Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Cesca gömde sitt brev och lyfte huvudet — skakade
litet på det som om hon velat jaga bort någonting.
»Ja, du får ursäkta min gosse — nu kör vi.» Hon
och Jenny satte sig på framsätet: Cesca skulle köra själv.
»Det var väldigt hyggligt av dig, Gunnar, att du kunde
komma. Skall det inte bli livat att vara tillsammans vi
tre igen, några dagar? Jag skall hälsa er båda två från
Lennart!»
»Tack! Står det bra till med honom?»
»Ja då. Bara bra allting. Ja, men det var väl
genialiskt av pappa och Borghild att de reste sin väg. Jag är
ensam på gården med Jenny nu, ser du, och gamla Gina
står på huvudet för oss — det är härligt.»
»Ja, det är roligt att se er igen, små flickor.»
Han log så öppenhjärtigt mot dem båda. Men Jenny
inbillade sig att hon sett en underligt allvarlig liten glimt
där bakom. Och hon visste att hon såg vissnad och trött
ut, och Cesca i den billiga färdigköpta linnedräkten
liknade en backfisch, som började att bli gammal utan att ha
varit vuxen. Det var som Cesca blivit så liten på det här
året — men hon kvittrade och pratade i ett om vad de
skulle ha till middagen och om kaffet som de skulle dricka
i trädgården och om all den likör och visky och selters,
som hon hade köpt hem.
Då Jenny kom upp på sitt rum om natten satte hon
sig vid fönsterkarmen och lät det friska luftdraget, som
viftade mellan gardinerna stryka över sitt ansikte. Hon
kände sig ganska full — alldeles obegripligt var det, men
ett faktum.
Hon kunde inte förstå hur det hade gått till.
Halvannan pjolter och ett par små glas likör var allt vad hon
druckit, och det ovanpå kvällsmaten — hon hade
visserligen inte ätit mycket, men hon hade ingen aptit på sista
tiden, och starkt kaffe hade hon också fått.
Kanske att det just var kaffet — och cigarretterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
