Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235 INDUSTRITID N INGEN NORDEN
ha ett hårt material, så tillgripes härdning. Alla tre
stålen av VM-gruppen äro oljehärdare, och man kan med
dem uppnå Brinelltal upp till 550. Vad slutligen
seg-härdningen beträffar, så seghärdas VIM-stålet 850—
900° i olja och anlöpes vid 600—700°. Efter
anlöp-ningen kan man avkyla de behandlade föremålen i olja,
vatten eller luften.
Den andra gruppen av de rostfria stålen, V A-stålen,
äro företrädesvis lämpliga för maskindelar, apparater
och attiralj, som äro utsatta för kemiska inflytanden,
och som måste äga hög korrosionsbeständighet. Även
av detta material har, alltefter dess sammansättning,
skapats olika undergrupper, av vilka V2A-stålet har
den mångsidigaste användningen inom den kemiska
industrin. Detta stål är det mjukare av det i tvenne
hårdheter tillverkade V2A-stålet, som har visat sig särdeles
tillförlitligt visavis kemiska påfrestningar. V2A-stålet
användes till mineralvattenkar, ölfat och ölcisterner,
mjölkflaskor, mejeri- och köksutensilier, knivar och
gafflar, kirurgiska instrument osv. Det hårdare slaget
av V2A-stålet kommer ifråga, där en högre sträckgräns
och framför allt en högre förslitningshållfasthet
erfordras. V2A-W-stålet förtjänar även att omnämnas. Det
utmärker sig för sina djupdragningsegenskaper och äx
särdeles lämpligt för hålvaror, som kunna framställas
genom pressning och dragning, såsom heldragna rör,
kokkärl, destillationsapparater etc. Dessa rostfria
V2A-stål levereras i smidda och valsade stänger, som
heldragna och svetsade rör, som smidda formstycken, i
pressade och dragna varor såväl som i gjutgods av alla
slag, som plåt, band, tråd och trådväv. De besitta ej
endast goda kemiska- och hållfasthetsegenskaper utan
kunna även finna användning som värmebeständiga stål
upp till 1 000°.
Motståndsförmågan mot vissa ämnen, såsom syror
och därmed jämförliga, kan stegras genom tillsättning
av bestämda legeringsbeståndsdelar, och är man
sålunda numera i stånd att framställa motståndskraftiga stål
mot svavelsyra, het ättiksyra, saltsyra,
ammoniumklo-rid osv. På detta område har anställts ingående
vetenskapliga undersökningar, varvid man har jämfört de
kruppska rostfria stålen med vanligt flussjärn och med
stål av olika nickelhalt. Betecknar man
viktsminskningen å flussjärn till följd av atmosfärens inverkan med
talet 100, så får viktsminskningen å stål med 9 % nickel
talet 70, å stål med 25 % nickel talet 11, å VIM-stålet
däremot talet 0,4, medan viktsminskningen å V2M-stålet
blir 0. Motsvarande siffror för korrosion genom
havsvatten äro: flussjärn 100,9 proc., nickelstål 79,25 proc.,
nickelstål 55, VlM-stål 5,2 och V2A-stål 0,6.
Salpetersyrans angrepp gestaltar sig på följande sätt:
Viktminskning
i salpetersyra i salpetersyra
10 %, kall 50 kokande
Flussjärn . ............100 100
5 proc. nickelstål..........97 98
25 proc. nickelstål..........69 103
V2A-stål ..............0 0
Detta V2A-stålets förhållande i salpetersyra av olika
koncentrationsgrader är betecknande. Vad slutligen
beträffar nämnda ståls förhållande vid höga temperaturer,
så avtager sträckhållfastheten långsamt intill 600°, och
kan man här, då det gäller V2A-stålet, fastställa att
minskningen är mycket ringa inom temperaturavsnittet
200—550°. För smidning av VA-stålen gäller också
det för VM-stålen sagda, under det att seghärdningen
består däri, att man hastigt upphetta.r stålet alltefter
dess art till 1 250° och hastigt avkyler detsamma.
Avkylningen sker i vatten eller i luften, alltefter de
behandlade föremålens beskaffenhet, Dessa stål kunna
ej härdas genom varmbehandling och skilja sig alltså
också härigenom väsentligt från de rostfria stålen av
VM-gruppen. Däremot ägna sig VA-stålen utmärkt för
acetylen-syrgassvetsning, varvid plåtarna svetsas stumt
intill varandra, Brännarinställningen skall göras så, att
överskott av acetylengas ej inträder, på det att
kolbildning i svetssömmen och därmed sprödhet och minskad
kemisk motståndskraft må undvikas.
Metallen krom, som är en nödvändig faktor vid
framställningen av det så modärna rostfria järnet och
stålet, förekommer mycket sparsamt i naturen. De
största fyndigheterna äro belägna i södra Rhodesia i
Afrika, vilka tillhöra en engelsk trust, samt i Nya
Ka-le-donien, vilka fyndigheter tillhöra amerikaner. Dessutom
förekommer metallen i fsmdigheter på Balkan och i
Mindre Asien.
Erik Hallström.
Resa i Småland 177 2.
Av Peter Jacob Hjelm,.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
Tidens sätt att gjuta kanoner och annat järn. — Halmtak. — Ett matrecept. — Notiser från
Växiötrakten, däribland om en vävstolsuppfinning.
Sedermera myntguardieren Peter Jacob Hjelm
företog år 1772 en resa genom sin fäderneprovins Småland.
Vad han där såg och upplevde, har han meddelat i ett
handskrivet arbete, som finnes i Kungl, bibliotekets
samlingar, Stockholm. Vi skola därur göra några
utdrag angående småländska bruk och gårdar, som han
beskriver.
Det var den 28 augusti, som Hjelm lämnade Örs
gästgivaregård med Växiö som närmaste mål. Han
fann å förstnämnda plats, att
»man höll på att med koppar betäcka det av Adel-
crantz gillade förslaget till torn å kyrkan. Detta har
haft ett platt trätak tills nu. Härigenom har tornet
från jorden till och med tuppen blivit ansenligt
förhöjt, så att det håller 202 alnar. Denna tupp är av
koppar, vari guldet är inbränt. Han är 7 kvarter lång.
Under honom ett järnkors med kopparkula i ändarna.
Där nedom är ett större kopparklot av 7 kvarters diam.
Denna kyrka menar man skall kunna göras färdig
med koppar, som går till några och tjugu skepp för
10 000 daler s:t. Skaletaket har ock blivit reparerat
och med spira försett. I spetsen står en ängel, vilken
håller en förgylld seraf, vari på ena sidan står It
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
