Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - LIX. Skaldeåret. 1900
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det finns dikter i själen.
I själen dikter klinga,
som aldrig blifva hörda.
De kännas där, men inga
tryckts ned • af ordens börda.
Poem, dem andar sjunga,
blott Gud förstår. De orden
af ingen mänsklig tunga
bli sagda här på jorden.
Det är din ungdoms drömmar,
som lyckan bragt med stafven.
Det är den frid, som strömmar
till dig från öppna grafven.
Det är de varma böner
om himmelsk kärlekslycka,
med hvilka jordens söner
sin prosa se’n utsmycka.
Det är ett barnalöje,
en tryckning af små händer;
det är hvart skuldfritt nöje,
som rena tankar tänder.
Vi skalder söka flicka
de rim om ideafet,
som på vårt hjärta pick a
likt kycklingen i skalet.
Men då vi söka bilda
de ord, vi tyckt oss höra,
de blifva fjärran skilda,
och ingen skall dem höra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
