Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - toccata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gar]; spela [pä ett instrument] ; (litter. ibi.)
behandla ; — il polso, känna på pulsen ; —
la mano ad uno, taga ngn i hand, ge ngn
ett handslag; trycka ngns hand ; — con mano,
(fig.) inse, ha klart för sig; — un tasto, slå an
en sträng; — il cielo col dito, (fig.) vara utom
sig af glädje ; — di sproni, sporra, egga;
— sul vivo 1. nel vero, djupt såra ; —
da-nari, lyfta, uppbära pengar. — II. vn.,
angå, beträffa, röra, afse; tillhöra,
-komma; vidkomma; a chi tocca} hvems tur är
det [att spe[a]? hvem skall spela? tocca a
me, det är min tur; — in sorte, komma
till del, falla på ngns lott; — di, vidröra
med några ord, nämna ngt om. — III. sm.,
vidrörande, kontakt.
toccata sf., vidröring, beröring; (mus.)
förspel.
1. tócoo (uttal, med slutet o) a. (pp.), vid-,
berörd; (fig.) rörd, — sm., känsel; beröring;
hammarslag; klockslag, slående mot
klockan; pekpinne; (mål.) penseldrag,
mål-ningssätt ; al —, klockan ett ; al — e mezzo,
kl. half 2 ; è il —, klockan är ett ; fare al
— draga lott [med fingrars uppräckande];
pietra da —, probersten.
2. tócco (uttal, med öppet o) sm., stycke,
bit, skifva; hög tygmössa, barett; un —
d’uomo, en stor o. stark karl.
TÓdi sf., (geogr.) stad i Italien,
toelètta se toletta.
tóga sf., [romersk] toga ; [advokaters,
domares, professorers, etc.] ämbetsdräkt, kåpa,
talar.
togate a., hörande till ämbetsdräkt, ämbets-
manna-, magistrats-,
togato a., som bär toga 1. talar. — sm.,
jurist, domare, magistratsperson,
tógliere va., taga; taga (skaffa, flytta, föra)
bort, undan 1. ut; aftaga; borttaga, -föra,
-rycka, -slita, -röfva, -snappa, -skära,
-hugga; från-, betaga, afhända, be-, frånröfva;
(fig.) befria, frigöra, rädda, hjälpa undan;
hindra, afhålla; mottaga; ció non toglie
che.... detta hindrar ej att... ; tolga Iddio
che ...l Gud förbjude att... i — a credito,
köpa (taga) på kredit ; — moglie, gifta sig;
— in pace, tåla, uthärda, fördraga ; — di
mira, sikta, syfta på, åsyfta, ha till
ögonmärke, i sikte ; t* su di sè, taga på sig
ansvaret för ; — la volta, gå [ngn] i förväg.
~si, taga af sig; gå undan 1. bort; maka
[på] sig ; aflägsna sig ; — il cappello, taga
af sig hatten ; — di dinanzi altrui, gå ur
vägen för ngn ; — dai piedi di uno, låta
ngn vara i fred, ej störa ngn; rymma
fältet ; — d’addosso, befria sig från; taga,
kläda af sig; — la sete, stilla sin törst.
togliménto sm., borttagande, -förande &c.;
stöld.
toh! interj., se här! nej men! — —, se
bara J nej se ! [nej] verkligen ! åh 1
tokái sm., tokajervin.
tóla sf., järnbleck,
tólda sf., i däck.
Tolédo sf., (geogr.) Toledo.
Tolemåide Sf, (geogr.) Ptolemais.
tolètta sf., toilett[bord, -spegel, -rum] ;
klädsel, dräkt,
tollerabile <*., dräglig.
tollerabiiménte adv., drägligt,
tollerante a., fördragsam,
tolleranza sf., fördragsamhet, tolerans,
tollerare va., fördraga, tåla; hafva fördrag
med.
Tolom[m]éo</b> sm., (hist.) Ptolemeus.
Tolóne sf., (geogr.) Toulon,
tolonése sm., invånare i Toulon.
Tolósa sf., (geogr.) Toulouse,
tolosáno sm., invånare i Toulouse,
tólta sf., borttagande; byte; essere — di,
vara anhängare till.
tólto pp. af togliere.
tölö sm.: balsamo di —, (farm.) tolubalsam.
tóma: promettere 1. fare Roma e —, lofva
guld o. gröna skogar,
tomaio sm., öfverläder [på skodon],
tornáre vn., falla hufvudstupa, ramla,
tomasélla sf., köttbulle.
Tomaso sm., (np.) Tomas, Tom.
tomáta sf., tomat.
tómba sf., graf, grift; grifthvalf, grafkor;
grafvård, -plats, -sten, minnesvård; håla;
lada.
tombacco sm., ⚙ rödmetall, tombak.
tómbola sf., tombola; lotterispel.
tombolare vn., falla hufvudstupa, ramla,
tumla öfver ända, omkull; (fig.) stupa, göra
kullerbytta ; far —, störta, bringa på fall.
tombolata sf., kullerbytta,
tombolétto a., knubbig, tjock o. fet.
tómbolo sm., kullerbytta; knyppeldyna;
cylindrisk dyna på en divan ; fare un —,
stupa kullerbytta,
tombolóne sm., tjock fo. fet barnunge, litet
trindt barn.
tomentóso a., (naturv.) luden, filt-ullig,
tomismo sm., (teol.) Tomas ab Aquinos lära
om nådavalet,
tomista sm., (teol.) anhängare af föreg.
Tommaso se abbadia.
1. tómo (utt. med öppet o) sm., (boktr.) del,
band, tom ; (fig.) p galgfågel, odåga, »skön
juvel».
2. tómo (utt. med slutet o) sm., kullerbytta,
tónaca se tonica.
tonacélla sf., liten tunika ; (liturg.) dalmatika
(ett slags mässhake),
tonalitá sf., (mus.) tonart,
tonaménto sm., åskans mullrande, åska,
dunder.
tonánte a., dundrande, mullrande, åskande;
il bronzo —, (poet.) kanonen,
tonáre vn., åska, dána, dundra (äfv. fig.),
tonchiáre vn., vara angripen (förtäras) af sä-
desmask.
Tonohino sf., (geogr.) Tonkin.
tónchio sm., sädesmask, vifvel.
tonchióso a., angripen af sädesmask; full af
sädesmask; (fig.) smutsig, snuskig,
tónda sf., rundskrift.
ton dáre va., [af]runda ; göra rund ; (äfv.)
klippa; skära,
tondatúra sf., afrundande ; klippning,
tondeggiaménto sm., se tondezza.
tondeggiánte a., nästan rund; trind[lagd];
upphöjd; rågad,
tondeggiáre va., [af]runda; göra rund,
rundskära. — vn., vara nästan rund; bli rund.
tèndere se tosare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
