Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sollecitamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sollecitaménto adv., raskt, flinkt, hurtigt,
fort; med trägen omsorg,
sollecitaménto sm., enträgen anhållan, bön,
begäran; påskyndande, pådrifvande.
sollecitáre I. va., enträget, ifrigt bedja,
anhålla [om]; förmå, drifva, egga, uppmana,
locka, yrka ; påskynda, pådrifva, mana på ;
— il passo, raska på, gå fortáre. — II.
vn., skynda sig, hasta, ha brådska, ~si,
lägga på sinnet, ta itu på allvar; uppvakta
vederbörande för att vinna ngt.
sollecitatóre sm., en som enträget anhåller
&c.
sollecitazióne sf., enträgen anhållan &c.;
uppmaning, anmodan,
sollécito a., ifrig, rask. skyndsam, snabb,
snar; ferm, kvick; omsorgsfull,
samvets-grann, omtänksam ; tidig [af sig] ; orolig,
bekymrad ; essere —, (äfv.) gå tidigt upp.
sollecitùdine sf., skyndsamhet, brådska;
ifver, flit; omvårdnad, trägen omsorg;
bekymmer, oro ; uppmaning, anmodan,
uppdrag.
solleóne se abbadia.
solleticaménto sm., kittlande, kittling &c.
SOlleticáre va., kittla, reta; smickra, smeka,
behaga.
sollético sm., kittlande, kittling; retelse;
(fig.) nöje; fare [ii] —, kittla; temere il
—, icke kunna fördraga att bli kittlad; (fig.)
ej förstå skämt,
sollevaménto sm., upplyftande &c.; (fig.)
lättnad, lindring, hugnad, hugsvalelse;
uppror, resning; (geol.) höjning; — di cuore.
kväljning, äckel, vämjelse.
SOlleváre va., lyfta [på. upp]; (fig.)
upphöja, gynna; uppröra, uppvigla, förleda till
uppror, sätta upp ; uppreta ; [upp]väcka ;
lindra, lisa, hugsvala, vederkvicka, förströ;
— reclami, reklamera, ~si, [upp]resa sig,
göra uppror ; lyfta, resa på sig, höja sig ;
lyftas; (om hafvet:) häfva sig; roa, förströ
sig, skaffa sig lättnad, lindring.
80iievät0 a. o. pp., tröstad, stärkt,
vederkvickt ; hög, upphöjd ; upprörd,
sollevatóre sm., upprorisk, upprorsmakare,
upprorsstiftáre,
sollevazióne sf., upplyftande &c.; (fig.)
uppror, resning ; lättnad, lisa, hugsvalelse ;
vederkvickelse, förströelse.
80llicitáre se sollecitáre.
sollièvo sm., lättnad, lindring, lisa, hugnad,
hugsvalelse; vederkvickelse, förströelse.
SOl I ióne sm., rötmånad.
8ÓII0 a., mjuk, lös; slapp,
soliuccheráre va., röra; uppfylla med
glädje. — vn. o. ~si, vara utom sig af glädje,
bli rörd.
solluccheráta sf., sollùcchero fsm., glädje;
vällust.
Solmóna sf., (geogr.) stad i Södra Italien.
8ÓI0 La., ensam, allena; öde; utmärkt,
ensam i sitt slag; un —, il —, en enda, den
enda; il papa —, endast påfven; da —, af
sig själf[t] ; för sig själf ; al — pensarci, al
— pensiero, vid blotta tanken därpå ; a — a
—. da — a —, på tu man hand, mellan
fyra ögon; — —, tutto —, alldeles ensam.
— II. adv., endast, blott, bara; che, om
blott. — III. sm., solo[stycke ; -parti, [–stämma],-] {+-stäm-
ma],+}
Solóne sm., (hist.) Solon.
80lstiziåle a., solstånds-.
solstfzio sm., (astr.) solstånd.
SOltánto adv., endast, blott, bara; — che,
om blott,
solùbile a., löslig, som kan lösas,
solubilitá sf., löslighet; (ibi.) vederhäftighet
Solùra sf., (geogr.) Solothurn,
solutivo a., (läk.) afförande, lösande. — sm.,
laxermedel,
solùto pp. af solvere.
solutóre se abbadia.
soluzióne sf., lösning; upplösning; in —, 1
upplöst tillstånd,
solvènte a., [upp]lösande ; vederhäftig,
solventézza, solvènza sf., vederhäftighet.
SÓlvere va., knyta 1. lösa upp; [upp]lösa;
[komma att] smälta ; bringa till lösning,
afgöra ; förklara ; — il digiuno, bryta fastan,
solvibile a., vederhäftig; löslig,
solvibilitá sf., vederhäftighet,
solvitóre sm., en som löser [svårigheter,
etc.].
SÓma sf., börda, lass; tyngd; (fig.) börda,
tvång, beroende ; förtryckt ställning; kropp;
bestia da —, lastdragare, ök ; a some, i öf»
verflöd, i ymnighet.
somaréilo sm., liten åsna.
80mår0 sm., åsna; lastdragande djur,
lastdragare, ök; (fig.) åsna, fä, nöt.
somière, somiéro sm., [last]dragare, ök.
somigliánte a., lik[a] (a); liknande, dylik,
likadan.
somiglianteménte adv., likaledes, likaså,
somigliánzá sf., likhet; afbild.
SOmigliáre vn., vara lik (a); tyckas, synas,
förefalla, ~si, likna, vara lik hvarandra;
vara sig lik; vara enahanda.
Sómma sf., summa; höjdpunkt; resultat; in
—, med ett ord, kort sagdt, korteligen;
dare in —, gifva på beting ; far —,
föröka sig.
80mmác[c]0 sm., sumack; saffian,
sommarnénteaafe., högligen, ytterst, mycket;
summariskt.
SOmmáre va., (mat.) hopsummera; räkna;
— a, belöpa sig på.
sommariaménte adv., summariskt &c.; i
sammandrag,
sommário a., kort, -fattad, summarisk. —
sm., sammandrag, innehåll i korthet.
SOmmáto sm., [total]summa. — pp. af
sommare; tutto — 1. sommata ogni cosa, alle
noga öfvervägdt; inalles.
Sommèrgere va., sätta under vatten,
öfver-svämma; fördränka, nedsänka. — vn. o.
~si, sjunka; gå i kvaf, kantra; drunkna,
sommergibile a., som kan försänkas &c.
sommergiménto sm., sommersióne sf,
öfversvämmande, fördränkning,
sommèrso pp. af sommergere.
somméssa sf., underlag, grund,
sommessaménte adv., [he[t] sakta, lågt.
somniessióne sf., underkastelse, -kufvande;
undergifvenhet, underdånighet ; hörsamhet,
lydnad.
sommessivaménte adv., undergifvet, under-
dånigt, ödmjukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
