Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMAN ELEKTROTEKNIK
het genom att använda en startmotor med
lägre poltal än synkronmotorn samt in*
reglera synkront varvtal genom ett regler*
motstånd inkopplat i startmotorns rotor*
krets.
En annan startmöjlighet erbjudes ge*
nom att förse polerna på rotorn med en
kortsluten lindning, varigenom motorn
blir utförd för självstart. Denna lindning
kommer då att verka exakt som rotor*
lindningen på en asynkronmaskin, vari*
genom maskinen vid tillslagning går upp
till nära synkront varvtal och därefter ge*
nom magnetisering fås in i synkronism.
Ett förhållande, som givit synkronmo*
torn speciell användning, är dess goda
egenskaper ur faskompenseringssynpunkt.
Den av en synkronmaskin från nätet ut*
tagna reaktiva effekten bestämmes sålunda
av dess magnetisering och maskinen kan
övermagnetiseras, så att fasförskjutningen
blir kapacitiv. Maskinen kommer då att
leverera reaktiv effekt till nätet och häri*
genom kan förbrukningen av sådan effekt
i andra maskiner (t. ex. asynkronmaski*
ner) inom en anläggning kompenseras, så
att den resulterande effektfaktorn håller
sig inom önskade gränser.
En speciell typ av asynkronmotor är
autosynkronmotorn, vars stator helt över*
ensstämmer med synkronmaskinens men
vars rotor är av liknande typ som asyn*
kronmaskinens. Rotorn har sålunda inga
utpräglade poler. Rotorlindningen står ge*
nom släpringar i förbindelse med en tre*
polig omkopplare genom vilken rotorlind*
ningen under starten kopplas till ett van*
ligt startmotstånd. Sedan detta successivt
urkopplats och varvtalet kommit upp i
närheten av det synkrona, slås omkopp*
låren om och rotorlindningen förbindes
härigenom med en matare. Rotorn blir då
likströmsmagnetiserad och drages in i syn*
kronism samt går därefter som synkron*
motor. Maskinen besitter alltså asynkron*
motorns goda startegenskaper och syn*
kronmotorns goda driftegenskaper. Den
har emellertid i praktiken icke fått någon
större användning.
Trefas kommutatormotorer. För en mång*
fald olika ändamål behöver man i prak*
tiken en motor med reglerbar hastighet.
Varvtalet skall dessutom i de allra flesta
fall vara stabilt och icke ändra sig med
belastningen.
I sådana fall, då likström finnes till*
gänglig, är saken enkel, då ovan angivna
egenskaper motsvaras av shuntmotorn. Då
emellertid strömkällan utgöres av trefasig
växelström är problemet, som framgår av
föregående beskrivning över växelströms*
maskinerna, svårare. En elegant lösning
av detsamma representerar den reglerbara
trefasiga kommutatormotorn med shunt*
karakteristik, vilken trots sitt relativt höga
pris fått stor användning t. ex. vid tryck*
pressar, pappersmaskiner, spinnmaskiner
m. m. Ifrågavarande motor benämnes
vanligen Schragemotorn.
Schragemotorn är principiellt sett rela*
tivt komplicerad. Den är försedd med en
primärlindning, vilken utgöres av en van*
lig Y* eller D*kopplad trefaslindning för*
lagd i rotorn och ansluten till nätet genom
släpringar. Sekundärlindningen utgöres av
tre från varandra elektriskt skilda faser
och är placerad i statorn. Maskinen är
dessutom försedd med en regleringslind*
ning, som är placerad i samma spår som
primärlindningen. Den är utförd såsom en
vanlig likströmslindning och på normalt
sätt ansluten till en kommutator. De båda
ändarna av varje sekundärfas äro kopp*
lade till regleringslindningen genom två
borstar, vilka äro placerade på två olika
borstbryggor. Dessa äro vridbara på så*
dant sätt, att borstarna kunna röras mot
varandra eller från varandra inom vissa
gränser. Ett principschema för maskinen
återfinnes i fig. 4/17.
Genom förskjutning av de båda borst*
862
INGENJÖRSH ANDBOKEN 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
