- Project Runeberg -  Jac. Berzelius. Reseanteckningar /
241

(1903) [MARC] Author: Jöns Jacob Berzelius With: Henrik Gustaf Söderbaum
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24 JUNI.

241

närmast omgåfvo oss, tämmeligen klart; men dalens botten
låg svept i mörkret. Nu slog klockan nio i tornet af en
kyrka ned i dalen. Vi kunde ej mer se den, och de
långsamma, högtidliga klockslagen, som voro ett slags
tre-klämt, syntes oss komma ur det inre af berget på
dalens andra sida. Vi hade redan en romanstämning, och
nu voro vi med själ och kropp hvar och en i utvecklingen
af sin roman. Jag bör likväl icke här förbigå ett
smärtande intryck, som blandade sig med förtjusningen af vår
romantiska sinnesställning, det nämligen som vi fått af
sadeln och som ansenligt förlängde den sista halfva
timmen af vår vandring. Temperaturen, som vid bergens
topp ännu fordrade kapprocken, ökades under
nedstigandet, så att denna slutligen blef alldeles öfverflödig. Som
månen hade sänkt sig bakom det höga berget i väster och
det begynte bli full natt, nedkommo vi på bottnen af
Ardèche-dalen och anlände efter några minuter till byn
Mayrès, där vi togo in på ett, för att vara beläget i en
bondby, tämmeligen godt värdshus. Vår värdinna var en
liten tjock och låghalt gumma, som genast gaf sig i
mycket språk med oss, under det hon och hennes dotter, som
också var gift, bäddade våra sängar. De gåfvo oss många
välmenta råd i afseende på vår stenletning följande dag,
af hvilka en del kommo oss till pass vid vår ledsvens
fullkomliga okunnighet om de ställen vi egentligen ämnade
bese.

Den väg vi utföre och långs efter Mayrès-bergen
färdats, är ett ofantligt dyrbart arbete och liknar som ett
bär de gravyrer jag sett af vägen öfver Simplon. Det är
en stor och bred landsväg, som ämnades till att bli stora
vägen från Paris till Marseille, och som detta var den
svåraste delen däraf, så gjorde man den först. Detta arbete
var redan färdigt under Ludvig XVI; under revolutionen
hörde det till uttrycket af detta eftertänksamma folkets nit
för friheten att nedbryta sidomurarna vid brådstörtningar och
nedstjälpa det kungliga arbetet i afgrunden. Nu begynner

Berzelius, Reseanteckningar. 31

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:29:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jbreseant/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free