Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250.
jag känt och hört, någonsin ens tänkt studera vid
akademin i Petersburg. Det var en sak som föll
af sig själf.
Han märkte min förlägenhet, och med sin starka
stämma, som, tycktes det mig, måste höras öfver
hela våningen, sade han: „Det är bra, det tycker
jag om, så ha de andra finnarna också, utom
Mell-gren, sagt. Jag känner för öfrigt Petersburgs
akademi, där finnes en duktig italiensk professor och
stora ressurser har den inrättningen. Ni är
välkommen. För öfrigt, ni har redan hört att de trenne
finnar jag nämnt hedrat sig här; de höra till mina
käraste elever".
Så skref han upp mitt namn och skakade
kraftigt hand med mig. „Ja ni är inskrifven nu,
och har ni samma gry som de andra jag nämnt,
så blir vi goda vänner. Gå upp i flygeln midt
emot, anmäl er hos professor Haverman, installera er
så godt ni kan. Jag kommer om några dagar upp
och ser om er." Så var den saken klar.
„Skall jag icke anmäla mig hos akademins
direktör?"
»Nej, det behöfs ej", han skrapade sig i det grå
knollriga håret, „ja, det vill säga jag gör det själf.
Han måtte ha glömt anmälningen; jag gick i
trenne veckors tid vid akademin utan några
kalami-teter, men då brast det lös. J. Boklund kom öfver
mig, men det var en historie för sig, som slutade
med att Scholander tog allt på sin breda rygg.
Det stack i mig, att Scholander talat i så
van-vördiga ordalag om gamla Sverige. Jag kunde icke
låta bli att ge min förargelse luft, när jag relaterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
