Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - I armodets dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jag förstår nog, att ni menar väl, sade mrs Gordon.
Och dessutom ska jag säga er, att vi ännu äger mycket
pengar, men det har på sista tiden varit någon, som har sänt
falska underrättelser om oss till våra bankirer i Amerika,
och därför har de ingenting velat skicka. Nu vet jag ändå,
att pengar är att vänta.
— Nu säger ni något, som det gör mig stor glädje att
höra, sade Ingmar. Men hemma hos oss tycker vi, att det är
bättre att lita på sitt eget arbete an på sparda pengar.
Mrs Gordon svarade ingenting, och Ingmar förstod, att
han gjorde bäst i att inte tala mer om detta.
Om en stund öppnade mrs Gordon samtalet på nytt.
— Säkert är detta inte er enda anmärkning, Ingmar, sade
hon. Det finns nog andra saker också, som misshagar er.
Nu krusade Ingmar mycket länge, och mrs Gordon fick
tigga en god stund, innan hon förmådde honom att säga sin
mening.
— Jag tycker, att ni inte skulle låta folk tala så illa om
er, utlät han sig till sist.
— Hur menar ni då, Ingmar, att vi skulle kunna hindra
det? frågade mrs Gordon.
— Tror ni inte, att det där onda, som de säger om er,
kommer sig därav, att ni vill vara alltför heliga? Det skulle
snart bli ett slut på det, om ni ville vara som andra och
låta ungt folk gifta sig. Till Ingmars förvåning tog mrs
Gordon mindre illa vid sig över detta, än då han hade rått
henne att söka förtjäna pengar.
— Ni är inte den första, som har sagt mig detta, sade hon.
Men om ni frågar någon i kolonien, ska de alla svara er,
att de vill föra ett rent och ostraffligt liv.
— Ja, det är sant, det är så, sade Ingmar.
— Gud ska ge oss ett tecken, om han vill, att vi ska ändra
något härvidlag, sade mrs Gordon, och sedan avstannade
samtalet.
Mrs Gordon kom fram till kolonien i god tid på morgonen.
Klockan kunde inte vara mer än nio. Den sista halvtimmen
hade hon känt sig orolig, hon hade undrat vad som skulle
möta henne, då hon kom fram. När hon återsåg det stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
