Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - M - modernamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deration ; nedsättning, afslag i pris ;
minskning, mildring, lindring,
modernaménte adv., på rår tids sätt,
modernt, nymodigt; nyligen,
modernitá sf., egenskap att vara modern,
nymodighet,
modèrno a. (sm.), nyare [tidens, tiders],
nutida, modern [författáre, konstnär, lärd,
etc.].
modestaménte adv., anspråkslöst, måttligt,
blygsamt, enkelt,
modèstia sf., blygsamhet, anspråkslöshet;
måtta; anständighet, ärbarhet.
modestissimaménte adv., mycket
anspråkslöst &c.
modésto a., blygsam, anspråkslös; måttlig;
ringa, billig ; enkel ; ärbar, sedesam,
modicitá sf., obetydlighet, ringhet, måttligt
belopp 1. värde,
módico a., obetydlig, ringa, liten; billig,
modifica se abbadia.
modificábile va., som kan modifieras &c.
modificáre va., mildra, lindra, [delvis] [föi-]
ändra, jämka, modifiera; (gram.) närmare
bestämma, ~si, [för]ändras, förändra sig
&c.
modificativo a., (gram.) inskränkande,
närmare bestämmande; (läk.) mildrande,
modificazióne sf., mildrande, mildring;
inskränkning, jämkning; (gram.) närmare
bestämmande,
modiglióne sm., (ark.) sparrhufvud, kragsten.
modino (a) adv., med uppmärksamhet,
omsorg ; sakta, stilla,
modista, modistina Sf, modehandlerska,
modesömmerska,
módo sm., sätt, vis ; sed, bruk ; form ; system,
regel; ordning; sätt att vara, uppträdande;
medel, tillfälle; (gram.) modus ; (mus.)
tonart ; — di dire, talesätt ; per — di dire, så
att säga ; bei modi, fint sätt, fina låter ; aver
modi, vara bemedlad, rik ; a — suo, efter
hans sinne, vilja ; voglio fare a — mio, jag
vill göra efter mitt tycke; trovar — di,
finna utväg att; in che — i huru i ; in —
che. di — che, så att; una per sona a —,
en fin, belefvad person ; se äfv. ammodo;
in nessun —, in verun —, ingalunda; a
un —, likaledes, likaså; in 1. ad ogni —,
i alla fall, därmed må vara hur som helst,
médula sf., modell, mönster, måttstock,
modulaménte adv., (mus.) med
modulatio-ner.
moduláre va., (mus.) modulera.
modulazióne sf., (mus.) modulation,
utvikning; mångfald i stilen 1. färg.
módulo sm., modell, mönster ; måttstock ;
storlek; modul,
moérre, moérro sm., moaré,
mofèt[t]a sf., skadlig dunst.
mofético a., osund, pestartad.
mógano se magogano.
moggiáta sf., plogland.
móggio sm., skäppa (spannmålsmått); a
moggia, i mängd,
mógio a., sömnaktig, dåsig, trög, försoffad,
bedöfvad; förödmjukad, spak; — —, (fig.)
med slokiga öron, med svansen mellan
benen, stukad,
móglie sf. (i pl. le mogli), hustru, fru ; pren-
der (menar) —, gifta sig; dar — a,
bortgifta.
mogógano, mogógon se magogano.
mogol... se mongol...
móia sf., saltverk, -sjuderi.
moiatóre sm., saltsjudare.
moinárdo a., tiilgjord, sipp, söt.
moine sf., pl., smek, -ning ; krus,
tillgjordhet ; fare —, göra sig till (söt), kokettera,
moineria sf., se föreg.
Moisè sm., (bibi.) Moses.
Móka sf., (geogr.) Mocka,
móka sm., mockakaffe.
móla sf., kvarn-, slipsten; (läk.)
månadsfoster, missfoster; (anat.) knäskål,
moláre a.: dente —, oxel-, kindtand,
mólcere, molcfre va., stilla, lugna, mildra;
smeka, tjusa, förnöja.
Moldávia sf., (geogr.) Moldau,
moldávo sm. (a.), invånare i Moldau,
móle sf., hög, hop, massa, mängd, koloss ;
storartad byggnad; grafvård, mausoleum;
(fig.) betydenhet, svårighet, möda; stor
plan, stort företag ; di gran —, ofantlig ;
piccolo di —, af ringa omfång,
molècola sf., molekyl, smådel,
molecoláre a., molekylär-, molekylär-,
mclecul... se molecol...
molénda sf., mäldafgift,
molestaménte adv., obehagligt, besvärligt,
ledsamt, odrägligt,
molestaménto sm., besvärande Sic. ; plåga;
trakasseri.
molestáre va., besvära, göra omak, ofreda,
antasta, förtreta, oroa, falla besvärlig;
plåga, trakassera,
molestatóre sm., en som oroar, plågar &c.
molèstia sf., besvär, obehag, ledsnad,
bekymmer ; besvärlighet, förtret, ledsamhet,
obehaglighet; dar — a, besvära, oroa,
plåga.
molésto a., besvärlig, obehaglig, ledsam,
förtretlig, tråkig ; närgången, efterhängsen,
molibdeno sm., molybden (metall),
molin ... se mulin...
mólla sf., [drif]fjäder, ressår; (fig.) driffjäder,
[-]kraft, styrka,
molláre va., släppa efter, lossa, göra slak.
— vn., bli slak, slapp, lossna,
mólle I. a., mjuk, vek, len, mör ; slapp,
sladd-rig ; efterlåten ; veklig, svag, kraftlös ; våt,
blöt, fuktig. — II. sm., fuktighet ; mettere
il becco, la lingua in —, F lägga sin näsa
I ngt, p lägga sin näsa i blöt. — III. sf.
pl., eldtång.
molleggiáre vn., gifva vika, gifva 1. släppa
efter, svikta, böja sig; gå 1. studsa
tillbaka, vara slapp,
molleménte adv., mjukt, vekt, lent; (fig.)
svagt, matt; vekligt, vällustigt; med
behaglig vårdslöshet,
mollétta sf., liten [drif]fjäder; hake, ring,
krok; (i pl.) liten [e[d]tång ; ljussax ; (kir.)
pincett.
mollèzza Sf, mjuk-, len-, vek-, slapphet;
blöthet, sladdrighet ; blidhet; flathet;
veklighet, klemighet; (ipl.) sinnliga njutningar,
mollica, módica Sf, inkråm [i bröd] ; groft
fel, bock.
molllochióso, molliccio a., mjuk fo. behag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
