Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
INDU STRITIDN INGEN NORDEN
Fig. 1. Utställningen »Ljuset i människans tjänst>, Stockholm, september 1928. Historiska
avdelningen. Foto. Berghne & Co.
använd vid Trollhätte hanal. Rustiges Luxlampor 1897
och senare). Kortväggen emot entrén upptogs av Gustaf
Daléns uppfinningar (bl. a, den första solventilen, 1907,
och en klippapparat som varit i gång i 20 år), Gustaf
de Lavals acetylénlampa för rumsbelysning, Lux’
karbidlampa år 1917 mfl andra kristidslampor för
acety-lengas samt olika typer elektriska lampor med tillbehör
(ex. Edisons koltrådslampa av år 1897). Ute på golvet
i denna del av hallen stodo gamla maskiner för elektrisk
belysning, där referenten såsom fd Härnösandspojke
naturligtvis fastnade en längre stund vid souvenirerna
från den ärevördiga Norrlandsstaden, då den såsom nr
1 i Europa år 1885 lade sig till med elektrisk
gatubelysning: en Thomson-Houston båglampa 45 voit, 6
amp., 35 à 40 lampor i serie (kraftstationen byggdes
vid Gådeå, föreståndare var ingenjör P. J.
Hoff-ring; för provkörningen av belysningsnätet användes
dock en vid hamnkajen placerad lokomobil), en av
Hoff-ring byggd dynamo, 110 voit, 7,5 amp., 1886 (lär ännu
vara igång), vidare de första till Sverige från
Thomas Alva Edison rekvirerade koltrådslamporna à 5 kr
pr st (brunno över 3 000 timmar vardera), en
belysningsgenerator 110 voit, 80 amp., från AEG (inköpt
till Surahammars bruk 1886), en likströmsdynamo, 110
voit, tillverkad år 1883 av Elektriska aktiebolaget i
i Stockholm (Aseas föregångare) enligt Jonas
Wenströms patent, m. m. En ålderdomlig grupp i hallens
främre del bestod bl. a. av en lampveksvävstol (i
modell) från 1830-talet, en kärna för stöpning av talgljus,
stearinljus från Clara tekniska fabrik (1850-talet), d: o
från Liljeholmens (»från Lars Johan Hiertas tid»)
samt en träsvarv — som lär ha tillhört Nicodemus
Tessin d. y. — med belysningsarmatur för talgljus. Utmed
hallens återstående sida utställdes exempelvis en
gatu-lykta med »läderlappsbrännare», för gas.
Uti hallen i byggnadens mitt var den allmänna
avdelningen i fråga om modärn belysningsteknik. Medelst
clemonstrationsanordningar av olika slag
åskådliggjordes här — vi citera programmet — de grundläggande
synpunkter, som måste beaktas vid anordnande av all
belysning, nämligen
att tillräcklig belysningsstyrka
erhålles för det ändamål,
belj^snin-gen är avsedd att tjäna, samt att
behovet av belysningsstyrka icke är
beroende enbart av arbetets art, utan
även av rummets och föremålens
färg,
att belysningen är bländfri,
emedan blandningen förorsakar fysiskt
obehag och nedsätter
urskiljningsförmågan,
att ljuskällorna placeras lämpligt
med hänsyn till riktigt ljusinfall
vid arbetsbelysning, tillräckligt
jämn fördelning av
belysningsstyrkan vid allmänbelysning samt
naturlig och behaglig skuggverkan å
de belysta föremålen,
att ljusets färg anpassas med
hänsyn till såväl praktiska som
estetiska krav.
Vidare visades den principiella
innebörden av olika
belysningssystem samt en del med ljusets natur
sammanhängande färgverkningar.
Å tvenne större montrer voro
samtliga modärna glödlampstyper sammanförda; några
typer utställdes i olika tillverkningsstadier.
Tvenne kontinuerligt gående filmer gåvo en inblick i
glödlampstillverkning med modärna automatiska
maskiner. Ett antal firmor visade armatur för olika
ändamål, såsom kontors-, skyltfönster-, reklam- och
hembelysning, nämligen Ab. Industri- och reklamfilm,
Stockholm, Allmänna svenska elektr. ab., Västerås, Ab. Arvid
Böhlmarks lampfabrik, Stockholm, Ab. Elektraverken,
Stockholm, Elektriska ab. Siemens-Schuckert,
Stockholm, Elektriska ab. Skandia, Stockholm, A. V. Holm
ab., Stockholm, Ingenjörsfirma Georg Schönander,
Stockholm, Orrefors bruks ab., Orrefors, och Svenska
ab. Philips, Stockholm.
Rummen utmed byggnadens västra sida voro
anordnade såsom en bostadsvåning: tambur, vardagsrum,
kök, en större och en mindre matsal, sovrum och
barnkammare, samtliga med ljusinredning enligt modärna
principer. Belysningen (elektrisk) var ingenstädes
direkt utan indirekt eller matt transparent. Efter denna
rumsfil vidtog skyltfönster-, reklam- och
trafikbelysning, den sistnämnda demonstrerad dels i en
miniatyr-gata, »Vinkelgatan», åstadkommen medelst kulisser,
dels i en närbelägen sektion, där Svenska ab.
Gasaccu-mulator, Stockholm, utställde sina kända fyrapparater,
bl. a. en fyrlampa med roterande lins och automatisk
glödnätsutbytare, ljusstyrka 84 000 nlj, optisk lysvidd
ca 30 nautiska mil, obevakad funktionstid 4 månader.
»Vinkelgatans» demonstrationsföremål voro bl. a.
Philips Neonljusreklamer, AGA-gatublinkfyrar och en
karta med den föreslagna nattflygvägen Stockholm—
Malmö markerad med lufttrafikfyrar, en på var femte
kilometer. Eör skyltfönsterbelysningarna stodo
firmorna ASEA, Siemens-Schuckert och Elektraverken.
Härefter kunde man fortsätta till ett rum, där modärn
kontorsbelysning var installerad, och så vidare, längs
byggnadens östra sida, till först den lokal, varest
belysning för verktygsmaskiner och arbetsbord i mekaniska
verkstäder o. dyl. jämförande demonstrerades, nämligen
dels på gamla viset med lampljuset kastat direkt på
arbetsstället, dels med diffusbelysning,: därefter till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
