Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Första kapitlet. Vrchlickýs lyrik - 3. Patriotism och “kosmopolitism“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa dom! Allt är möjligt i vår tid, då den ena barbaren
drar svärdet mot ett lands frihet och den andre lägger
munkafle på dess tungomål!“ I “Michal Szwejcer“
(XXXV) besjunges en gammal polsk emigrant, som
svärmade for towianismen och som jämte sin landsman
Roz-wadowski af misstag sköts i Paris efter kommunens
störtande, då han midt i natten satt och läste sin älsklingsbok
“Polska folkets pilgrimsfärd" af Mickiewicz:
"Än hviskade en stämma: Vi befrias,
ty Polen ännu ej förloradt är.
De bidade sitt fosterlands Mess ias.“
Mickiewicz, hvars stora fantastiska sorgespel
“Dödsfesten“ *), Dpiady, Vrchlicky utmärkt öfversatt, har ock
gifvit stoff till de små dikterna “M. i Santa Croce“
(XLIV) och “Vid Mickiewicz-monumentets invigning“
i Krakau (LVII). — “Vid budskapet om Kornel
Ujej-skis död" (LIV) förhärligar den skalds odödliga minne,
hvilken skrifvit en sång, som brusat fram öfver Sibiriens
isar och till Seinens stränder (den bekanta polska
nationalhymnen “Z dym em poéaröw“, närmast skrifven med
anledning af de galiziska bonderevolterna på 1840-talet). Men
äfven för det modärna Polen har Vrchlicky en va*ken blick.
“Polonia“ (XLIV) handlar om ett nytt, arbetande Polen,
som ännu ej gått under. Vid Sienkiewicz-jubileet bragtes
en hyllning “Till Polen" (LXI), som “pånyttfödts i
Europa genom Sienkiewicz’ diktning“, och Helena
Mod-rzejewska (XXXVT) har med sin konst likaledes
pånytt-födt detta förödmjukade och sargade Polen. — Af polska
skalder äro ock några litterära profiler tecknade i
sonettsamlingarna: Mickiewicz i XI och XXI, Adam Asnyk i
XXXVI och XL, Krasinski och Slowacki i XI samt
Boh-dan Zaleski i XVII. Af slaviska skalder utanför de
polsk-cechiska (västslaviska) språkgränserna nämnas endast
rys-same Gogolj (XI), Puäkin (XXXI) och Lermontov (XL).
Det är sålunda å andra sidan ej underligt, att Vrch-
*) En artikel därom i Nordisk Tidskrift 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
