- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
527

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spesare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


prie spese, på egen bekostnad; imparáre
a[l[e] proprie spese, blifva vis af skadan;
essere condannato nelle spese, bli dömd att
betala rättegångskostnaderna; far fare delle
spese, ådraga kostnad; -valere 1. francáre
la —, löna mödan, vara lönt 1. värdt.
spesáre va., bestrida omkostnaderna för;
bestå födan åt, underhålla,
spesáto a., utan några omkostnader, fritt,
spéso pp. af spendere.
spessaménte adv., tätt; ofta.
spessáre va., göra tjock[are], tät[are]. /—Si,
bli tjock, tät, tjockna, tätna; koka in.
spesseggiaménto sm., tät förekomst, tätt
upprepande &c.
spesseggiáre va., återupprepa, ofta göra.
vn., ofta före- 1. återkomma,
spessézza sf., tjockhet, tjocklek, täthet ; tät
förekomst; (ibi.) storlek; — di popolo,
folkhop, -massa,
spessire va., göra tät[are], tjock[are]. — vn.
0. /~si, bli tjock, tät, tjockna, tätna.
Spé880 I. a., tjock, tät; tät, flitig, ofta före-
1. återkommande ; spesse volte, [tidt o.]
ofta. — II. adv., ofta; <— —, mycket ofta.
spessóre sm., ‡ tjocklek, tjockhet, täthet;
omfång,
spetezzáre va., p fjärta.
Spettábile a., märklig, anmärkningsvärd;
hedervärd, ärad.
spettabilitá sf., ärad, aktad
samhällsställning.
spettácolo sm., skådespel, syn, anblick;
teatraliskt skådespel, spektakel,
spettacolóso a., uppseendeväckande,
praktfull, effektfull,
spettánte a., tillhörande, tillhörig;
angående, beträffande,
spettanza sf., befogenhet, behörighet,
dom-värjo.
spettáre vn.: — a, tillhöra, -komma ;
beträffa, röra, afse, angå ; ció non mi spetta.
det angår, rör mig icke; ora spetta a me,
nu är det min tur.
spettatóre sm., åskådare,
spettatrice sf., åskådarinna.
spettazióne sf., förväntan, hopp.
spettegoláre vn., pladdra, sladdra. — va.,
utbasuna.
spettlnáre va., rufsa om. till; taga ned
håret.
8pettoráre va., hosta upp [slem]. — vn. o.
—Si, blotta sitt bröst, blotta barmen;
utgjuta sitt hjärta; hosta o. spotta,
spettoráto a., uppfläkt i bröstet, med
blottad barm.
spettrále a.,(fys.) spektral-, i spektrum,
spèttro sm., spöke, spökbild ; gengångare ;
(fys.) spektrum,
spettroscópio sm., spektroskop.
Spézia sf., (geogr.) stad i Ligurien.
spézia se specie.
speziále a., särskild &c. (se speciale). —
sm., droghandlare, specerihandlare ;
apotekare : (äfv.) apotek,
spèzie Sf- sing.. se specie. — sf., pt.,
specerier, kryddor, droger,
spezierfa sf., apotek; (ipl.) specerier,
kryddor.
8pezÌÓS0 se specioso.
spezzábile a., som kan brytas 1. gå sönder,
skör, spröd,
spezzacatenácci sm., skräflare.
spezzaménto sm., afbrytande, brytning &c.
spezzáre va., [af]bryta, slå 1. bryta sönder,
bräcka, knäcka, krossa; (fig.) uttrötta;
förkrossa, smärta, /~si, brytas, knäckas; gå
sönder, brista,
spezzataménte adv., i bitar; (fig.) utan ngn
ordning; stycke-, stöt-, bit-, ryckvis; med
[ständigt] afbrott; då o. då.
spezzáto I. pp. (a.), sönderbruten &c. (se
spezzare) : moneta spezzata, små-, lösmynt;
alla spezzata, med [ständigt] afbrott; då
o. då; i flera repriser, bit-, ryckvis. — II.
sm., stycke, bit; — di vitello, (kok.)
kalf-kött, skuret i små tärningar,
spezzatura sf., se spezzamento.
spezzettáre va., stycka, hugga sönder, skära
i små bitar,
spia sf., spion, spejare; polisspion;
underrättelse ; tecken ; titthål [i dörr] ; far la
—, spionera,
spiaccicare va., [ned-, för]trampa, stampa.
»—Si, krossas; bli mjuk, degig,
spiacènte a., obehaglig, misshaglig,
förarglig. förtretlig; esseredi, (äfv.) vara
ledsen, bedröfvad öfver [att],
spiacére vn., vara obehaglig, misshaga ;
stöta; bedröfva; mi spiace il..., jag är
ledsen öfver att...
Spiacévole a., obehaglig, förarglig;
förtretlig, ledsam,
spiacevolézza sf., obehagligt, otrefligt sätt,
uppträdande, lynne, etc.
spiacevolménte adv., obehagligt, förargligt
&c.
spiággia sf., [hafs]strand ; trakt,
spiaménto sm., spioneri; spionering,
spejande.
spianaménto sm., [aflämnande, afplattning,
afplattande &c.; nedrifning, rasering; (fig.)
undanrödjande ; förklaring,
spianáre va., [af]jämna; göra jämn, slät,
sláta ; $ planera ; kafla ut ; nedrifva,
förstöra, rasera; (fig.) undanrödja, utjämna;
förklara, tyda, utlägga, tolka ; — il fucile.
sikta, lägga a.:le costure ad uno, f
prygla upp ngn.
spianáta sf., spianáto fsm., jämn o. öppen
plats framför byggnader o. fästningsverk,
spianatóio sm., ⚓ kafie.
spianatura sf., se spianamento.
spiáno sm., öppen plats framför byggnader,
etc.; a tutto —, i ymnighet o. utan afbrott,
spiantaménto sm., omplantering &c.
spiantamóndi sm., storskräflare.
spiantáre va., plantera om, sätta om;
upprycka med rötterna; (fig.) förstöra,
nedrifva, rasera; omintetgöra, tillintetgöra. —
f—SÌ, ruineras, bringas till tiggarstafven.
spiantáto pp. (a.), omplanterad, uppryckt;
nedrifven, förstörd &c.; p ruinerad, pank,
utan ett öre på fickan. — sm., eländig,
afsigkommen stackare, tiggare.
spiánto sm., förstoring; dare io ~. förstora,
ruinera.
spiáre va., be-, Utspeja, utspana, -spionera,
-lura; speja, spionera på; observera, passa
på. — vn., spionera.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free