Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
335
USA har satsat 500 milj. dollars i flygindustrin.
Trafikflygningen i Staterna har gjort ett betydande
uppsving.
Lufttransportväsendets och flygmaskinsindustrins
enastående snabba utveckling är en sannsaga — heter
det i ett S. A. N.-mecldelande — som visar, att
entusiasmen kan bringa upprepade stora uppoffringar utan
garanti för skäligt ekonomiskt vederlag, men som det
nyligen framhölls på amerikanska lufttrafikkonferensen
i Kansas City är tiden nu inne, när flygindustrin, »som
har sitt väsende i luften, måste hålla sig fotad på
marken». Det enbart i den amerikanska flygindustrin
investerade kapitalet, som nu överstiger 500 milj. dollars,
måste göras räntebärande liksom placeringar i andra
kommunikationsformer. I Förenta staterna finnas för
närvarande 45 bolag, som driva regelbunden post- och
passagerareflygning med en daglig flyglängd av 75 000
miles. Under förra året transporterade de 52 934
passagerare, men redan tillgängliga siffror för 1929 visa
hän mot en tre gånger så stor trafik för innevarande
år. Förutom de 300 aeroplan dessa bolag ha i ständig
verksamhet, finnas de stora mängder trafikplan, som
under tillfälliga resor under förra året fört en halv
miljon passagerare. Luftpostens nuvarande schema
upptager 53 000 miles dagliga flygningar och postplanen ha
under detta års första sex månader tillryggalagt
5 671 633 miles. Under samma period transporterades
i runt tal 1 500 000 kg post över 31 rutter med 24 000
miles sammanlagd längd. Landets flygrutter ha en
längd av 32 196 miles, varav tredjedelen är fyrbelyst.
Av de 1 485 hittills färdiga flyghamnarna äro 439
kommersiella, medan 428 ha anlagts av municipala,
statliga eller nationella myndigheter. Till flygarnas
hjälp utsänder handelsdepartementet dagligen genom
radio rapporter från 301 väderleksstationer. Någon
statsubvention åtnjuter den amerikanska
trafikflygningen icke.
Impregnering av kryssfanér enl.
v. Eckermann.
Impregnering av trä för att göra det eldfast är,
oavsett impregneringsmedlets art, alltid en omständlig
procedur beroende på svårigheten att få
impregneringsmed-let att intränga genom träets hela massa. Härför har
bl. a, föreslagits att först avlägsna fuktigheten medelst
vakuum och därefter införa impregneringsmedlet under
tryck.
Användes en dylik eller någon annan känd metod
för impregnering av kryssfanér, yppar sig flera
olägenheter, i det att limmet, som sammanhåller de olika
fanérskikten, hindrar impregneringsmedlets
inträngande innanför de båda yttre fanérskikten, varjämte
limmets hållbarhet skadas och kryssfanéret deformeras.
Efter i huvudsak denna motivering anmäler i sv.
patentet nr 68196 bergsingenjören, fil. dr H. von
Eckermann en metod, som har till ändamål att undanrödja
dessa olägenheter. Framställning av impregnerat
kryssfanér tillgår enligt densamma på följande sätt.
Timret, varav fanéret skall uppsvarvas. urlakas före
svarvningen under 4 till 8 timmar i vatten av mellan
60° och 100° C temperatur, och efter skedd svarvning
får det fuktiga fanéret undergå en torkningsprocedur,
som drives så långt, att fanéret förmår helt igenom upp-
taga ifrågakommande impregneringsvätska, antingen
vid vanlig temperatur och vanligt lufttryck eller vid
vanlig temperatur och ett vakuum eller sugning på ena
sidan om fanéret, Det så torkade fanéret får därefter
undergå impregnering antingen helt enkelt genom att
fanéret införes i impregneringsvätskan eller genom att
fanéret vid impregneringen föres fram över suglådor
eller såsom sugorgan utbildade perforerade valsar, som
härvid genom att på ena sidan om fanéret alstra ett mer
eller mindre kraftigt vakuum underlättar vätskans
inträngande. Sistnämnda utförande, med sugning eller
vakuum, kommer i fråga speciellt för vissa träslag, såsom
tätvuxen furu, och vid relativt tjock fanér t. ex. 2,3—
3,3 mm. Torkningen bör t. ex. i fråga om fanér av högst
3,3 mm tjocklek drivas ned till en fuktighetshalt av
högst 6 %.
Efter impregneringen torkas fanéret på nytt, denna
gång till en för hoplimning till kryssfanér passande
fuktighetshalt, högst 10 %, varefter önskat antal
fanér-skikt på känt sätt hoplimmas till kryssfanér.
Genom att impregneringen sker före hoplimningen,
dvs genom att kryssfanérets olika skikt så att säga
impregneras separat, undgås all påverkan på limmet, och
genom clen impregneringen föregående torkningen ernås,
att impregneringen kan ske vid vanlig
rumstemperatur utan användning av tryck, med eller utan
användning av sugning. K. Nn.
Vätets två nyupptäckta
modifikationer.
Under uppseendeväckande rubriker har dagspressen
meddelat, att man lyckats uppdela vätets atom i två
nya ämnen. Fullt så sensationell är icke saken, men i
alla fall intressant nog. Vätet har nämligen befunnits
uppträda i två allotropa modifikationer, beroende på
atomernas olika svängningstillstånd inom molekylen,
och detta faktum, som förutsetts på teoretisk väg av
Dennison, har experimentellt fastslagits av K. F.
Bonhoeffer och P. Harteck i Berlin. En redogörelse för
deras resultat återfinnes i Zeitschr. f. Elektrochemie,
häftet för september.
Vätets båda modifikationer, som bägge förekomma
i vanligt väte, ha fått namnet orto- och paraväte. De
skilja sig genom olikheter i en del fysikaliska
egenskaper. Teoretiskt förutsades ett olika optiskt förhållande
samt en olikhet i de båda modifikationernas specifika
värme. Viel vanlig temperatur innehåller vätgasen
para-och ortoväte i förhållandet 1: 3, men vid låga
temperaturer förskjuter sig jämvikten till förmån för det
energirikare paravätet. Vid flytande lufts temperatur ligger
den vid 1 del paraväte på 1 del ortoväte. Denna
blandning uppträder dock icke utan vidare vid vätets
avkylning, utan förhållandet 1: 3 bibehålles. Men genom
katalytisk inverkan av kol vid det flytande vätets
temperatur lyckades man framställa rent paraväte.
Paravätet har större specifikt värme än sin kamrat.
Blandningsförhållandet kan lätt bestämmas genom
undersökning av gasens värmeledningsförmåga.
Skillnaden i ångtryck hos de båda modifikationerna
kunde icke vara stor, då ju vätet har konstant
kokpunkt. Av de meddelade siffrorna framgår, att
normalt vätes kokpunkt är 20,39° abs. och fryspunkt
13,95° abs., medan motsvarande värden för rent
paraväte äro 20,26° och 13,83° abs. Någon olikhet i
kemiskt avseende har ej kunnat konstateras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
