Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
heter något, som jag hvarken kan eller vill minnas.
Lätt mottaglig för intryck, en improvisatör-natur, som
Falkman var, blef han vunnen för den nya tron,
fen-nomanin, och hade inom några år .... . men
därom senare.
* -X-
■äf
Sommaren 1880 sändes jag på en
inspektionsresa längs finska gränsen mot kejsardömet, för att
inspektera tull- och lotsbyggnaderna å denna linje.
Samtidigt erhöll jag ett förordnande att afgifva
utlåtande öfver Imatra eländiga hotell. Jag började
den oförgätliga resan med en seglats till Högland,
Tytärsaari och Björkö, däifrån jag, dels ridande,
dels åkande följde Systerbäcks gränslinje åt, tvärt
öfver Karelska näset till Ladoga. En resa, för mig
lika intressant, som den jag gjort ett par år tidigare
tvärs igenom Peloponesen. Från Ladoga for jag
med svidande hjärta upp till Imatra. Jag visste i
hvilket estetiskt och hygieniskt lägervall platsen låg.
Jag hade sett denna grandiosa plats, då furuskogen
stod hög och majestätisk kring det brusande fallet,
då C. L. Engels i sträng dorisk stil uppförda
paviljong prydde den enkla naturparken som omgaf
forsen. Då kommo poetiska själar, vänner af vårt
land, af sitt land, till denna — jag vågar, oaktadt
det döfvande dånet säga, — tysta plats för att i
stillhet ägna några timmar åt betraktande af denna
härliga naturföreteelse. Nu stod där en i tysk stil
uppförd, ordentligt ful och stor träkåk.
Peiersburg-ska cocotter och deras slarfviga, öfvermodiga cicis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
