Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnaref5reningen.
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. m. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 37 STOCKHOLM DEN 11 SEPTEMBER. 1929
Innehåll bl. a.: Kollektivdonation. — AGA-ljnsets första kvartsekel. — Privatbilens debetsida. — Fyrtio år som ingenjör-emigrant
i USA (IV). — Nya patent (i bilagan).
Längst bort vid Nya världens ände, dvs i Magalhues sund vid Syd-Amerikas sydspets, vägleder det svenska Dalénljuset de
sjöfarande. (Fig. 1 till art. »AGA-ljusets första kvartsekel, sid. 290.)
KOLLEKTIVDONATION TILL CHALMERSSKA INSTITUTET.
Med anledning av Chalmersska institutets förestående
100-årsjubileum — den 5 november — har av
landshövdingen, ordföranden i institutets styrelse Oscar von
Sydow i spetsen för ett hundratal svenska, norska och
finska ingenjörer och arkitekter, utexaminerade från
institutet, jämte Chalmersska ingeniörsföreningen,
representerad genom ordförandena i Göteborg och
Stockholm, disponenten S. Reuterskiöld (för
huvudföreningen), och fil. doktor Gustaf Balen (för
Stockholmsavdelningen), utsänts ett upprop, varuti inbjudes till
tecknande av bidrag till en donationsfond att på
100-årsda-gen överlämnas till institutet.
Uppropet inledes med hänvisningar på den insats och
betydelse Chalmersska institutet haft och har för det
allmänna, exemplifierat med en namnförteckning över
hädangångna stormän på teknikens, industrins, den
högre administrationens, ja även politikens områden,
vilka helt eller väsentligen erhållit sin tekniska
utbildning vid institutet.
Det genom bidragen åstadkomna beloppet skall
utgöra en »forskningsfon d», avsedd dels att
främja lärarnas oeh även andras tekniskt-vetenskapliga
forskningsarbeten vid institutet, dels att assistera
undervisningsverksamheten. Härom säges i uppropet bl. a.:
»Chalmersska institutet har visserligen vid flera
tillfällen fått mottaga värdefulla donationer. Dessa hava dock
till allra största delen syftat till underlättandet av
studierna för obemedlade elever. Vi hålla före, att den
donation, .som nu åsyftas, bör hava ett annat mål. Vi veta,
att det endast är med största sparsamhet, institutets
styrelse kan få de av staten tillmätta anslagen att räcka
till för undervisningen, och vi tro oss veta, att en lärare,
som vill utföra ett forskningsarbete, icke kan räkna på
att från institutets och statens sida erhålla ekonomisk
hjälp för ett dylikt arbete. Skall läraren vid sin
undervisning följa med sin tid icke endast i litteraturen, är
det av stor betydelse, att han beredes tillfälle bedriva
eget forskningsarbete. Att möjliggöra dylika arbeten
vid institutet för dessa lärare och ävenledes för
ingenjörer, som önska använda institutets
laboratoriemöjligheter för forskning till industrins och vetenskapens gagn
— se där det ändamål för vilket vi anse att
avkastningen av en blivande fond bör disponeras. I främsta
rummet tänka vi oss därvid att medlen böra användas dels
till behövlig speciell instrumentutrustning och material,
dels till för dylikt forskningsarbete behövlig
arbetshjälp, för vilka båda ändamål knappast kan påräknas
något av de från staten för undervisningsändamål
anslagna medlen.»
Härtill bör erinras, att de chalmersska
professorernas forskningsverksamhet likväl fortgått till berömliga
resultat med de jämförelsevis små resurser, som stått
till buds.
I betraktande av Chalmersska institutets betydelse icke
blott för västra och sydvästra Sverige — såsom varande
den närmast belägna läroanstalten i riket med högre
teknisk undervisning — utan även i stort sett för hela vårt
lands kultur, sådan denna beror av ingenjörsteknikens
framsteg, är alltså denna vädjan förtjänt att mötas med
sympati och villighet. Icke minst torde den kunna
hoppas på deras intresse, vilka erkänna de höga värden
chalmersska ingenjörer tillfört Sveriges
nationalförmögenhet.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
