Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Kan individens självständighet upprätthållas i ett socialistiskt samhälle?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De tro icke på en hel ny omskapelse och med skäl. Ty
huru längtande än var ny generation blickar mot
»framtidens land» — ännu har aldrig en människas fot stått i
»framtidens land»! För hundra år sedan trodde de då
lidande och stridande revolutionärerna att vi — det nästa
sekelslutets människor — skulle leva lyckliga i framtidens
land, liksom vi nu hoppas på lyckan för tjugonde
århundradets människor, vilka emellertid helt visst komma
att vara upptagna av nya, då kännbara lidanden, misstag
och nydaningskrav. Men vi veta, att om än varje nytt
släktled får nya uppgifter och i mer än ett fall måste
göra om föregående reformarbeten, så hava dock dessa
alltid lämnat kvar vissa, orubbliga resultat.
Adelsprivilegier sådana som före 1789 äro t. ex. nu för alltid
omöjliga. Och sammalunda komma en gång
kapitalistprivilegierna att göras omöjliga, genom en social omdaning
vilken i andra avseenden kanske skall undergå liknande
modifikationer som 1789 års omdaningar. Den utvecklade
socialistens ståndpunkt gent emot framtidsstaten har Georg
v. Vollmar uttryckt genom följande bild:
»Den, som vill bryta nya banor i samhället, gör samma
rön som den djärva vägbyggaren i ännu ej genomforskade
nejder. Denne vet att han måste upp ur låglandet och
ser i fjärran den högslätt blåna, över vilken han skall
draga sin väg. Men huru snörrät eller sicksack denna
kommer att gå; huru småningom eller hur brant den
kommer att stiga; på vilken punkt den kommer att nå
höjden — allt detta kan han icke veta i förväg. Han
måste steg för steg undersöka marken och kommer där
under att oupphörligen finna något nytt, som nödgar honom
till ständiga förbättringar i sina byggnadsförslag. Men han
får aldrig hänga blicken fast vid endast det lilla stycke,
som ligger omedelbart framför honom, ty då kommer han
lika litet att lyckas, som om han ville bygga sin väg rätt
genom luften. Behåller han däremot sammanhanget i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
