Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Uppsatser - Bidrag till kännedomen om sammansättningen af svensk töreolja, af Hilding Bergström och Oscar Fagerlind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
för en ingående undersökning af Atterberg, »Om
furutjärans terpener» (Öfversikt K. Vet. Ak. Förh.
1877 n:o 6).
Man nar velat förklara törets uppkomst på så
sätt, att i den kvarlämnade stubben genom rotens
fortfarande lifsverksamhet stora mängder af
terpentin och hartsartade kroppar samla sig. Enligt våra
undersökningar »Tore som råmaterial för
terpentin-olja och kolofonium»l) har den färska stubben i sin
kärna ungefär den kådhalt, som sedermera
återfinnes hos det »mogna» töret.
Genom fraktionerad destillation af 10 kg
lut-renad råolja uppdelade Atterberg densamma i två
specifikt skilda hufvudprodukter, terpenkolvätena
pinen och sylvestren, hvilket senare härigenom för
första gången påvisades. En obetydlig kvantitet
fördroppar erhölls, men inga föreningar isolerades
ur dessa. Ofvanför sylvestrenfraktionen erhöllos
gulnande till svartnande oljor. Författaren synes
hafva sökt seskviterpener, men lämnat frågan om
deras existens oafgjord.
Det af Atterberg påvisade kolvätet sylvestren
undersöktes närmare af Wallack, hvilken fann dess
karaktärer betydligt afvika från de af Atterberg
angifna. Aschan och Hjelt2) påvisade sylvestren i
utfluten tallkåda, äfvensom i finsk terpentinolja
erhållen genom törekolning. Sedermera har Aschan
ensam studerat tall- och grankådans terpener3)
äfvensom gjort finsk töreolja till föremål för ett
särskildt beträffande föroreningarna mycket ingående
studium4). Sundvik5) har likaledes studerat diverse
terpentinoljor, hvaribland ett flertal ur töre
framställda från Finland, Polen och Ryssland. Äfven
Sundviks arbete synes vara koncentreradt på
föroreningarna.
Någon mera ingående undersökning af törets
terpener synes ej hafva blifvit publicerad. I Bihang
till J. K. A. 1907 sid. 558 finnes en redogörelse
!) »Bihang till J. K. A.> 1907, sid. 558.
2) Chem. Ztg 18. 1566 (1894).
s) B. d. deutsch. ch. Gesellsch. 1906, 1447.
4) Undersökning af finsk råterpentin och dess användbarhet,
1906.
5) Festskrift tillägnad Olof Hammarsten, 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
