Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyngdpunktsbestämningar - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyngdpunktsbestämning
Ex. Hängbrokurvan. Vid hängbroar är be*
lastningen på linorna ofta proportionell
mot bågelementets horisontalprojektion
(dvs. belastningen per längdenhet av bron
är konstant).
üL,=0. A
ds ’ ds ^ ds
eller TX=T0; Ty=q-x
om origo går genom kurvans lägsta punkt.
dy _ Ty ^g • x
To
och slutligen fås hängbrokurvans ekv.
Fig. 3/6.
V=2T’X~
Med beteckningar enligt fig. 3/6 fås
Kap. 4. Tyngdpunktsbestämning
Linjer:
£
Vid sammansatta linjer, ytor och kroppar uppdelas först det
hela i sådana delar, vilkas tyngdpunkter (T) äro kända. T erhål*
les ur: summan av delarnas moment = det helas moment.
x0 -P = 2x-àP
y*’P=2yAP
z0-P=£z-AP
*o =
y0=
fxdP
P
fydP
P
fzdP
Vid grafisk bestämning betraktas delarna såsom parallella
krafter. Deras medelpunkt utgör då T. (Se s. 238).
Räta linjen (fysisk linje). T = linjens mittpunkt.
Kontinuerlig plan kroklinje
Om kurvans ekvation är given i rätvinkliga koordinater:
b b
xüfds=fxds
y0fds=fyds
ds
=dx\J 1+
ALLMÄNNA DELEN
10
241
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
