- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
140

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - danzante ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


danzánte a.. dansande, dansiysten.
danzáre va. o. vn., dansa,
danzatóre m. danzatrice V» dansör,
dansös.
Dánzfca sf., (geogr.) Danzig,
dappertutto adv., öfverallt,
dappiè, dappléde, dappièdi adv., vid foten,
nedtill, vid nedra ändan ; farsi börja
på nytt, från början; dormire sofva
skafföttes.
dappocággine, dappochézza sf., oförmåga,
oduglighet; feghet, mesaktighet.
dappóco a., oduglig, oförmögen, oskicklig;
trög, lat; feg, kruk-, mesaktig,
dappói adv., sedan, därpå, efteråt, sedermera,
dappoichè konj., allt sedan, efter; eftersom,
dapprésso adv., nära, i närheten,
dapprima adv., först, i början.
Dardanéiii sm. pl.. (geogr.) Dardanellerna; lo
stretto dei #»», sundet vid Dardanellerna,
dardeggiáre va., kasta, slunga [vapen] ; (fig.)
slunga; sticka in, träffa, såra.
dárdo sm., kastspjut; pil; harpun; gadd;
dardi (Tamore, (fig.) kärleksfulla ögonkast,
dáre I. va., [bort-, upp-, in]gifva, skänka
[bort], förära, beskära, förunna ; lämna,
anförtro; bjuda, bringa, bära fram; skaffa;
ut-, meddela; bevilja; rendera; ålägga,
föreskrifva ; ascolto a, lyssna, gifva
gehör ; hörsamma ; del tu. dua ; r-> di
sturbo a. störa ; *»> appiglio a. gifva en
förevändning. — II. vn., stöta, törnå, falla
[på] ; ligga, stå, badda, skina, sticka ; vetta,
ha utsikt (su åt), leda, ha utgång; di.
kalla för; t-> nel capo. alla testa, stiga åt
hufvudet; t~> in riso, utbrista i skratt;
in tisico, vara lungsiktig ; r* nel segno,
gissa rätt; in dietro, vika, rygga
tillbaka; ~ nel naso, väcka misstankar, i^si,
hängifva sig, ägna sig ; si puó dare, puó
kanske, kanhända; r~> per vinto,
förklara sig för besegrad. — III. sm., (hand.)
debet.
Dário sm., (np.) Darius,
dársena sf., ⚓ innersta delen af en hamn;
docka; bassäng, svajningsrum.
dárto sm., (anat.) huden som omgifver
tes-tiklarna.
dassái, d’assái a., tapper, duktig. — adv.,
mycket.
dáta sf., datum, datering; natur, innehåll,
ordalydelse, beskaffenhet ; patronatsrätt,
förlänande ; [kort]gifning ; stöt, slag (i vissa
spel) ; tull ; skatt ; di lunga f, af gammal
dato; sedan gammalt,
datáre va., datera, dagteckna. — vn.,
datera sig, förskrifva sig ; räknas ; a da,
räknadt från, från [och med],
dataria sf., påfliga kansliet i Rom.
datário sm., påflig kanslipresident,
daterfa se abbadia.
dativo a., som gifver. — sm., (gram.) dativ,
dáto sm., gåfva; gifven sats, storhet;
utgångspunkt; uppgift, grundidé; in buon
i stor mängd, rikligt ; per e fatto tuo,
för din skull; ~ che, förutsatt att, om.
datóre sm., gifvare; utdelare; della let
t era. (hand.) trassent.
dáttero, dáttilo sm., dadelpalm; dadel;
di mare, stenmussla.
dattilico a., daktylisk.
dattilifero a., (bot.) som bär dadlar,
dáttilo sm., daktyl ; dadel[pa[m].
dattórno se abbadia.
davánte, davånti I. prep., före ; förut ;
framför, midt emot; inför; utanför. — TI. adv,
framför, -till; förut; levare, togliere
aflägsna, skaffa undan. — III. sm., framsida,
-del, -stycke, -våd ; di camicia,
skjortbröst.
davanzále sm., (ark.) utsprång, utskjutande
del, fönsterbräde,
davånzo, d’avánzo adv., öfver, kvar; mer
än nog, öfvernog.
Davfdde, Dávide, Davfde sm., (np.) David,
davidico a.. Davidisk, Davids,
davvantággio adv., mer, -a; längre ;
dessutom.
daziábile a., som kan beläggas med skatt 8zc.
daziáre va., belägga med skatt, tull, beskatta,
daziário a., tull-.
dázio sm., tull, -hus, -verk, -afgift; accis;
di consumo 1. consumo. förbruknings-,
konsumtionsskatt; i dazii, utskylderna, på-,
utlagorna, skatterna; esente di r~, tullfri,
dazióne sf., donation ; gåfva, förläning,
dazzaiuólo sm., tullregister ;
mantalsförteckning,
déa sf., gudinna.
deambuláre vn., promenera, gå omkring,
deambuiatóre sm., en som promenerar;
promenerande,
deambulazióne sf., spatsertur.
deargentáre va., försilfra.
deauráre va., förgylla,
debaccáre vn. o. /–si, rasa, förifra sig.
debarcadéro sm., landningsbrygga, -plats;
bangård, [afstignings]station.
debellaménto sm., nederlag; botande,
debelláre va., nedgöra, slå på flykten,
besegra, öfvervinna; bota, hela.
debellatóre sm., segráre,
debilitá sf., svaghet.
debilitaménto sm., försvagande; försvagadt
tillstånd, af-, utmattning,
debilitánte a., försvagande. — sm.,
försvagande medel,
debilitáre va., försvaga, utmatta. ~si,
försvagas.
debilitazióne sf., se debilitamento.
debitaménte adv., tillbörligt, behörigt,
passande.
débito I. sm., skuld; debet; förbindelse,
förpliktelse, plikt ; mettere, porre, scrivere
a debitera; essere in di uno, stå i
skuld hos ngn. — II. a., tillbörlig,
behörig, passande, lämplig,
debitóre sm., debitrice fsf., gäldenär; mi
i ancora di joo lire. han (hon) är ännu
skyldig mig 100 lire.
débole a., svag, matt, klen; kraftlös ;
underhaltig. — sm., svaghet, svag punkt 1. sida.
debolézza sf., svaghet, kraftlöshet,
maktlöshet ; obetydlighet ; fel, ofullkomlighet,
brist, otillräcklighet; dumhet,
debolménte adv., svagt, matt, klent,
debordáre vn., ‡ öfversvämma, stiga öfver
sina bräddar; i bära af» sätta
ifrSn-debóscia sf., omåttlighet i mat o. dryck}
utsväfning, liderlighet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free