Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pezi[u]olo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pezi[u]ólo sm., (bot.) blad-, blomskaft,
pèzza sf., stycke, bit; helt stycke [kläde];
blöja ; linda ; [linne]lapp ; da lunga —,
sedan lång tid ; i gran —, è buona —, för
länge sedan ; una — di trentasei, & en
36-punding ; a gran —, vida.
pezzáto a., brokig, mångfärgad; fläckig;
skäckig.
pezzatura sf., brokighet; fläckighet,
pezzènte a., nödlidande, utfattig. — sm. o.
sf, tiggare, bettlare; tiggerska,
pezzétta sf., litet stycke, liten lapp.
pèzzo sm., stycke, bit; del; lapp; persedel;
[mynt]stycke ; artilleripjes ; [musik]stycke ;
pjes (i schackspel o. d.); tagliáre a pezzi,
skära [sönder] i bitar ; — d’asino,
dummer-jöns, fårskalle, nöt ; — d’uomo, — di donna,
ståtlig person ; — grosso, storgubbe,
matador; betydande person; un —, un buon
— (adv.), länge ; essere d’un —, vara
redbar, hederlig; — geláto, helportion glace;
a pezzi e bocconi, med afbrott, litet i
sänder; levare i pezzi ad (di) uno, taga
heder o. ära af ngn.
pezzolfna, pezzuóla sf., litet stycke, lapp;
näsduk.
piaccichiccio sm., f gyttjigt, klibbigt ställe,
smuts [på gatan],
piaccicóso a., slemmig, klibbig,
piacènte a., angenäm, behaglig,
piacenteménte adv., angenämt,
piacènza sf., behag, skönhet.
Piacènza sf., (geogr.) stad i Lombardiet,
piacére I. vn., behaga, vara behaglig;
täckas, tilltala ; mi piace il lavoro, jag tycker
om att arbeta; la musica mi piace, jag
tycker om musik[en] ; se vi piace, se Le
piace, om ni behagar; var så god ; jag ber;
om ni så vill, etc. ; piaccia a Dio, gifve
Gud... i <*«si, finna behag, ett nöje (di i
[att]), vara road af, tycka om. — II. sm.,
nöje, njutning; fröjd, glädje; förströelse;
hugnad [o. belåtenhet]; behag, vilja; tjänst,
ynnestbevis; i un — l det är mycket
angenämt l ; aver —, glädja sig; far — ad
uno, glädja, fröjda, fägna; vara, göra till
nöjes, viljes ; fare il — altrui, lyda, rätta
sig efter ngns vilja; a —, efter behag, så
[mycket] som man önskar ; mi faccia il —,
var god ; fa il — t F se så i jo, pytt ock 1
visst inte! åh! bara! etc.
piacévole a., angenäm, behaglig; treflig,
vänlig; rolig,
piaoevoleggiáre vn., skämta, gyckla. — va.,
smeka, smickra,
piacevolézza^/:, behag, dragningskraft, fröjd,
fägnad; behagligt, trefligt väsen 1. sätt;
skämt, infall,
piaoevolménte adv., angenämt, behagligt ;
glädtigt.
piaciménto sm., nöje, behag,
tillfredsställelse, vilja, sinne; a tuo —, efter din vilja,
som (när) du vill; a —, efter behag, så
mycket man vill.
piága sf., [blödande] sår ; [lands]plåga ;
rinfrescar le piaghe, åter upprifva såren,
piagáre va., förorsaka [röt]sår i, på; såra.
piággia sf., backsluttning, bergsluttning,
backe : [hafs]kust ; andare — —, segla utmed,
följa längs efter kusten.
piaggiaménto sm., smicker, lismande, lismeri.
pl. ggiáre va. o. vn., lisma, smila; smickra,
ställa sig in hos.
piaggiatóre sm., lismare, Iufver ; smickráre,
piágnere se piangere.
piagnistèo sm., gråt, jämmer, klagan, grin?
gnáll o. pip.
piagnolóso a., gråtfull, gråtmild ; grinig,
piagnóne sm., gråtáre ; gråtmild person;
person lejd att gráta vid begrafning; i
Piagnoni. (hist.) Savonarolas anhängare i
Florens.
piagnuooláre vn., lipa, grina, pjunka, gnälla,
piagnucolóne sm., en som lipar, piper o.
gnäller för ingenting,
piagóso a., full med sår.
pialla sf., ø hyfvel.
pialláccio sm., tjock planka; träskifva; hyf-
velspán.
piatláre va., [af-, slåt]hyfla.
piallatura sf., hyflande, hyfling; hyfvelspán»
piallétta sf., ø gradskifva, rätskifva.
piallettare va., jämna med mur si ef.
piallétto sm., murslef; karnishyfvel ; liten
hyfvel.
piallino sm., liten hyfvel ; karnishyfvel.
piallóne sm., skrubbhyfvel, poierjärn ; (fig.)
sölkorf, drönare, sölare; cosa fatta col —,
nágonting mycket groft o. klumpigt,
plamädre Sf, (anat.) inre hjärnhinna.
piaménte adv., fromt.
piána sf., golfbjälke, underlagsbjälke ; slätt;
jämn väg.
planaménto adv., utan buller ; sakta ; med
låg röst ; stilla ; så småningom, i god ro ;
långsamt.
pianáre va., jämna, glätta, hyfla; förklara,
pianatéiú sm., planer-, polerhammare.
pianeggiáre vn., vara slät, jämn, plan.
pianella sf., toffel; taktegel, tegelpanna,
pianelláta sf., slag med toffel.
pianèlle, pianeróttolo sm., trapp-plan, af-
sats [vid trappa], förstuga,
pianéta sm., planet; (fig.) stjärna. — sf,
mässhake.
pianézza sf., jämnhet; glatthet; långsamhet;
mildhet.
piangènte a., gråtande, badande i tårar ;
salice (salcio) —, tårpil,
piángere vn., gráta ; drypa, rinna. — va.,
begráta, gráta öfver ; sörja [öfver],
piangoláre se piagnucolare.
piang[ol]éso a., gråtmild, gråtfull ; förgråten,
badande i tårar,
pianigiáno a., slätt-. — sm., slättbo,
pianino adv., helt sakta, långsamt,
pianista sm. o. sf., pianospelare,
pianospe-lerska.
piáno I. am jämn, slät; plan; (fig.) klar,
tydlig, begriplig ; sakta ; mild ; långsam ; tyst.
— II. sm., slätt, -land, -bygd ; [grund-]
plan. planritning, karta; våning; plan yta;
hylla; [forte]piano; [Y.7] terreno,
bottenvåning ; al — terreno, på nedra botten ; il
— nobile, första våningen ; in —, i
jämnhöjd ; vågrätt. — III. adv., sakta, tyst,
stilla, långsamt ; varsamt ; pian —. helt sakta,
långsamt, steg för steg, i sakta mak; chi
va —, va sano [e va lontano], den, som
går långsamt, g&s säkert [o. kommer långt].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
