Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
0,50 %, Ni = 3 % och Cr = 0,60 hade före behandlingen ett
hårdhetstal (enligt Brinell) av 341 kg/kvmm (d = 3,30).
Aei-intervallet uppmättes till 719—734° C och
Aivin-tervallet till 630—600° C. Sedan detta stål enligt den
gamla metoden glödgats vid 710° C under 36 timmar,
unpvisacle det ett hårdhetstal av 229 kg/kvmm (d = 4,00).
Denna glödningstemperatur är ca 10 grader högre än
den, man i allmänhet använt vid sådana stål, och är
sålunda resultatet bättre än vad man i allmänhet erhållit
efter en sådan glödning. »Perlitglödgat» vid 725° C
enligt denna uppfinning erhölls ett hårdhetstal av 197
kg/kvmm (d = 4,30). I stället för att, som i föregående
fall, hålla stålet vid glödgningstemperaturen i 36
timmar, hölls det vid »perlitglödgningen» endast 15
minuter. Avsvalningstiden är i båda fallen ungefär
densamma. Genom en avsevärt mycket billigare glödgning har
således ett ojämförligt mycket bättre resultat erhållits.
Strukturen utgjordes efter båda glödgningarna av ferrit
med sferodiserad cementit. Cementitkornen voro efter
perlitglödgningen något större, vilket åstadkommit den
större mjukheten.
Uppfinnaren anmärker sig hava bekant, att
glödgningar av små provstycken i experimentell avsikt utförts så,,
att upphettningen drivits något över Aci-temperaturen,
men endast under så kort tid, att all cementit icke hunnit
bliva upplöst, varvid denna olösta cementit vid
avsvalning verkat ympande på den del, som vid upphettningen
blivit upplöst. Detta förfarande har emellertid,
framhåller hr Kjerrman, intet med föreliggande uppfinning att
göra, enär därvid jämvikt vid de ifrågavarande
temperaturerna icke inträtt, sålunda motsatsen till vad
förhållandet är vid Kjerrmans metod. Skulle nämligen
upphettningen hava fortsatts över Aci så länge, att de verkande
reaktionerna nått sitt jämviktsläge, skulle all cementit
hava upplösts, varvid vid avsvalning lamellär perlit
skulle hava bildats i stället för den önskade
sferodise-rade cementiten i ferrit.
Riz.
Litteratur.
Hussvampen och andra inomhus förekommande
vanligare skadesvampar. Svenska
Bokhandelscentralen ab., Stockholm, 68 s. 18 ill. Pris 6 kr.
Vid Statens provningsanstalt har på uppdrag av
Byggnadsstyrelsen utförts en omfattande undersökning av
hussvampen och röta i byggnader.
Hussvampen och andra inomhus förekommande
skadesvampar anställa årligen mycket stora rötskador på
trävirke i byggnader. Även trävirke och träkonstruktioner
utomhus kunna på kort tid förstöras av svampar. Det är
därför av stor nationalekonomisk betydelse, att en
lämplig upplysningsverksamhet på detta område kommer till
stånd och att effektiva åtgärder mot skadesvamparna i
virke vidtagas, så att de årliga förlusterna genom röta
nedbringas.
Eesultaten av undersökningarna föreligga i en
populärt hållen, för allmänheten såväl som för fackmän,
arkitekter och byggnadsingenjörer, avsedd handbok
av professorn vid Skogshögskolan fil. dr Torsten
Lagerberg och chefen för byggnadstekniska avdelningen
vid Statens provningsanstalt, civilingenjör Ragnar
Schlyter.
Lagerberg behandlar olika former av röta och svamp,
lämnar en kort översikt av rötprocesserna i trä och deras
betydelse och uppehåller sig särskilt vid den fruktade
hussvampen Merulius lacrymans.
Schlyter visar några typiska fall av svampskador i
hus samt åtgärder,för konservering av trä mot röta.
Skador av röta i bjälklag, under ekparkett-golv och
lino-leummattor, bakom väggpaneler samt i källare m. m.
beskrivas. Mycket goda bilder av hussvampen, somliga
alldeles unika, i förstklassigt tryck på planschpapper
förtydliga framställningarna.
Orsakerna till hussvampens förekomst, dess
livsbetingelser och spridningssätt utredas, och anvisningar
lämnas på åtgärder för hussvampens bekämpande. Utförliga
och översiktligt uppställda anvisningar lämnas på
åtgärder vid olika stadier av inträffade svampskador.
Sålunda meddelas åtgärder mot svamp och röta i
byggnader, där sådan redan uppstått. Förebyggande
åtgärder mot svamp i byggnadsvirke indelas i allmänna
regler, dels vid virkets fällning, sågning och lagring, dels
för skyddande av virket vid byggnaders uppförande,
dels för ökande av varaktigheten hos virket, t. ex., genom
torkning, konservering m. m. Ett intressant och redigt
uppställt kapitel om konserveringsmedel behandlar dels
olika 3*tkonserveringsmedel, dels impregneringsmedel
och i samband därmed redogöres i ett tillägg för olika,
mera kända impregneringsmetoder.
Fordringarna å konserveringsmedlen dels för
inomhus- och dels för utomhusbruk uppräknas och råd
lämnas för val av konserveringsmedel till husbyggnader
mfl träkonstruktioner. Sista kapitlet behandlar
provningsmetoder för utrönande av konserveringsmedels
lämplighet. En utförlig litteraturförteckning omfattar
de viktigaste arbetena på området inom
världslitteraturen.
Boken är, såsom av det sagda framgår, avsedd för alla,
som hava med träkonstruktioner att göra, och torde giva
svar på många frågor, som den byggande allmänheten
gjort sig vid användande av virke för olika ändamål.
Yarje egnahemsbyggare borde skaffa sig boken, så att
även egnahemsstugorna må bliva sakkunnigt uppförda,
ty man ser dagligen och överallt bevis på bristande
sakkunskap vid villabyggande.
Notiskrönika.
Lärlingsskolorna. Skolöverstyrelsen har förordnat
folkskollärare M. E. T. de Bourg till rektor vid Södertälje stads
anstalter för yrkesundervisning, och lektor A. Thurdin till rektor
vid Härnösands stads lärlings- och yrkesskolor, båda för två
år, samt teckningslärare J. A. Lydh till rektor vid Luleå stads
lärlings- och yrkesskolor under fem år.
Telegrafassistentkurs i vinter. Telegrafverket ämnar i
sommar antaga ett tjugutal manliga telegrafelever för
genomgående av en assistentkurs. Företräde’kommer att lämnas
studenter.
Tyttboforsen i Dalälven. Vattenfallsstyrelsen uppgives ha
igångsatt närmare undersökningar i och för bebyggande av
den kronan tillhöriga Tyttboforsen i Dalälven, belägen
ovanför Gysinge vid gränsen mellan Gästrikland, Dalarna och
Västmanland. Sannolikt kommer proposition om utbyggnad av
Tyttbofallet att föreläggas redan nästa års riksdag. Fallet
torde kunna utbyggas för.en effekt av 15- à 20 000 hkr.
Trävarubrist inom 20 år? Vid Brittiska
kolonialkonferensen den 26 maj behandlades frågan om rikets skogstillgångar,
meddelas från London i Göteb. Handelstidn. Därvid kom
konferensen till det resultatet, att tillgången på mjukt trä
är knapp, och att världsbrist kan uppstå inom ett tjugutal
år. Kolonierna böra därför göra stora ansträngningar att
göra sig oberoende av utländsk timmertillförsel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
