutionarismen bildade
grundvalen för hans tänkande och handlande: den tyska filosofien och
den engelska politiska ekonomien.
Adam Smith förklarade i sin Undersökning om beskaffenheten av och
orsakerna till nationernas välstånd, 1776, att i Kina och Indien och andra
stater står härskarens intäkter i direkt och omedelbar förbindelse med
jordbruksavkastningen och att de därför tvingas investera av
intäkterna i jordbruk för att bibehålla avkastningen och så investerades för
att fördela vattnet från Ganges och andra floder.
Herder härledde världshistorien ur de naturliga förutsättningarna
och för Hegel var Indien inte bara historielöst utan dessa länder
präglas som bortre Asien av en rastlös förändring som aldrig blir
framsteg, blott evigt återkommande majestätiska förintelser som icke
blir förintelse utan blott upprepning; en skeendets oro utan rast och
riktning.
Marx skapade nu ideologi av detta. Engels hade i brevet av 6 juni
1853 formulerat den tanke som Marx gjorde till sin och under arbetet
med korrespondenserna till New York Daily Tribune lyftes den upp och
gavs fasthet och blev till begrepp som fortfarande styr seendet. Den att
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
