- Project Runeberg -  Jerusalem /
158

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Dalarne - Senare avdelningen - Hellgums brev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HELLGUMS BREV.



Det var en gammal kvinna, som kom ut ur en stuga i
skogen. Fastän det endast var vardag, var hon
högtidsklädd som för att gå i kyrkan. Hon tog nyckeln ur låset och
stoppade in den på den vanliga platsen under förstubron.

När gumman hade gått ett par steg, vände hon sig om för
att betrakta sin stuga, som stod liten och grå under väldiga,
snötyngda granar.

Hon såg tillbaka på den lilla kojan med stor kärlek i
blicken.

— Många lyckliga dagar har jag levat här, sade hon
högtidligt för sig själv. Ja, ja. Herren ger, och Herren tar.

Sedan vandrade hon bort på skogsvägen. Hon var mycket
gammal och bräcklig, men hon var en av dem, som hålla
sig raka och styva, hur än åldern försöker att böja dem.

Hon hade ett vackert ansikte och lent, vitt hår. Hon såg
så mild ut, att det var förunderligt att höra henne tala med
en röst, som var sträv och högtidlig och långsam som en
gammal profets.

Hon hade en lång väg för sig, ty hon skulle vandra ner
till ett av Hellgumianernas möten på Ingmarsgården. Gamla
Eva Gunnarsdotter hörde till dem, som allra ivrigast hade
omfattat Hellgums läror.

"Ack", tänkte hon nu, medan hon gick framåt stigen, "det
var en ljuvlig tid, då allt var i sin begynnelse, då mer än
halva socken hyllade sig till Hellgum. Vem kunde tro, att
så många skulle avfalla, att vi efter bara fem år inte skulle
vara stort fler än tjugu, om man inte vill räkna med de
ovuxna barnen?"

Hennes tankar vände tillbaka till den tiden, då hon, som
i många år hade suttit ensam och glömd borta i
skogsmörkret, med ens hade vunnit en mängd bröder och systrar,
som hade kommit till henne i hennes ensamhet, som aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free