Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYSIKALISK-KEMISKA LAGAR OCH DEFINITIONER
cm3
Cl .............................. 5,967
Br .............................. 8,865
j .............................. 13,900
dubbelbindning .................. 1,733
tredubbel bindning .............. 2,398
Ex.: Två kolväten ha samma bruttofor*
mel C6H12. För kolväte A gäller vid
+ 20°C: £» = 0,6747, nD=l,388 6. För B gäl*
ler vid +20°C: £> = 0,7781, nD = l,426 4. För
båda gäller M - 84,10. Alltså erhålles för A:
rD1 84,10 1,388 62—1 1 u
[R]n—–i–= 29,45 cm3 och
1 W 0,674 7 1,388 62 +2
f -D TD1 84,10 1,426 42—1 ,
for B: [R]d= ~–-z-27,72 cm3
u 0,778 1 1,426 4^ + 2
Atomrefraktionernas summa för C6H12
utan dubbelbindningar är 6-2,418 +
12-• 1,ioo = 27,71 cm3. Detta värde stämmer
väl med värdet för ämnet B, vilket sålunda
saknar dubbelbindningar. Skillnaden mel*
lan [R] D för ämnet A och det sist beräk*
nåde värdet är 1,74 cm3, vilket enligt tabel*
len svarar mot en dubbelbindning. Före*
ningarna äro:
A: ^CH^
ch2 ch2
| | cyklohexan
CH, CH,
B:
CH2 = CH—CH,—CH,—CH2—CH3
hexen—1
Dubbelbindningens placering i B framgick
dock ej av [R]D-
Mol(ekylar)polarisation och dipolmoment.
En molekyl, vari tyngdpunkten för de
positiva laddningarna ej sammanfaller med
tyngdpunkten för de negativa, utgör en
»dipol», dvs. ett laddningspar åtskilt av
en momentarm. Äro laddningarna +e och
—e samt momentarmen l, är det s. k. di*
polmomentet (* = le. I ett elektriskt fält
påverkas en dylik molekyl av ett kraft*
par, och dipolen inställer sig i fältrikt*
ningen, om den är fri och får tillräckligt
lång tid därtill. Även molekyler, vilka
naturligen ha gemensam tyngdpunkt för
båda slagens laddningar, kunna genom
det elektriska fältets verkan deformeras
till dipoler. Hos naturliga dipoler tillkom*
mer även denna effekt.
Exempel på opolära molekyler äro de
symmetriskt byggda CH4, CC14 och ben*
sol, dipoler äro de osymmetriska CH3C1
och fenol. Vattenmolekylen har vinkel*
form med syreatomen i spetsen och är
polär.
Sambandet mellan den fysikaliskt mät*
bara dielektricitetskonstanten s för ämnet
och dipolegenskaperna är följande:
Q e+2 3 \ 3kr/
där [P] är molpolarisationen, M molvikten,
Q tätheten, N Loschmidts tal, k Boltz*
manns konstant (= R/N) och T absoluta
temperaturen. ^ är det permanenta dipol*
momentet och a det dipolmoment, som
genom deformation uppkommer i ett
elektriskt fält av fältstyrkan 1. De två
komponenterna
inN
-a
3
lPh = ’
[P]
4-tN
fi-= 3 ’3kT
kallas deformations* resp. orienterings*
polarisationen. Om [P] representeras
grafiskt som en funktion av 1/T, kan
beräknas ur vinkelkoefficienten för den
erhållna räta linjen. En annan metod
för bestämning av grundar sig på att
deformationspolarisationen är approxima*
tivt lika med molrefraktionen för synligt
ljus. Man får alltså: [P] = [P]- [K], och
ur [P] erhålles
508
INGENJÖRSHANDBOKEN I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
