- Project Runeberg -  Jerusalem /
226

Author: Selma Lagerlöf - Tema: The Holy Land
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I det heliga landet - Senare avdelningen - Barnet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BARNET.



Nu är att berätta vad som hade hänt Barbro Svensdotter,
sedan Ingmar hade rest till Jerusalem.

När Ingmar hade varit borta väl en månad, började
Gammal Lisa på Ingmarsgården lägga märke till att Barbro
hade fått en ständig oro och rastlöshet över sig. "Det är
besynnerligt vad hon ser vild ut i ögonen", tänkte gumman.
"Det skulle inte förundra mig, om hon bleve tokig endera
dagen."

En kvällsstund tog hon sig för att fråga ut Barbro.

— Jag undrar vad som fattas dig, sade hon. När jag var
ung tös, såg jag en vinter matmodern på Ingmarsgården gå
omkring med sådana ögon, som du nu har.

— Var det hon, som dräpte barnet? frågade Barbro raskt.

— Ja, sade gumman, och nu börjar jag tro, att du går
med samma tankar.

Barbro gav inte något direkt svar på detta.

— När jag har hört talas om den där historien, sade hon,
har jag bara undrat över en sak.

Gammal Lisa frågade vad det kunde vara.

— Jo, att hon inte gjorde över med sig själv också.

Gammal Lisa hade suttit och spunnit. Hon lade handen på
hjulet for att få det att stanna och fäste ögonen på Barbro.

— Det kan ju ingen undra på om du tar illa vid dig,
ifall här skulle komma småfolk till gården, sedan mannen
har rest ifrån dig, sade hon långsamt. Han visste då väl
aldrig om detta, när han for?

— Vi visste inte om det, varken han eller jag, sade Barbro
med låg röst, som om det vilade sådan tryckande sorg över
henne, att hon inte kunde tala.

— Men nu ska du väl skriva efter honom?

— Nej, sade Barbro, den enda tröst jag har är, att han
är borta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jerusalm/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free