Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sugante ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•ugánte a., [upp]sugande ; carta —»
läskpapper.
3ugáre va., suga [ut, ur, upp, i sig, på];
(äfv.) gödsla. — vn., slå igenom (om
papper),
sugátto se scatto.
Buggellaménto sm., förseglande Sic.
•uggeliáre va., försegla; sätta sigill på,
under; (fig.) besegla, befästa; sätta sin
prägel på ; 0 fästa med murbruk, svafvel, bly
o. d.; [ti[l]hartsa; igenkitta ; tillstoppa,
-slu-ta; brännmärka [en brottsling], — vn., gå
Igen 1. ihop; sluta hermetiskt till.
euggeliáto pp. (a.), förseglad, tillsluten &c.;
hemlig,
suggellatúra sf., se följ.
suggéllo sm., sigill, signet; Insegel ;
försegling, förseglande ; (fig.) stämpel, prägel ;
märke ; afslutning, sista hand; apporre i
suggelli, (jur.) försegla ; sotto — della
confessione, under tysthetslöfte.
Bùggere se succiáre; (äfv.) förslösa,
suggeriménto sm., ingifvande, ingifvelse,
inrådan, intalan, tillstyrkan,
suggerire va., [in]gifva, bibringa, intala,
in-råda ; anstifta ; suggerera ; sufflera, hviska
åt.
suggeritóre sm., sufflör; en som hviskar [åt
kamrater] ; buca del —, sufflörlucka.
suggestióne sf., ingifvande, ingifvelse,
Inrådan &u, (läk.) suggestion; försåtlig fråga,
suggestivaménte adv., gnm suggestion; gnm
försåtligt tal.
suggestivo a., förledande, snärjande,
försåtlig.
suggett... se soggett...
suggezióne sf., underkastelse, beroende;
tvång, besvär; (ibi.) blyghet, rädsla ; se äfv.
soggezione; pigliar — di. taga anstöt af;
senza —, fri o. obesvärad, ogenerad[t],
sùghera sf., se sughero.
sugheréto sm., skog af korkträd.
súghero sm., korkträd, -ek; kork,
sugheróso a., korkartad.
sùgna sf., svinister; späck,
sugnácclo sm., njurfett.
sugnóso a., fet, flottig.
SÙgo sm., saft; must ; saf[ve] ; spad, jus;
gödsel ; (fig.) det bästa af ngt, must,
kärna; senza -, utan ändamål ; non c’è —,
det är ju alldeles orimligt, det är bara
nonsens; det lönar ej mödan,
eugosaménte adv., på ett kraftigt, kärnfullt
sätt.
sugositá sf., saftighet &c.; saft, must.
sugóso a., saftig, mustig, närande, kraftig;
innehållsrik, kärnfull,
suicida sm., själfmördare.
sulcldársl vr., begå själfmord, taga lifvet af
sig.
suicidio sm., själfmord.
SUililo sm., fläsk.
SUfno a., svin-; (ss. subst.:) i suini, svinen,
sulfùreo a., svafvelaktig, svafvel-,
sullodáto a., [för]bemält.
sullogáre -va., uthyra i andra hand.
Sulplzio sm., (np.) Sulpicius.
sultana sf., sultaninna.
SUltanlno sm., ett turkiskt guldmynt (ung.
ss en dukat).
SUltáno sm., sultan.
Sumátra sf., (geogr.) Sumatra.
8ummentováto, summenzionáto ofvan-
berörd, förbemält.
8Ummúltlplo se sottomultiplo.
Sund (il) sm., (geogr.) Öresund, Sundet.
Sùnda (isole della), (geogr.) Sundaöarna.
sùndico a.: lo stretto —, Öresund.
SÙnto sm., sammandrag, förkortning; utdrag;
öfversikt, hufvudinnehåll.
suntuário a., beträffande lefnadskostnader j
legge suntuaria, förordning mot lyx.
8UntU0Saménte adv., präktigt, praktfullt,
suntuositá sf., yppighet, prakt, ståt.
suntuóso a., präktig, praktfull ; yppig;
kostsam, dyrbar.
8ÙOpron., hans, hennes, dess, sin ; (ss. subst.:)
il —, sitt; sin egendom, tillhörighet, etc.;
metterci del —, göra sitt till, bidraga,
hjälpa till [med ngt] ; sätta till ngt [i en affär];
i suoi, hans anförvanter, vänner, etc.; de
sina ; fame qualcheduna delle sue. ha
upptåg för sig, göra galenskaper ; dir la sua,
säga sin mening; aver dalla sua, ha på
sin sida.
suócera sf., svärmo[de]r.
suócero sm., svärfa[de]r.
suóla sf., sula; (vani.) le suola {pl. af suolo),
sulor.
8UÓI0 sm., mark. grund; jord, jordmån; golf;
lager, hvarf, skikt, bädd ; sula ; (i pl.) le
suola, sulorna ; a —, i lager, i hvarf,
suonáre m. fl., se sonare, etc.
suóno sm., ljud, läte, ton, klang ; skall ;
spelande ; rykte ; a — rfi bastonate, med
käpprapp; canto e —, sång o. musik,
suóra sf., syster; nunna,
superábile a., öfverstiglig, öfvervinnelig,
superáre va. o. vn., stiga, gå öfver, högre
än ; öfvergå, -träffa, gå utanpå ; öfverstiga,
-skrida, gå [ut]öfver ; öfvervinna ; få
öfverhand ; — un esame, gå igenom [i en [-examen].-] {+exa-
men].+}
SUperbaménte adv., högmodigt; präktigt,
ståtligt &c.
supèrbia sf., högfärd, högmod, stolthet;
dryghet, högdragenhet ; öfvermod,
förmätenhet; levarsi, montáre 1. venire in —,
mettere su —, bli högmodig &c.
superbi08aménte, superbióso se
superbamente, superbo.
superbire vn., högmodas, högfärdas, bli
hög-modig.
superblúzza sf., fåfänga, fåfäng ära.
supèrbo a., högfärdig, stolt, hög-,
öfvermo-dig ; dryg, spotsk, stursk, högdragen;
präktig, praktfull, lysande, härlig, ståtlig,
utmärkt; andar — di. vara stolt öfver,
superediflcáre va., påbygga,
supererogazióne sf. öfverloppsgärning,
-verk.
superfetazióne sf., (fysiol.)
öfverbefrukt-ning; (fig.) onödig tillsats, onödigt tillägg.
8uperficiále a., ytlig, på ytan; (fig.) ej
grundlig, lindrig; grund,
superficialitá sf., ytlighet.
superficiaiménte adv., ytligt,
superficie sf., yta; ytinnehåll; areal; yttre;
ytlighet, ytlig kunskap; alla —, utanpå.
superfluaménte adv.. Öfverflödigt, onödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
