Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN 218
Fig. 2. Ab. Svenska maskinverken, Södertälje. Exteriör av verkstadskomplexet. —- Urspr. Ab. Södertälje verkstäder,
grandi. 1897. Bolaget har mek. verkstad o. gjuteri även i Söderhamn. Tillverkar råoljemotorer (»Ellwe»),
järnvägsvagnar, stålgjutgods, såg- och hyvelmaskiner, transportanordningar, ångpannor, Ljungströms luftförvärmare, maskiner för
cellulosafabriker, revolversvarvar, ni. m.
liserade massfabrikationen. Uppfinnandet av de
moderna verktygsmaskinerna och genomförandet av en
rationell arbetsfördelning inom industriföretagen måste
dock sägas hava utgjort de verksammaste hävstängerna
i utvecklingen till moderna förhållanden. Denna
utveckling innebar icke blott, att man sökte mekanisera
så många arbetsoperationer som möjligt;
uppfinnarar-betet inriktade sig även på att skapa maskiner, som i
möjligast snabba tempo upprepade respektive
operationer. Så uppstodo specialmaskinerna.
Ända inemot mitten av föregående sekel dominerade
mejseln och filen inom den högre
järnförädlingsindustrin. Under sådana omständigheter betecknade den vid
denna tid mera allmänt uppträdande maskinsvarven ett
utomordentligt framsteg. Samtidigt levererade
järnverken en bättre produkt än förr. England var härvid
föregångslandet. Jämte svarven började snart även
h.y-velmaskinen och kipphyveln att användas. Från
senare hälften av 1800-talet daterar sig fräsmaskinens
framträdande. Denna maskin behärskar numera hela
järnförädlingsindustrin och har även införlivats med
det grövre maskinbyggeriet.
Betecknande för utvecklingen på arbetsmaskinernas
område är tillkomsten av automatiskt arbetande maski-
ner. Under det att till en början endast fräsmaskinens
arbete var helt och hållet automatiskt, frånslagningen
inberäknad, användas bl. a. numera också svarvar,
»automater», som utföra en hel serie operationer fullständigt
utan varje ingrepp från arbetarens sida. Ursprungligen
— och ännu i dag för vissa slag av arbeten -— tog en
svarv helt en man i anspråk. Numera kan en arbetare
betjäna ett flertal automatiskt arbetande svarvar, som
så till vida äro lika arbetsbesparande som
fräsmaskinen. Detsamma gäller ju även flera andra
verktygsmaskiner.
Av stor betydelse för mekanisk industri har
slipmaskinen blivit genom sin förmåga att med
utomordentlig noggrannhet bearbeta såväl runda som plana ytor
(kullager- och separatorsindustrin mfl).
Arbetsmaskinernas allt mera fulländade
konstruktion har möjliggjort en massfabrikation i modern
mening av utbytbara maskindelar. Inom
gevärstillverkningen exempelvis är det av särskild vikt, att samtliga
delar i ett gevär kunna utbytas mot motsvarande delar
i ett annat av samma konstruktion. Dessa delar måste
därför vara gjorda, med en ännu för få årtionden sedan
okänd noggrannhet.
Genom den moderna elektriska kraftöverföringstek-
Fig. 3. Munktells verkstads nya ab., Eskilstuna. Exteriör. — Grundl. 1832 av J. Theofron Munktell, blev bolag 1879, upptog
1918 i sig E. V. Beronius mek. verkstads ab. Bolaget har även en mek. verkstad i Åstorp (Kristianstads 1.). Tillverkar
traktorer, tröskverk, råoljemotorer, motorvältar samt väghyvlar, verktygsmaskiner, träbearbetningsmaskiner, hejare och fjäderhammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
